Denna uppsats handlar om hur pedagogen kan stimulera elevers språkutveckling i utomhuspedagogiken under de första skolåren. Uppsatsen baserar sig på en kvalitativ intervjuundersökning bland sex erfarna pedagoger samt en litteraturgenomgång. Syftet är att beskriva hur utomhuspedagogiken kan användas i aktiviteter som kan stimulera språkutvecklingen. Frågeställningarna är: Hur kan elevers språkutveckling stimuleras i utomhuspedagogiken och vilka praktiska övningar kan användas för att stimulera språkutvecklingen? Av resultatet framgår exempel på aktiviteter som kan stimulera språkutvecklingen, såsom berättande, kommunikations- och samarbetsövningar med exempelvis ord och bokstäver eller med naturen som inspirationskälla. Språkutvecklingen kan stimuleras med hjälp av olika sinnesintryck, med litteraturen och genom olika uttrycksformer (såsom berättande, drama, musik och bild) som förstärker inlärningen.  Utomhuspedagogiken praktiseras ofta ämnesintegrerat och språkutveckling kan ske i olika sammanhang i verklighetsnära, autentiska situationer. Natur- och kulturlandskapet kan utgöra en inspirationskälla till språkutvecklingen. I utomhusmiljön kan eleverna lära sig begrepp och uttryck, att kategorisera och beskriva ett naturföremål eller att förmedla en känsla. Utomhuspedagogiken framhålls som en praktisk, upplevelsebaserad pedagogik där hjärta och hjärna samverkar. Den ger även möjlighet till fysiska aktiviteter som sätter tanken i rörelse. Fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet är viktiga delar som kan vävas samman till en helhet och utomhuspedagogiken ses ofta som ett komplement.

<p>Denna uppsats handlar om hur pedagogen kan stimulera elevers språkutveckling i utomhuspedagogiken under de första skolåren.</p><p>Uppsatsen baserar sig på en kvalitativ intervjuundersökning bland sex erfarna pedagoger samt en litteraturgenomgång.</p><p>Syftet är att<strong><em> </em></strong>beskriva hur utomhuspedagogiken kan användas i aktiviteter som kan stimulera språkutvecklingen. Frågeställningarna är: Hur kan elevers språkutveckling stimuleras i utomhuspedagogiken och vilka praktiska övningar kan användas för att stimulera språkutvecklingen?</p><p>Av resultatet framgår exempel på aktiviteter som kan stimulera språkutvecklingen, såsom berättande, kommunikations- och samarbetsövningar med exempelvis ord och bokstäver eller med naturen som inspirationskälla. Språkutvecklingen kan stimuleras med hjälp av olika sinnesintryck, med litteraturen och genom olika uttrycksformer (såsom berättande, drama, musik och bild) som förstärker inlärningen. </p><p>Utomhuspedagogiken praktiseras ofta ämnesintegrerat och språkutveckling kan ske i olika sammanhang i verklighetsnära, autentiska situationer. Natur- och kulturlandskapet kan utgöra en inspirationskälla till språkutvecklingen. I utomhusmiljön kan eleverna lära sig begrepp och uttryck, att kategorisera och beskriva ett naturföremål eller att förmedla en känsla.</p><p>Utomhuspedagogiken framhålls som en praktisk, upplevelsebaserad pedagogik där hjärta och hjärna samverkar. Den ger även möjlighet till fysiska aktiviteter som sätter tanken i rörelse. Fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet är viktiga delar som kan vävas samman till en helhet och utomhuspedagogiken ses ofta som ett komplement.</p><p><strong> </strong></p>

Denna studie ska ge en bild av tidigare interventioner som skapats kring arbete med barn i språklig sårbarhet, med siktet inställt på barn och unga med pragmatisk språkstörning. Pragmatiska svårigheter kan bidra till stora hinder i det sociala samspelet i den miljö som barnet/eleven vistas i. Studien vill visa på samarbetet kring dessa barn, vilka terorier som använts och huruvida man når resultat. Studien förväntas visa på behovet av samarbete mellan skolpersonal, speciallärare med denna inriktning och kliniker inom logopedi och psykiatri.

Den här studien inriktar sig på hur förskollärare jobbar med ämnet kemi. Inom ämnet kemi kommer fokus att ligga på utbildning inom hållbar utveckling och hur förskollärarna skapar en intressant och meningsfull utbildning för barnen. Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger arbetar med de spontana stunderna med barnen, till exempel när de ska slänga mat, att berätta för barnen vart maten tar vägen sen. Vad händer med maten och hur det de gör påverkar miljön på ett meningsfullt sätt. Kvalitativ intervju har använts som metod i studien där fokus kommer att ligga på förskollärarens tankar och erfarenheter. Dessa intervjuer kommer att tolkas utifrån ett pragmatiskt perspektiv. Resultatet av min studie visar på att arbetet med hållbar utveckling inte sker i den utsträckningen som förskollärarna skulle vilja. Det framkommer även att det arbete som sker inom hållbar utveckling handlar om diskussioner och samspel mellan pedagoger och barn. / This study focuses on how the teachers in preschool work with the subject chemistry. Within chemistry I have chosen to focus on education for sustainable development and how the teachers create an interesting and meaningful education for the children. The purpose with the study was to see how the preschool teachers use the spontaneous moments, for example when the children throw away food, to tell them where it goes and what will happen with it there and how this affects the environment in a meaningful way. I have been using interviews as a method, to get deeper understanding of the preschool teacher’s thoughts of sustainable development. These interviews were looked at from a chosen perspective, which in this study is the pragmatic perspective. The result of my study is showing that the work with sustainable development is not happening in the scale that the preschool teachers wants to. Another showing pattern is that the work with sustainable development lays in the discussions and interactions between the teachers and the children.

Arbetet innefattar en kvalitativ intervjustudie med åtta lärare verksamma i grundskolan som syftar till att bidra med kunskap om hur en tillgänglig lärmiljö kan skapas för språkligt kommunikativt sårbara elever. Språklig sårbarhet uppstår när en lärmiljös språkliga krav är högre än en elevs språkliga förmåga vilket då leder till att obalans mellan krav och förmåga uppstår och påverkar möjligheten till inlärning. I uppsatsen avgränsas språklig sårbarhet till språkets pragmatiska del vilket innebär att den språkliga kommunikationen inte är lika utvecklad som hos elever med typisk språkutveckling. Det vill säga sårbarhet i att använda språket i ett socialt samspel, exempelvis i klassrumsundervisning och som uppstår när de språkliga kraven i lärmiljön är högre än elevens språkliga förmåga. I en tillgänglig lärmiljö är det balans mellan pedagogisk, social och fysisk miljö vilket innebär att elevens språkliga behov möts. Arbetets teoretiska ram är sociokulturellt perspektiv vilket används i analysarbetet av empirin. Resultatet visar att ett förebyggande och främjande arbete består av den enskilda pedagogens tydliga ledarskap, språkförstärkande och språkutvecklande arbetssätt tillsammans med samverkan med specialpedagog och studiehandledare. Andra framgångsfaktorer i lärmiljön är värdegrundsarbete och lokaler som är anpassade efter storlek på elevgrupp och innefattar grupprum. Hindrande faktorer som framträder är brist på tid och otillräckligt stöd från specialpedagog och studiehandledare som leder till stressade lärare och risk för lägre måluppfyllelse för elever.

The aim of this Master’s thesis is to investigate the meaning the reading group of the public library has to a number of users. To fulfill the aim the following three questions have been formulated: 1) What do a number of users expect from the reading group of the public library? 2) Which approach/attitude or approaches/attitudes do a number of users have to reading and to talking about reading? 3) How do a number of users experience the ongoing reading group?The research is founded on qualitative interviews with five users that take part in three different reading groups in public libraries. The theories that are used is the theory of three so called strategies - the pragmatic, the traditionalistic, the emancipatory – and the theory of flow. The theories have been used to analyze the results and as a way to describe the meaning of the reading group to a number of users. In the review of the literature existing studies of reading groups and relevant literature about reading and reading promotion activities have been examined.Several meanings of the reading group of the public library to a number of users have been discovered and described. The part of the emancipatory strategy that concern personal development is an important meaning. The reading group also turned out to have, outside the theories, a clear social meaning. The meaning can also be described with flow and with the pragmatic strategy. The traditionalistic meaning is limited. / Program: Bibliotekarie

I denna uppsats analyserar jag några av texterna på Sollentuna kommuns webbplats. Syftet är att undersöka begripligheten i texterna. Jag har låtit en fokusgrupp läsa och diskutera hur de upplever fyra webbtexter. Utifrån gruppens synpunkter har jag gjort en textanalys. Analysen bygger på den systemisk-funktionella lingvistikens tre metafunktioner: den ideationella, den interpersonella och den textuella. Jag har kopplat metafunktionerna till det pragmatiska synsättet, som menar att en begriplig text leder till att mottagarnas läsmål uppfylls, till exempel att mottagarna med hjälp av texten kan utföa handlingar av olika slag. Undersökningens resultat visar att alla fyra webbtexterna innehåller drag som kan försämra begripligheten. De brister som var lättast att koppla till direkta begriplighetsproblem hos fokusgruppen låg på det ideationella planet, som huvudsakligen avser textens innehåll. Framför allt gällde det avsaknad av viktig information men också att huvudämnet inte framgick tillräckligt tydligt. Brister på det textuella planet, som främst avser den språkliga formen, var något svårare att knyta till direkta begriplighetsproblem. I ett par fall gjorde dock texternas komplexa och abstrakta form att fokusgruppen blev osäker på innehållet. Brister på det interpersonella planet, som avser relationen mellan sändaren och mottagaren i texten, var svårast att koppla till fokusgruppens förståelse. Det gällde avsaknad av du-tilltal och direkta uppmaningar.

<p>Den här uppsatsen undersöker kännedom om och syn på pragmatiska språkstörningar bland lärare. Allt högre krav ställs på att kunna kommunicera och samspela med andra människor på ett skickligt och lämpligt sätt. I dagens informationssamhälle, med dess stora flöde av envägskommunikation, hamnar det goda samtalet, dialogen, på undantag. I dialogen lär man sig tidigt att använda språket på ett lämpligt sätt i en viss situation utifrån samhällets fastlagda normer. Intresset för pragmatik har ökat de senaste decennierna, och följaktligen intresset för pragmatiska språkstörningar. Forskning i främst Storbritannien och USA visar att det finns barn som har problem att använda språket på ett lämpligt sätt i en viss situation, där inga andra språksvårigheter föreligger. Även Sverige ligger långt fram inom forskningen om språkstörning. Vid Lunds universitet har man översatt ett frågeformulär som är till hjälp för att kartlägga barn med pragmatisk språkstörning. Fem lärare, verksamma i år F-9, intervjuades och med sina skiftande utbildningsbakgrunder uttryckte de sina uppfattningar om pragmatisk språkstörning. Studien visar att kännedom om symptom på pragmatisk språkstörning finns, men till diagnosen PLI ställde man sig mer tveksam. Samtidigt som det är viktigt för barn att få hjälp med de svårigheter de har, måste utbildade lärare lita till sin kompetens och inte låta experter och läkare få ensamrätt på att bedöma mänskligt beteende.</p>

Den här uppsatsen undersöker kännedom om och syn på pragmatiska språkstörningar bland lärare. Allt högre krav ställs på att kunna kommunicera och samspela med andra människor på ett skickligt och lämpligt sätt. I dagens informationssamhälle, med dess stora flöde av envägskommunikation, hamnar det goda samtalet, dialogen, på undantag. I dialogen lär man sig tidigt att använda språket på ett lämpligt sätt i en viss situation utifrån samhällets fastlagda normer. Intresset för pragmatik har ökat de senaste decennierna, och följaktligen intresset för pragmatiska språkstörningar. Forskning i främst Storbritannien och USA visar att det finns barn som har problem att använda språket på ett lämpligt sätt i en viss situation, där inga andra språksvårigheter föreligger. Även Sverige ligger långt fram inom forskningen om språkstörning. Vid Lunds universitet har man översatt ett frågeformulär som är till hjälp för att kartlägga barn med pragmatisk språkstörning. Fem lärare, verksamma i år F-9, intervjuades och med sina skiftande utbildningsbakgrunder uttryckte de sina uppfattningar om pragmatisk språkstörning. Studien visar att kännedom om symptom på pragmatisk språkstörning finns, men till diagnosen PLI ställde man sig mer tveksam. Samtidigt som det är viktigt för barn att få hjälp med de svårigheter de har, måste utbildade lärare lita till sin kompetens och inte låta experter och läkare få ensamrätt på att bedöma mänskligt beteende.

No description available.