Den här studien inriktar sig på hur förskollärare jobbar med ämnet kemi. Inom ämnet kemi kommer fokus att ligga på utbildning inom hållbar utveckling och hur förskollärarna skapar en intressant och meningsfull utbildning för barnen. Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger arbetar med de spontana stunderna med barnen, till exempel när de ska slänga mat, att berätta för barnen vart maten tar vägen sen. Vad händer med maten och hur det de gör påverkar miljön på ett meningsfullt sätt. Kvalitativ intervju har använts som metod i studien där fokus kommer att ligga på förskollärarens tankar och erfarenheter. Dessa intervjuer kommer att tolkas utifrån ett pragmatiskt perspektiv. Resultatet av min studie visar på att arbetet med hållbar utveckling inte sker i den utsträckningen som förskollärarna skulle vilja. Det framkommer även att det arbete som sker inom hållbar utveckling handlar om diskussioner och samspel mellan pedagoger och barn. / This study focuses on how the teachers in preschool work with the subject chemistry. Within chemistry I have chosen to focus on education for sustainable development and how the teachers create an interesting and meaningful education for the children. The purpose with the study was to see how the preschool teachers use the spontaneous moments, for example when the children throw away food, to tell them where it goes and what will happen with it there and how this affects the environment in a meaningful way. I have been using interviews as a method, to get deeper understanding of the preschool teacher’s thoughts of sustainable development. These interviews were looked at from a chosen perspective, which in this study is the pragmatic perspective. The result of my study is showing that the work with sustainable development is not happening in the scale that the preschool teachers wants to. Another showing pattern is that the work with sustainable development lays in the discussions and interactions between the teachers and the children.

I föreliggande studie presenteras vad instrumentallärare på folkhögskolor anser vara viktigt att arbeta med i sin undervisning med tanke på elevers kommande antagningsprov till musikhögskolor. För att belysa studiens forskningsområde läggs tidigare forskning fram samt annan relevant litteratur kring sociala och musikaliska aspekter på folkhögskolan och i instrumentalundervisning. Även antagningskraven för musikhögskolan inom jazzgenren presenteras. Studiens övergripande perspektiv är pragmatismen och dess metodologiska utgångspunkt är kvalitativ. En kvalitativ intervju har gjorts med fyra respondenter bestående av olika instrumentallärare inom jazzgenren på folkhögskolan. Resultatet visar instrumentallärares bild av individualisering som ett centralt verktyg i deras undervisning samt deras olika syn på aspekter som påverkar elevers utveckling, exempelvis övning, motivation och socialt samspel. Respondenterna lyfter även andra relevanta kunskaper och förmågor inför sökningen till musikhögskolan, vilka i korthet är samspel, improvisation och andra musikaliska faktorer. Studien visar att individualiseringsaspekten är en styrka på folkhögskolan. Övning, målsättning och motivation visar sig höra samman med elevers utveckling och läraren kan inta olika roller för att bidra till sina elevers motivation. Det sociala samspelet i folkhögskolans miljö verkar också vara en påverkande faktor. Avslutningsvis diskuteras bland annat musikhögskolornas sökningsinformation på hemsidorna samt huruvida folkhögskollärarnas val av undervisningsinnehåll är relaterat till lärarens egen musikaliska utbildning. / This study is about what instrumental teachers on folk high schools consider to be important aspects in their lessons in order to prepare their students for the admission tests on music colleges. In order to elaborate on the subject and aims of this study, background information such as relevant literature and a discussion of the social and musical aspects of studying in folk high schools and instrumental music education, is presented. A summary of the entry requirements for swedish music colleges specialising in jazz is also included. The study takes a pragmatic scientific approach and is qualitative in its methodology. As such, qualitative interviews were done with four music teachers at a folk high school specialising in jazz. The results of the research show that the teachers use individualisation as a central tool in their music lessons and that their different approaches have a significant impact on the students´ development in terms of practice, motivation, and social relations. The teachers go so far as to include interplay, improvisation and other musical factors in their lessons. The study shows that individualisation is a strength of the folk high school system. Musical exercises, aimed at setting goals and increasing motivation have an important impact on students musical development. In addition, music teachers take on various different roles to contribute to their students development. The social interplay in the environment of the folk high school is another factor that seems to contribute positively to students’ development. This study concludes with a discussion of the information needed to apply to music colleges and how the choice of content of different teachers at the folk high school is related to their own musical education.

Syftet med denna studie är att ta reda ut på hur lågstadielärare ser på den digitaliserade skriftspråksutvecklingen i skolan samt hur pedagoger undervisar skriftspråket. Samhället som vi människor lever i idag har blivit alltmer digitaliserat och skolan har naturligen följt med i denna digitala utveckling. Datorer och surfplattor är ett vanligt förekommande verktyg i skolor, även om tillgången till dessa verktyg ser olika ut i olika skolor. Studien har sin utgångspunkt utifrån det sociokulturella och pragmatiska perspektivet. Undersökningen genomförs med hjälp av enkät som riktas till pedagoger som arbetar i lågstadiet. Resultatet av studien visar att lärarna är positiva till den digitala skriftspråksutveckling. Det beror på dels på att maskinskriften är ett enkelt verktyg i samband med textbearbetning och dels för att lärarens fokus läggs mer på innehållet än formalia. Resultatet visar även vikten av att bevara handskriften då flera sinnen används vilket underlättar för skrivinlärningen. Lärarna arbetar med skrivinlärning på olika sätt. Några lärare använder en eller flera kända metoder, medan andra har sitt eget sätt att arbeta med skrivinlärning. / The purpose of this study is to find out how teachers in primary schools percieve the digitizied writing development in school and how they teach pupils to write. Our society has been digitized and naturally so has the school. Computers and tablets are a common equipment in schools, even though acess to these tools differs in Swedish schools.  The study is based on a socio-cultural and a pragmatic persepective. The study is conducted by using surveys aims at teachers working in the lower secondary school. The result of the study shows that teachers are positive to the digitized writing development. The main reasons are that the computer is a simple tool to edit texts and the teachers´ focus is mainly on the content than the formalities. The result also shows that serveral parts of the brain are being used in handwriting which simplify the writing acquisition. The teachers are working differently with writing acquisition. Some are using one or many famous methods and some has their own way to teach writing acquisition.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur lågstadielärare ser på den digitaliserade skriftspråksutvecklingen i skolan samt hur pedagoger undervisar skriftspråket. Samhället som vi människor lever i idag har blivit alltmer digitaliserat och skolan har naturligen följt med i denna digitala utveckling. Datorer och surfplattor är ett vanligt förekommande verktyg i skolor, även om tillgången till dessa verktyg ser olika ut i olika skolor.  Studien tar sin utgångspunkt utifrån det sociokulturella och det pragmatiska perspektivet. Undersökningen genomförs med hjälp av enkät som riktas till pedagoger som arbetar i lågstadiet. Resultatet av studien visar att lärarna är positiva till den digitala skriftspråksutvecklingen. Det beror dels på att maskinskriften är ett enkelt verktyg i samband med textbearbetning och dels för att lärarens fokus läggs mer på innehållet än formalia. Resultatet visar även vikten av att bevara handskriften då flera sinnen används vilket underlättar för skrivinlärningen. Lärarna arbetar med skrivinlärning på olika sätt. Några lärare använder en eller flera kända metoder, medan andra har sitt eget sätt att arbeta med skrivinlärningen. / The purpose of this study is to find out how teachers in primary schools perceive the digitized writing development in school and how they teach pupils to write. Our society has been digitized and naturally so has the school. Computers and tablets are a common equipment in schools, even though access to these tools differs in Swedish schools.  The study is based on a socio-cultural and a pragmatic perspective. The study is conducted by using surveys aims at teachers working in the lower secondary school. The result of the study shows that teachers are positive to the digitized writing development. The main reasons are that the computer is a simple tool to edit the text and the teachers´ focus is mainly on the content than the formalities. The result also shows that several parts of the brain are being used in handwriting which simplify the writing acquisition. The teachers are working differently with writing acquisition. Some are using one or many famous methods and some has their own way to teach writing acquisition.

Studien belyser läsinlärningens betydande roll för varje elevs läsförmåga, med syfte att undersöka vilka metoder lärare använder i den tidiga läsinlärningen för att elever ska utveckla fonologisk medvetenhet i årskurserna F-3, samt vilka strategier som skapar motivation i läsinlärningen. Det resulterade i frågeställningarna: Vilka metoder och undervisningsmoment i den tidiga läsinlärningen använder lärare inom årskurserna F-3 för att utveckla elevernas fonologiska medvetenhet?  Hur skapar lärare strategier för att underlätta för och motivera elevers läsinlärning? Bakgrund och tidigare forskning presenterar olika läsinlärningsmetoder i syfte att ge läsaren goda kunskaper om forskningsområdet. Semistrukturerade intervjuer med 14 verksamma lågstadielärare ligger till grund för vår empiri. Empirin vägs samman med tidigare forskning i diskussionsdelen och utifrån ett pragmatiskt perspektiv och “lära genom görandet” som teoretiskt perspektiv. Via empirin framkom tre teman; arbete med elevaktiva övningar, lärares struktur på läsundervisningen och lärarnas arbetssätt och mätning gällande progression av avkodningsförmågan. Resultatet visade att samtliga lärare använder olika läsinlärningsmetoder och undervisningsmoment för att skapa kreativa och elevaktiva lektioner, där strategier som rim och ramsor, stavelseträning, kooperativa övningar, Bornholmsmodellen, Fonomix och andra språklekar innefattas. Genom att utveckla den fonologiska medvetenheten förbättrades elevernas läsflyt. Studien visade att lärarna inte använder endast en läsinlärningsmetod, utan valde ut delar av metoderna som de ansåg vara mest framgångsrika och givande för eleverna. Genom att lärarna arbetade varierat och använde mycket repetition i undervisningen skapades glädje och motivation, vilket ledde till att eleverna utvecklade ett intresse genom att de fick vara delaktiga i sin egen utveckling av den fonologiska medvetenheten. / The purpose of this study was to highlight the significant role that learning how to read has in each pupil's life. This study aims to examine which methods teachers use in grades F-3, when the pupils are learning how to read, to get them to be skillful readers and form phonological awareness. The study also examines which strategies teachers use to motivate early reading. This resulted in the questions: What methods and tools do teachers use in grades F-3, when pupils are learning to read and develop their phonological awareness? How teachers use strategies to aid and motivate pupils' early reading ability? The study is based on semi-structured interviews with fourteen working primary school teachers. The study holds a pragmatic perspective, with “learning by doing” as a theoretical perspective. Through the analysis of the empirical data three themes emerged: teaching with pupil active exercises, teacher's structure of reading instruction and how teachers work and measure the progression of pupils' decoding skills. The study concluded that all teachers use different reading strategies and teaching tools to create creative and pupil engaged lessons, where work with rhymes, syllable training, cooperative exercises, the Bornholm model, Fonomix and other language games are included. When phonological awareness has developed, pupils showed better reading fluency and higher results in reading exercises. The study shows that the teachers do not only use one method when the pupils are learning to read. Instead, teachers selected parts of different methods that they consider to be the most successful, effective, and most rewarding exercises for the pupils. Because the teachers worked variedly and used a lot of repetition, joy and motivation were created, which led to the students developing an interest by being able to participate in their own development of phonological awareness.