Detta är ett examensarbete inom Design och formgivning, som är genomförd med två övergripande metoder; designprocess och fallstudie. Syftet med detta examensarbete var att utforska hur entreprenörer och inkubatorbolag systematiskt kan arbeta ekonomisk-, social-, och ekologisk hållbart från start i produkt, tjänst och företag. Kopplat till detta syfte var också att undersöka hur en företagsinkubator (Movexum), som eget företag, kan inkludera ekonomisk-, social- och ekologisk hållbarhet i sin egen organisation. I den här forskningsrapporten undersöks vetenskaplig litteratur inom hållbarhet och företagande samt hållbarhetsteorier. Det har även omfattat benchmarking av internationella och lokala företag för att finna metoder, verktyg och inspiration. Workshop, observationer och intervjuer för Movexum, entreprenörer och inkubatorbolag har ägt rum, för att skapa en övergripande hållbarhetsbild av Movexums verksamhet, inskrivna entreprenörer och inkubatorbolag hos Movexum. Det för att förstå problem och behov utifrån att arbeta systematiskt med hållbarhet i det egna företaget. Ur all insamlad information har ett förslag på en guidemanual tagits fram till Movexum, entreprenörer och inkubatorbolag för att informera om hållbarhet, hållbarhetsteorier och användbara hållbarhetsverktyg. Genom guiden kan de kartlägga och identifiera vilken hållbarhetsteori de arbetar med i sitt företag eller önskar att arbeta mer med, för att få olika tips på hållbarhetsverktyg att använda genom att utvärdera, integrera och skapa ett mer hållbart företag tillsammans med sin affärscoach. Denna forskningsrapport kan vara till nytta för andra inkubatorverksamheter som vill skapa kunskap hur hållbarhet kan integreras i inkubatorverksamheter och för entreprenörer och inkubatorbolag i deras företag. Den kan beprövas i andra inkubatorverksamheter och utveckla möjligheter och idéer till att arbeta systematiskt med hållbarhet från start.

Förbättringsarbetet genomfördes i ett serviceområde med särskilt boende och hemtjänst inom kommunal äldreomsorg där upplevelsen var att arbetsmiljön hade brister och att arbetet för den äldre personens delaktighet hade behov av att utvecklas. Syftet med förbättringsarbetet och studien var att genom införandet av ett systematiskt arbetssätt för ökad delaktighet för den äldre personen, Individens behov i centrum (IBIC), att omsorgspersonalens arbetsmiljö skulle bli bättre samtidigt som den äldre personens delaktighet skulle förbättras.Förbättringsarbetet utgick från Nolans förbättringsmodell och genom SWOT-analys, Ishikawa diagram och en påverkansanalys utvecklades förståelsen för de utmaningar som fanns. Förbättringsarbetet innebar utbildning och ökad kunskap inom IBIC för omsorgspersonalen. Arbete med att upprätta genomförandeplaner med delaktighet för den äldre personens och dennes mål för sin insats pågår. I förbättringsarbetets del där den äldre personens delaktighet skulle granskas via genomförandeplanen kan än så länge inga förbättrade resultat synliggöras.Studien genomfördes som en fallstudie med en abduktiv ansats. Genom att följa omsorgspersonalens uppfattning om deras arbetsmiljö via fokusgruppsintervjuer och enkät kan slutsats dras att det finns tendenser till en förbättrad arbetsmiljö genom att arbeta med den äldre personens delaktighet och att utföra ett arbete som delvis kan följas systematiskt. / The improvement work was carried out in a nursing home and home care in municipal elderly care where the experience was that the work environment had shortcomings and that the work for the individual's participation needed to be developed. The purpose of the improvement work and the study was that through the introduction of a systematic way of working for increased participation for the individual, the individual's needs in the center (IBIC), that the care staff's work environment would be better while the individual's participation would be improved.The improvement work was based on Nolan's improvement model and through SWOT analysis, Ishikawa diagrams and an impact analysis, the understanding of the challenges that existed was developed. The improvement work meant training and increased knowledge within IBIC for the care staff. Work is underway to establish personal care plans with the participation of the individual and the individual's goals for their need of support. No positive results, this far, have been visible regarding this improvement work.The study was conducted as a case study with an abductive approach. By following the care staff´s perception of their work environment via focus group interviews and questionnaires, it can be concluded that there are tendencies towards an improved work environment by working with the older person´s participation and to perform a work that can be partially followed systematically.

Studien belyser läsinlärningens betydande roll för varje elevs läsförmåga, med syfte att undersöka vilka metoder lärare använder i den tidiga läsinlärningen för att elever ska utveckla fonologisk medvetenhet i årskurserna F-3, samt vilka strategier som skapar motivation i läsinlärningen. Det resulterade i frågeställningarna: Vilka metoder och undervisningsmoment i den tidiga läsinlärningen använder lärare inom årskurserna F-3 för att utveckla elevernas fonologiska medvetenhet?  Hur skapar lärare strategier för att underlätta för och motivera elevers läsinlärning? Bakgrund och tidigare forskning presenterar olika läsinlärningsmetoder i syfte att ge läsaren goda kunskaper om forskningsområdet. Semistrukturerade intervjuer med 14 verksamma lågstadielärare ligger till grund för vår empiri. Empirin vägs samman med tidigare forskning i diskussionsdelen och utifrån ett pragmatiskt perspektiv och “lära genom görandet” som teoretiskt perspektiv. Via empirin framkom tre teman; arbete med elevaktiva övningar, lärares struktur på läsundervisningen och lärarnas arbetssätt och mätning gällande progression av avkodningsförmågan. Resultatet visade att samtliga lärare använder olika läsinlärningsmetoder och undervisningsmoment för att skapa kreativa och elevaktiva lektioner, där strategier som rim och ramsor, stavelseträning, kooperativa övningar, Bornholmsmodellen, Fonomix och andra språklekar innefattas. Genom att utveckla den fonologiska medvetenheten förbättrades elevernas läsflyt. Studien visade att lärarna inte använder endast en läsinlärningsmetod, utan valde ut delar av metoderna som de ansåg vara mest framgångsrika och givande för eleverna. Genom att lärarna arbetade varierat och använde mycket repetition i undervisningen skapades glädje och motivation, vilket ledde till att eleverna utvecklade ett intresse genom att de fick vara delaktiga i sin egen utveckling av den fonologiska medvetenheten. / The purpose of this study was to highlight the significant role that learning how to read has in each pupil's life. This study aims to examine which methods teachers use in grades F-3, when the pupils are learning how to read, to get them to be skillful readers and form phonological awareness. The study also examines which strategies teachers use to motivate early reading. This resulted in the questions: What methods and tools do teachers use in grades F-3, when pupils are learning to read and develop their phonological awareness? How teachers use strategies to aid and motivate pupils' early reading ability? The study is based on semi-structured interviews with fourteen working primary school teachers. The study holds a pragmatic perspective, with “learning by doing” as a theoretical perspective. Through the analysis of the empirical data three themes emerged: teaching with pupil active exercises, teacher's structure of reading instruction and how teachers work and measure the progression of pupils' decoding skills. The study concluded that all teachers use different reading strategies and teaching tools to create creative and pupil engaged lessons, where work with rhymes, syllable training, cooperative exercises, the Bornholm model, Fonomix and other language games are included. When phonological awareness has developed, pupils showed better reading fluency and higher results in reading exercises. The study shows that the teachers do not only use one method when the pupils are learning to read. Instead, teachers selected parts of different methods that they consider to be the most successful, effective, and most rewarding exercises for the pupils. Because the teachers worked variedly and used a lot of repetition, joy and motivation were created, which led to the students developing an interest by being able to participate in their own development of phonological awareness.