Syfte Syftet med denna undersökning har varit att granska hur mycket information eleverna fått om betygskriterierna i idrott och hälsa och om eleverna känner till kunskapskraven. Syftet var också att studera hur läraren betygsatte eleverna och vilka teoretiska perspektiv läraren använde som pedagogiska verktyg. Studiens frågeställningar är: Vilken uppfattning har eleverna om betygssättningen i idrott och hälsa? Hur betygsätter läraren eleverna i idrott och hälsa? Metod Den här studien har en kvalitativ ansats och därför har jag har använt mig av en kvalitativ datainsamlingsmetod. Jag valde att genomföra intervjuer och undersökningen har gjorts på en skola i södra Stockholm där sex elever i årskurs sju till nio samt en idrottslärare intervjuades. Resultat Enligt eleverna själva har de fått väldigt lite information om betygskriterierna. Eleverna i sjuan uppger att de inte fått dem medan de äldre eleverna uppger att de fått dem en gång i början av terminen. Läraren uppger att hen brukar informera eleverna om betygskriterierna. Slutsats Informationen om läroplanen är låg och eleverna förstår inte alla kunskapskrav. Uppsatsen konstaterar att det finns olika synsätt på vad som betygsätts i skolämnet idrott och hälsa. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 6-9. Ht 2011</p>

Inom grundlärarprogrammet lyfts det fram att gjorda erfarenheter och upptäckter är viktiga komplement till elevers lärande. Utomhuspedagogik är ett pedagogiskt förhållningssätt som grundar sig i Deweys pragmatiska teori. Utomhuspedagogik bidrar till en varierad lärandemiljö, såväl utomhus i naturen, som på biblioteket eller på ett museum. Utomhuspedagogik öppnar upp dörrarna för utomhusundervisning som är en undervisningsmetod där en del eller hela lektionsinnehållet sker utomhus. Syftet med studien är därför att undersöka vilken inställning elever i årskurs 6 har till undervisning utomhus i de naturorienterande ämnena. Syftet avgränsas till följande frågeställningar: Vilken inställning har eleverna till undervisningen utomhus i de naturorienterande ämnena? och Vilka möjligheter respektive hinder anser elever finns för lärandet i de naturorienterande ämnena med undervisning utomhus? För att besvara studiens frågeställningar genomfördes en observation och semistrukturerade intervjuer med nio elever i årskurs 6. Insamlat material analyserades med ett tematiskt analysverktyg.   Resultatet visade på en positiv inställning till utomhusundervisningen, men att variation mellan inom- och utomhusundervisning är tillfredsställande. Eleverna vill utforska ute i naturen och ser möjligheter med att undervisningen tar plats i en autentisk miljö. Dessutom upplever eleverna att utomhusundervisningen ökar deras intresse för de naturorienterande ämnena. En del elever upplever att det finns hinder som till exempel dåligt väder och att lärare inte har tillräckligt med resurser. Eleverna menar att tid, extra personal och erfarenhet av utomhuspedagogik hindrar lärare från att inkludera utomhusundervisning i någon större utsträckning. Sist konstateras att elever upplever utomhusundervisning som redskap för en hälsosammare livsstil genom ökad fysisk aktivitet.

Syftet med denna studie är att ta reda ut på hur lågstadielärare ser på den digitaliserade skriftspråksutvecklingen i skolan samt hur pedagoger undervisar skriftspråket. Samhället som vi människor lever i idag har blivit alltmer digitaliserat och skolan har naturligen följt med i denna digitala utveckling. Datorer och surfplattor är ett vanligt förekommande verktyg i skolor, även om tillgången till dessa verktyg ser olika ut i olika skolor. Studien har sin utgångspunkt utifrån det sociokulturella och pragmatiska perspektivet. Undersökningen genomförs med hjälp av enkät som riktas till pedagoger som arbetar i lågstadiet. Resultatet av studien visar att lärarna är positiva till den digitala skriftspråksutveckling. Det beror på dels på att maskinskriften är ett enkelt verktyg i samband med textbearbetning och dels för att lärarens fokus läggs mer på innehållet än formalia. Resultatet visar även vikten av att bevara handskriften då flera sinnen används vilket underlättar för skrivinlärningen. Lärarna arbetar med skrivinlärning på olika sätt. Några lärare använder en eller flera kända metoder, medan andra har sitt eget sätt att arbeta med skrivinlärning. / The purpose of this study is to find out how teachers in primary schools percieve the digitizied writing development in school and how they teach pupils to write. Our society has been digitized and naturally so has the school. Computers and tablets are a common equipment in schools, even though acess to these tools differs in Swedish schools.  The study is based on a socio-cultural and a pragmatic persepective. The study is conducted by using surveys aims at teachers working in the lower secondary school. The result of the study shows that teachers are positive to the digitized writing development. The main reasons are that the computer is a simple tool to edit texts and the teachers´ focus is mainly on the content than the formalities. The result also shows that serveral parts of the brain are being used in handwriting which simplify the writing acquisition. The teachers are working differently with writing acquisition. Some are using one or many famous methods and some has their own way to teach writing acquisition.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur lågstadielärare ser på den digitaliserade skriftspråksutvecklingen i skolan samt hur pedagoger undervisar skriftspråket. Samhället som vi människor lever i idag har blivit alltmer digitaliserat och skolan har naturligen följt med i denna digitala utveckling. Datorer och surfplattor är ett vanligt förekommande verktyg i skolor, även om tillgången till dessa verktyg ser olika ut i olika skolor.  Studien tar sin utgångspunkt utifrån det sociokulturella och det pragmatiska perspektivet. Undersökningen genomförs med hjälp av enkät som riktas till pedagoger som arbetar i lågstadiet. Resultatet av studien visar att lärarna är positiva till den digitala skriftspråksutvecklingen. Det beror dels på att maskinskriften är ett enkelt verktyg i samband med textbearbetning och dels för att lärarens fokus läggs mer på innehållet än formalia. Resultatet visar även vikten av att bevara handskriften då flera sinnen används vilket underlättar för skrivinlärningen. Lärarna arbetar med skrivinlärning på olika sätt. Några lärare använder en eller flera kända metoder, medan andra har sitt eget sätt att arbeta med skrivinlärningen. / The purpose of this study is to find out how teachers in primary schools perceive the digitized writing development in school and how they teach pupils to write. Our society has been digitized and naturally so has the school. Computers and tablets are a common equipment in schools, even though access to these tools differs in Swedish schools.  The study is based on a socio-cultural and a pragmatic perspective. The study is conducted by using surveys aims at teachers working in the lower secondary school. The result of the study shows that teachers are positive to the digitized writing development. The main reasons are that the computer is a simple tool to edit the text and the teachers´ focus is mainly on the content than the formalities. The result also shows that several parts of the brain are being used in handwriting which simplify the writing acquisition. The teachers are working differently with writing acquisition. Some are using one or many famous methods and some has their own way to teach writing acquisition.