Syftet med denna studie var att undersöka vad i de naturorienterande ämnena som intresserar elever och varför. Syftet var även att undersöka vad elever finner intressant inom andra skolämnen och om detta kan användas i undervisningen i de naturorienterande ämnena, samt utifrån elevernas intresse få fram undervisningsinnehåll inom de naturorienterande ämnena. För att besvara dessa frågor användes en kvalitativ metod baserad på intervjuer. Studien utgick ifrån ett elevperspektiv där ambitionen var att elevernas egna åsikter skulle komma fram. Nio parintervjuer genomfördes med elever i årskurs sex i en och samma klass på en mellanstor skola i Västsverige. Resultatet av studien delades upp i tre olika dimensioner utifrån det som framkom angående elevernas intressen inom de naturorienterande ämnena och andra skolämnen som kan relateras till dem. Den första dimensionen var intresse för att deras prestationer resulterar i ett färdigt resultat, där den färdiga produkten var grunden för intresset. Den andra dimensionen var arbetssättets och arbetsformens påverkan för intresset där laborativt arbete, praktiskt arbete och grupparbete togs upp. Om dessa arbetssätt och arbetsformer användes menade eleverna att arbetspasset blev roligare och mer lustfyllt. Den sista dimensionen var elevernas intresse för omvärlden, både med koppling till de naturorienterande ämnena och andra skolämnen som kan kopplas till undervisningen i dessa. I diskussionen berörs bland annat att det finns risker då inte arbetssättet används för att belysa en teori och även att det verkar som görandet i sig är det intressanta för elever och inte varför ett moment görs. / The aim of this study was to find which areas within the natural science subjects interests students the most and why this is the case. The aim was also to investigate if an interest in another subject can be used when teaching the natural science subjects. To answer these questions, a qualitative method was used where students were interviewed. The study was performed from a student point of view with ambition to obtain their opinions. Nine interviews in pairs were carried out with students in the sixth grade from a single class in a medium sized school in western Sweden. The results were divided into three different aspects with regards to the students' interest in the natural science subjects and other related subjects. The first aspect describes the interest that their achievements results in actual progress, where the finished product was the foundation for the interest. The second aspect was the impact of the ways of working on the interest, where laboratory, practical and group work were covered. When these ways of working were used the students felt that the work was more joyful. The last aspect was the students' interest for the surrounding world, both with regard to the natural science subjects and other subjects connected to the teaching of these. The discussion covers, among other things, the risks when the way of working is not used to illustrate a theory and the fact that the actual performance of a task seems more interesting to the students, than the aim of it.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka vad i de naturorienterande ämnena som intresserar elever och varför. Syftet var även att undersöka vad elever finner intressant inom andra skolämnen och om detta kan användas i undervisningen i de naturorienterande ämnena, samt utifrån elevernas intresse få fram undervisningsinnehåll inom de naturorienterande ämnena. För att besvara dessa frågor användes en kvalitativ metod baserad på intervjuer. Studien utgick ifrån ett elevperspektiv där ambitionen var att elevernas egna åsikter skulle komma fram. Nio parintervjuer genomfördes med elever i årskurs sex i en och samma klass på en mellanstor skola i Västsverige. Resultatet av studien delades upp i tre olika dimensioner utifrån det som framkom angående elevernas intressen inom de naturorienterande ämnena och andra skolämnen som kan relateras till dem. Den första dimensionen var intresse för att deras prestationer resulterar i ett färdigt resultat, där den färdiga produkten var grunden för intresset. Den andra dimensionen var arbetssättets och arbetsformens påverkan för intresset där laborativt arbete, praktiskt arbete och grupparbete togs upp. Om dessa arbetssätt och arbetsformer användes menade eleverna att arbetspasset blev roligare och mer lustfyllt. Den sista dimensionen var elevernas intresse för omvärlden, både med koppling till de naturorienterande ämnena och andra skolämnen som kan kopplas till undervisningen i dessa. I diskussionen berörs bland annat att det finns risker då inte arbetssättet används för att belysa en teori och även att det verkar som görandet i sig är det intressanta för elever och inte varför ett moment görs.</p> / <p>The aim of this study was to find which areas within the natural science subjects interests students the most and why this is the case. The aim was also to investigate if an interest in another subject can be used when teaching the natural science subjects. To answer these questions, a qualitative method was used where students were interviewed. The study was performed from a student point of view with ambition to obtain their opinions. Nine interviews in pairs were carried out with students in the sixth grade from a single class in a medium sized school in western Sweden. The results were divided into three different aspects with regards to the students' interest in the natural science subjects and other related subjects. The first aspect describes the interest that their achievements results in actual progress, where the finished product was the foundation for the interest. The second aspect was the impact of the ways of working on the interest, where laboratory, practical and group work were covered. When these ways of working were used the students felt that the work was more joyful. The last aspect was the students' interest for the surrounding world, both with regard to the natural science subjects and other subjects connected to the teaching of these. The discussion covers, among other things, the risks when the way of working is not used to illustrate a theory and the fact that the actual performance of a task seems more interesting to the students, than the aim of it.</p>

Inledning: Utomhuspedagogik är på olika sätt ett intressant och aktuellt ämne att analysera.Utomhuspedagogik utgår från lärande där sinnliga upplevelser är i fokus och där lärandetflyttas utomhus.Syfte: Studiens syfte är att undersöka pedagogers syn på användandet av utomhuspedagogik ide naturorienterande ämnena i förskoleklass och i årskurs 1-3. Vilka hinder begränsarpedagoger att bedriva utomhuspedagogik och vilka möjligheter ser pedagoger med att bedrivautomhuspedagogik?Metod: Vi har valt att använda en kvantitativ metod i form av undersökningsredskapetwebbenkät, riktad till pedagoger som arbetar i årskurs F-3. Svar från 135 respondenter haranalyserats.Resultat: Majoriteten av respondenterna ser möjligheter med att bedriva utomhuspedagogik.Däremot är det ett fåtal respondenter som ser utomhuspedagogik som ett hinder. Merparten avrespondenterna bedriver utomhuspedagogik i de naturorienterande ämnena på skolan som dearbetar på. Knappt hälften av respondenterna bedriver utomhuspedagogik 1 gång/vecka somgrund i de naturorienterande ämnena. Drygt hälften av respondenterna upplever att kollegoroch rektorer i mindre grad eller inte alls uppmuntrar till utomhuspedagogik. / Introduction: Outdoor education is in various ways an interesting and relevant topic toanalyze. Outdoor education is based on learning, where sensual experiences are in focus andwhere learning is moved outdoors.Purpose: The purpose of the study is to examine the teachers view on the use of outdooreducation in science in primary school. What obstacles limit teachers to practice outdooreducation and what opportunities do teachers see to practice outdoor education?Method: We have chosen to use a web survey, a quantitative method, aiming towardsteachers who are working in primary school. Answers from 135 respondents have beenanalyzed.Results: The majority of the respondents see opportunities to practice outdoor education.However, there are a few respondents who see outdoor education as a limit. The majority ofthe respondents practice outdoor education in science at the school they work at. Almost halfof the respondents practice outdoor education 1 time a week as a basis in science. About halfof the respondents perceive that colleagues and principals, to a lesser degree or not at allencourage outdoor education.

Inom grundlärarprogrammet lyfts det fram att gjorda erfarenheter och upptäckter är viktiga komplement till elevers lärande. Utomhuspedagogik är ett pedagogiskt förhållningssätt som grundar sig i Deweys pragmatiska teori. Utomhuspedagogik bidrar till en varierad lärandemiljö, såväl utomhus i naturen, som på biblioteket eller på ett museum. Utomhuspedagogik öppnar upp dörrarna för utomhusundervisning som är en undervisningsmetod där en del eller hela lektionsinnehållet sker utomhus. Syftet med studien är därför att undersöka vilken inställning elever i årskurs 6 har till undervisning utomhus i de naturorienterande ämnena. Syftet avgränsas till följande frågeställningar: Vilken inställning har eleverna till undervisningen utomhus i de naturorienterande ämnena? och Vilka möjligheter respektive hinder anser elever finns för lärandet i de naturorienterande ämnena med undervisning utomhus? För att besvara studiens frågeställningar genomfördes en observation och semistrukturerade intervjuer med nio elever i årskurs 6. Insamlat material analyserades med ett tematiskt analysverktyg.   Resultatet visade på en positiv inställning till utomhusundervisningen, men att variation mellan inom- och utomhusundervisning är tillfredsställande. Eleverna vill utforska ute i naturen och ser möjligheter med att undervisningen tar plats i en autentisk miljö. Dessutom upplever eleverna att utomhusundervisningen ökar deras intresse för de naturorienterande ämnena. En del elever upplever att det finns hinder som till exempel dåligt väder och att lärare inte har tillräckligt med resurser. Eleverna menar att tid, extra personal och erfarenhet av utomhuspedagogik hindrar lärare från att inkludera utomhusundervisning i någon större utsträckning. Sist konstateras att elever upplever utomhusundervisning som redskap för en hälsosammare livsstil genom ökad fysisk aktivitet.

Utomhusundervisning för med sig en mängd positiva aspekter för elever, framförallt vikten av att få uppleva i en autentisk miljö. Forskning visar att trots fördelar, undviker lärare att förlägga undervisning utomhus på grund av tid, avsaknad av ämneskunskaper, resurser samt säkerhetsrisken. Därför är syftet med studien att ta reda på vilka skäl som ligger till grund för att lärare väljer att undervisa eller inte undervisa utomhus i de naturorienterande ämnena i årskurs F-3. Datainsamlingen består av en enkät som har skickats ut till 24 verksamma lärare, samt semistrukturerade intervjuer med sex av dessa lärare. Metoden som har valts för att analysera det kvalitativa datamaterialet är en tematisk analys. Den kvantitativa datan har sammanställts i diagram. Resultatet av analysen resulterade i sex övergripande teman: lärares ämneskunskaper, den verkliga upplevelsen, växelverkan mellan teori och praktik, elevers motivation, elevgruppens behov och säkerhet samt tidsaspekten. Några av skälen till att undervisa utomhus som framkom hos samtliga deltagare var att eleven får en konkretisering av de naturorienterande ämnena när de får sätta in den teoretiska kunskapen i ett sammanhang samt att elever blir mer motiverade och engagerade i utomhusmiljön. De skäl som framkom till varför lärare väljer att inte förlägga undervisning utomhus var en rädsla kring elevers säkerhet, logistikplanering samt att det oftast inte finns tillräckligt med resurser för att bedriva undervisning utomhus. Studien kan bidra till att verksamma lärare och lärarstudenter kan få ett annat perspektiv på utomhusundervisningen i de naturorienterande ämnena samt att våga utmana sig i sin lärarprofession trots brist på kunskap, tid och resurser.

Syftet med den här studien var att vinna kunskap om hur elever i årskurs 4-6 kan utveckla sin förståelse för hållbar energihushållning. För att undersöka detta genomfördes tre lektioner med mig själv som lärare för att besvara studiens två forskningsfrågor. Dessa frågor var "vilka aspekter är kritiska för att elever ska utveckla sin förståelse för hållbar energihushållning i sin vardag?" och "hur kan undervisningen utformas för att synliggöra de kritiska aspekterna?". I bakgrunden behandlas skolans styrdokument, tidigare forskning om undervisning och elevers lärande inom begreppet energi och hållbar utveckling samt rollen som forskande lärare. I studien identifierades fyra kritiska aspekter som elever behöver kunna urskilja för att utveckla sin förståelse för hållbar energihushållning. Undervisningen i de tre lektionstillfällena utformades till att synliggöra de kritiska aspekter som identifierats utifrån förtest, intervjuer, undervisning och tidigare forskning. Studien var av kvalitativ karaktär och data samlades från totalt 19 elever. Resultatet visade att elevernas föreställningar till stora drag stämde överens med vad tidigare forskning visat gällande energiundervisning och hållbar utveckling. Sammanfattningsvis visar denna studie att elevernas förståelse för hållbar energihushållning främst påverkas av hur undervisningen utformas för att urskilja de kritiska aspekterna. Variationsteorin fungerade som ett verktyg i den här studien för att ge eleverna förutsättningar att utveckla sina kunskaper och därigenom uppnå de avsedda lärandemålen.