Denna studie syftade till att vinna kunskap om hur elever i lägre årskurser kan utveckla sin förståelse för begreppet ”liv”. För att undersöka detta planerade, genomförde och analyserade jag en lektionsserie med en klass elever i årskurs 3. Min undervisning baserades på variationsteorin och det sociokulturella perspektivet. Jag identifierade två kritiska aspekter, ämnesomsättning och fortplantning. Dessa ansåg jag att eleverna behövde urskilja för att förstå det tänkta lärandeobjektet vad ”liv” är ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Jag utformade undervisningen för att synliggöra dessa aspekter genom att skapa kontrast, vilket innebar att både visa vad som är levande och vad som inte är levande. Samt genom att generalisera de kritiska aspekterna till att gälla allt levande, inte bara de föremål som bearbetades under lektionerna. Resultatet visade att elevernas föreställningar stämde överens med vad tidigare forskning kommit fram gällande barns förståelse för begreppet liv. Genom att synliggöra kritiska aspekter utvecklade eleverna sin förståelse och resonerade kring vad som lever och varför på ett vidgat sätt ur ett mer naturvetenskapligt perspektiv. Sammanfattningsvis visar denna studie att undervisning baserad på variationsteorin kan erbjuda goda möjligheter för eleverna att utveckla sina kunskaper inom de naturorienterande ämnena på ett specifikt sätt och därmed nå de tänkta lärandemålen.

Studien syftade till att vinna kunskap om hur elever i årskurs 1–3 kan utveckla sin förståelseför vinterekologi. För att undersöka detta användes variationsteorin och det sociokulturellaperspektivet som teoretisk utgångspunkt när jag planerade, genomförde och analyserade enlektionsserie i årskurs 1. Lektionsserien baserades till viss del på en learning study där jagagerade både forskare och lärare. Jag identifierade två kritiska aspekter, livscykler och årstiderdär årstidsväxlingar ingick. För att kunna förstå det avsedda lärandeobjektet ”vinterekologi”behövde eleverna urskilja de kritiska aspekterna. Därför valde jag att utforma undervisningenför att synliggöra aspekterna genom variationsmönster. Dessa mönster var kontrast, vilketinnebar att visa hur djur och växter anpassar sig till ett kallt klimat och vilka dessa anpassningarvar. Även variationsmönstret generalisering användes, vilket innebar att generalisera de kritiskaaspekterna till att gälla olika växter och djur, inte endast de som togs upp under lektionerna.Eleverna bidrog med en annan kritisk aspekt som jag inte identifierade i förväg, denna varfotosyntesen och dess betydelse. Resultatet visade att elevernas kunskaper och föreställningarom vinterekologi stämde överens med tidigare forskning. Genom att utforma undervisningenmed syfte att synliggöra de kritiska aspekterna utvecklade eleverna sin förståelse förvinterekologi. Sammanfattningsvis tyder denna studie på att variationsteorin är ett verktyg somskapar möjligheter för elever att utveckla sina kunskaper inom undervisningen. Det är viktigtatt elever får arbeta med varandra och lära av varandra, genom språket och sociala interaktionerkan eleverna utvecklas ännu mer.

Syftet med den här studien var att vinna kunskap om hur elever i årskurs 4-6 kan utveckla sin förståelse för hållbar energihushållning. För att undersöka detta genomfördes tre lektioner med mig själv som lärare för att besvara studiens två forskningsfrågor. Dessa frågor var "vilka aspekter är kritiska för att elever ska utveckla sin förståelse för hållbar energihushållning i sin vardag?" och "hur kan undervisningen utformas för att synliggöra de kritiska aspekterna?". I bakgrunden behandlas skolans styrdokument, tidigare forskning om undervisning och elevers lärande inom begreppet energi och hållbar utveckling samt rollen som forskande lärare. I studien identifierades fyra kritiska aspekter som elever behöver kunna urskilja för att utveckla sin förståelse för hållbar energihushållning. Undervisningen i de tre lektionstillfällena utformades till att synliggöra de kritiska aspekter som identifierats utifrån förtest, intervjuer, undervisning och tidigare forskning. Studien var av kvalitativ karaktär och data samlades från totalt 19 elever. Resultatet visade att elevernas föreställningar till stora drag stämde överens med vad tidigare forskning visat gällande energiundervisning och hållbar utveckling. Sammanfattningsvis visar denna studie att elevernas förståelse för hållbar energihushållning främst påverkas av hur undervisningen utformas för att urskilja de kritiska aspekterna. Variationsteorin fungerade som ett verktyg i den här studien för att ge eleverna förutsättningar att utveckla sina kunskaper och därigenom uppnå de avsedda lärandemålen.