Avsikten med denna studie är att försöka identifiera de organisatoriska faktorer som främjar och hämmar samverkan mellan skola och fritidshem. Denna studie bygger på kvalitativa studier med lärare, lärare i fritidshem samt övrig personal som antas samverka mellan skola och fritidshem. Vi har i denna studie reflekterat över och teoretiserat våra informanters praktiska erfarenhet av hur samverkan fungerar mellan skola och fritidshem. Studien visar på att det finns brister i hur samverkansuppdraget beskrivs i både läroplan och styrdokument men även brister i hur detta förmedlas av rektorer eller annan ledning för skolan. Brister finns också i likvärdigheten i hur samverkan sker i praktiken både mellan skolor och bland de olika aktörerna på den enskilda skolan. Fördelarna med samverkan är enligt informanterna att arbeta för elevens bästa och se till att eleven får bästa möjliga kunskapsutveckling sett över hela skoldagen. / The purpose of this study is to identify the organizational factors that promote or inhibits cooperation between school and leisure time centers in Sweden. This study is based on qualitative studies of teachers, teachers in leisure time centers and other people who work in leisure time centers who are supposed to cooperate between school and leisure time centers. We have reflected and theorized over our informants’ practical experiences of cooperation between school and leisure time centers. The study shows that there is shortage in how the cooperation assignment is described in curriculums and control documents and deficiency how principals or school management are carried out. The equivalence between how cooperation occurs in practice in both schools in general and between the individual school. The benefit of cooperation is according to the informants that work for the best intentions for the student and for the best possibilities for the students’ knowledge development over the whole school day.

Utomhusundervisning för med sig en mängd positiva aspekter för elever, framförallt vikten av att få uppleva i en autentisk miljö. Forskning visar att trots fördelar, undviker lärare att förlägga undervisning utomhus på grund av tid, avsaknad av ämneskunskaper, resurser samt säkerhetsrisken. Därför är syftet med studien att ta reda på vilka skäl som ligger till grund för att lärare väljer att undervisa eller inte undervisa utomhus i de naturorienterande ämnena i årskurs F-3. Datainsamlingen består av en enkät som har skickats ut till 24 verksamma lärare, samt semistrukturerade intervjuer med sex av dessa lärare. Metoden som har valts för att analysera det kvalitativa datamaterialet är en tematisk analys. Den kvantitativa datan har sammanställts i diagram. Resultatet av analysen resulterade i sex övergripande teman: lärares ämneskunskaper, den verkliga upplevelsen, växelverkan mellan teori och praktik, elevers motivation, elevgruppens behov och säkerhet samt tidsaspekten. Några av skälen till att undervisa utomhus som framkom hos samtliga deltagare var att eleven får en konkretisering av de naturorienterande ämnena när de får sätta in den teoretiska kunskapen i ett sammanhang samt att elever blir mer motiverade och engagerade i utomhusmiljön. De skäl som framkom till varför lärare väljer att inte förlägga undervisning utomhus var en rädsla kring elevers säkerhet, logistikplanering samt att det oftast inte finns tillräckligt med resurser för att bedriva undervisning utomhus. Studien kan bidra till att verksamma lärare och lärarstudenter kan få ett annat perspektiv på utomhusundervisningen i de naturorienterande ämnena samt att våga utmana sig i sin lärarprofession trots brist på kunskap, tid och resurser.