<p>Mot bakgrund av de utmaningar som välfärdsstaten ställs inför i form av globaliseringen, internationaliseringen och minskande offentliga resurser måste nya sätt att främja tillväxt hittas. Därmed är statens och offentliga aktörer s möjligheter att främja näringslivsutveckling och tillväxt av intresse, liksom vilka konsekvenser de olika möjligheterna medför.</p><p>I och med utvecklingen från government och governance har lösare former av samarbeten fått ett allt större utrymme i svensk politik. Detta poängterar bland andra Vedung (2006), som ser en stark trend mot samverkan i nätverk och partnerskap. Vilka effekter som detta får ur demokrati- och effektivitetsperspektiv kan dock diskuteras. Peter Gorpe, svensk analytiker och utredare, konstaterar dessutom att partnerskap som begrepp är ”luddigt”, vilket inte underlättar slutsatser kring partnerskapens effektivitet och demokratiska förankring.</p><p>Denna studie fokuserar på Strukturfondspartnerskapet i Östra Mellansverige, vilket utgör ett av åtta regionala svenska partnerskap som ansvarar för att prioritera mellan ansökningar för regionalfondsmedel. Dessa partnerskap består av en majoritet folkvalda politiker samt ledamöter som nominerats av länsarbetsnämnderna, länsstyrelserna, olika arbetsmarknadsorganisationer samt ideella föreningar och organisationer.</p><p>Sammansättningen av ledamöter utgör tillsammans med förekomsten av informella snarare än formella strukturer Strukturfondspartnerskapet till ett intressant fenomen att studera ur ett statsvetenskapligt perspektiv. Därför kommer denna studie fokusera på Strukturfondspartnerskapet i Östra Mellansverige och dess ledamöters roller fungerar i praktiken och vilka konsekvenser detta får ur effektivitets- och demokratiperspektiv.</p>

This paper will focus on the behavioral patterns around two hearths from two different settlements in Sweden during the late Mesolithic Stone Age, by studying stone tools and production waste around the hearths.

The aim of this study is to understand the colonization process of the county Närke in relation to the surrounding archaeologically defined areas western Sweden and eastern central Sweden. By using a comparative analysis and a landscape analysis in combination with a theoretical framework that advocates for colonization as a process and not an event, I argue that Närke was colonized from within eastern central Sweden around 8 500 BC, based on the use of local raw material quartz. Further, I argue for the importance of the sea to the mesolithic people in the area around 7 500–4 500 BC as more than just an economic resource. Around 4 500 BC contact with groups in western Sweden increased which in time brought the idea of farming to the area. The late mesolithic sites in Närke show continuity into the early neolithic age, rejecting the idea of a Funnelbeaker migration in the area.

Mot bakgrund av de utmaningar som välfärdsstaten ställs inför i form av globaliseringen, internationaliseringen och minskande offentliga resurser måste nya sätt att främja tillväxt hittas. Därmed är statens och offentliga aktörer s möjligheter att främja näringslivsutveckling och tillväxt av intresse, liksom vilka konsekvenser de olika möjligheterna medför. I och med utvecklingen från government och governance har lösare former av samarbeten fått ett allt större utrymme i svensk politik. Detta poängterar bland andra Vedung (2006), som ser en stark trend mot samverkan i nätverk och partnerskap. Vilka effekter som detta får ur demokrati- och effektivitetsperspektiv kan dock diskuteras. Peter Gorpe, svensk analytiker och utredare, konstaterar dessutom att partnerskap som begrepp är ”luddigt”, vilket inte underlättar slutsatser kring partnerskapens effektivitet och demokratiska förankring. Denna studie fokuserar på Strukturfondspartnerskapet i Östra Mellansverige, vilket utgör ett av åtta regionala svenska partnerskap som ansvarar för att prioritera mellan ansökningar för regionalfondsmedel. Dessa partnerskap består av en majoritet folkvalda politiker samt ledamöter som nominerats av länsarbetsnämnderna, länsstyrelserna, olika arbetsmarknadsorganisationer samt ideella föreningar och organisationer. Sammansättningen av ledamöter utgör tillsammans med förekomsten av informella snarare än formella strukturer Strukturfondspartnerskapet till ett intressant fenomen att studera ur ett statsvetenskapligt perspektiv. Därför kommer denna studie fokusera på Strukturfondspartnerskapet i Östra Mellansverige och dess ledamöters roller fungerar i praktiken och vilka konsekvenser detta får ur effektivitets- och demokratiperspektiv.

For a long time, the human bones that were found outside the classical graves/grave context during the late Bronze Age were severely overlooked in research. It was first during the 1990’s that research took place and archaeologist like Anders Kaliff och Joanna Brück started studying this severely overlooked phenomena. This paper aims at analyzing and discussing why human bones were used outside the classical graves/grave context. As well as what the human bones were used for and how the human bones were treated. In this study the grave concept will be discussed to understand the late Bronze Age human’s definition of grave and burial rites more fully. The distinction between what is sacred and what is profane in the handling and using of the human bones in non-classical graves/grave contexts will also be overseen. The study in this paper is focused on the East part of central Sweden and will be analyzed and supplemented by both national and international archaeological sites of similar character. The primal sites for the study are Broby in Börje parish, Apalle in Övergran parish, Ryssgärdet in Tensta parish and Ringeby in Kvillinge parish. The study is set in the late Bronze Age in Sweden (1100–500 BC). This paper is meant as an analytical research where former research and archaeologist interpretations will be compared and work as a discussion with the writer’s own interpretations of the late Bronze Age human’s use of human bones. With the writer’s own interpretation and with the help of former research, the human bones found in non-classical graves/grave contexts have been assessed with both sacred and profane contexts. The result shows that the distinction between the sacred and the profane are better left outside the context of handling and using human bones.