2009 omorganiserades läkarutbildningen vid Umeå universitet och bedrivs idag med stöd av olika former av informations-och kommunikationsteknologier (IKT). Syftet med föreliggande uppsats var att identifiera och förstå de uppfattningar som centrala ledningspersoner inom läkarutbildningen vid Umeå universitet uttrycker avseende hur IKT inverkar på utbildningens design, innehåll och genomförande samt förstå vilka uppfattningar dessa personer gav uttryck för vad gäller att förbereda studenterna för framtida professionsutövning i en digitaliserad medicinsk sjukvårdspraktik. Semistrukturerade telefonintervjuer och frågeformulär användes för att samla in data från fyra centrala ledningsaktörer. TPACK-ramverket möjliggjorde analys av respondenternas åsikter om hur lärares kunskapsnivåer inverkar på organiseringen av läkarutbildningen och läkarstudenternas övergång mellan utbildning och medicinsk sjukvårdspraktik. Resultatet visade att respondenterna i första hand förknippade IKT-implementeringen med organisatoriska möjligheter snarare än utmaningar samt att lärares varierande nivå av teknologiska och pedagogiska kunskaper är en faktor som har en stor påverkan på lärares upptagande och användning av IKT i undervisning.

No description available.

This thesis examines Swedish filmmakers' modes of work and production within the Swedish film landscape. An introductory historical overview treats the Swedish regionalization since the mid 1990's. Political and economical aspects of producing films in various regions serve as a background for understanding the new generation of decentralised Swedish filmmaking, and the use of sound and music in contemporary film. The analysis consists of empirical studies; interviews with directors and producers, working with music for film and TV. Although the filmmaking perspective is in focus, composers and film scholars are heard as well. Some comparisons with American cultures of production are made, with theorizations set in a Swedish production studies context.

Den traditionella dialekten i Mora används idag i allt mindre utsträckning, framförallt hos unga. På vilket sätt talar då ungdomar i Mora idag? Den här uppsatsen undersöker dialekten hos åtta Moraungdomar. Jag analyserar vilka språkliga drag som lever kvar och vilka som är nya i dialekten. Vidare undersöker jag hur de utomspråkliga variablerna kön, geografi och socialt nätverk påverkar informanternas dialektanvändning. Jag tittar också på hur informanterna själva ser på dialekten. Undersökningen visar att dialekten har genomgått en stor förändring. De äldre dialektdrag som lever kvar idag är mindre lokala utan har istället förankring i en större region. Framförallt är språkmelodin det som placerar ungdomarna i ett dalskt dialektområde, vilket också är de drag som de själva uppfattar som mest typisk för dialekten. De fonologiska och morfologiska dragen som undersöks i uppsatsen är främst regionala men kan ha en viss lokal prägel. De nya dragen öppet ö och öppet ä förekommer också hos flera av informanterna. Som tidigare forskning har visat är det också i denna undersökning generellt killarna som använder flest dialektala drag och tjejerna som använder mest standard. Tjejerna är också de som har annammat de nya dragen i högst grad. Kön var också den utomspråkliga variabel som gav mest och tydligast utslag på dialektanvändningen. Hos tjejerna var det också tydligt att de som kom ifrån en by utanför Mora var mer dialektala än de som kom från centralorten.

Följande uppsats undersöker huruvida en intensifiering av regionaliseringsprocessen ägt rumtill följd av Lissabonfördraget. Undersökningen fokuserar på Västra Götalandsregionen somär en av de svenska regioner som erhållit inkrementellt utvidgade befogenheter under senaretid, däribland ansvaret för regional utveckling. Regionaliseringen avgränsas till två teoretiskaaspekter från nyregionalismen. Demokratiseringen av den regionala nivån, samt behovet förregionen i en miljö präglad av Multilevelgovernance att agera mot den supranationella nivånför att driva utvecklingspolitik. Undersökningen operationaliseras genom en kvantitativinnehållsanalys av protokoll från regionfullmäktiges sammanträden samt en kvalitativinnehållsanalys av två utvecklingsstrategier från regionen. Båda källor består av material frånen tidsperiod före respektive efter Lissabonfördraget.Uppsatsens slutsats redovisar hur en intensifiering av demokratiseringen sedanLissabonfördraget inte kan urskiljas i protokollen. Utvecklingsstrategierna indikerar motsatsvisatt regionen ökat sin prioritering av EU som arena för utvecklingspolitik efterLissabonfördraget. Därtill verkar regionen se policymiljön för utvecklingspolitik som prägladav Multilevelgovernance efter Lissabonfördraget.

Förändring och motstånd till förändring är en stor del av den organisatoriska vardagen. Denna studie menar att bidra med förståelse och insikter, inte bara för att bidra till forskningen om ämnet, utan också för att hjälpa de chefer och medarbetare som behöver hantera förändringar i sitt arbete. Därför undersöker vi här vilken roll meningsskapande och tidigare erfarenheter av förändringar har för hur de anställda upplever och gör motstånd i en förändring. Detta görs genom att undersöka hur anställda på Sveriges regioner upplevde bytet från landsting till region. Regionaliseringen innebar att landstingen tog överdet regionala utvecklingsansvaret från länsstyrelsen.

Bakgrund: Det sista steget i Uppsala-skolans etableringskedja innebär att företagen flyttar betydande delar av verksamheten utomlands, men är det verkligen det sista steget? Sedan en tid tillbaka har alltfler företag valt att regionalisera sin internationella verksamhet, vilket innebär att olika nationella verksamheter samordnas och att en regional organisation skapas över nationsgränserna. Hur tar sig en regionalisering i uttryck och kan regionalisering ses som ett nytt steg i företags internationaliseringsprocess? S yfte: Utifrån en studie av företags regionalisering syftar uppsatsen till att bidra med kunskap om företags internationalisering genom att undersöka om regionalisering är ett nytt steg i företags internationaliseringsprocess. Genomförande: För att kunna uppfylla vårt syfte har vi genomfört 12 stycken intervjuer med representanter på åtta multinationella företag som har en regionaliserad Nordenverksamhet. Resultat: Utifrån våra teoretiskt förankrade kriterier för regionalisering har vi kunnat konstatera att samtliga fallföretag kan karaktäriseras som regionaliserade då de; har en geografisk samordning över nationsgränserna genom integration av ländernas verksamhetsområden, har ett gemensamt huvudkontor med en övergripande regionledning, tillämpar både en global och lokal internationaliseringsstrategi, tar vara på kompetenser inom regionen, effektiviserar och rationaliserar sin regionala verksamhet genom att ta hänsyn till var olika verksamhetsfunktioner skall skötas. Vidare har vi kommit fram till att regionalisering kan ses som ett nytt steg i Uppsala-skolans etableringsprocess med utgångspunkt i våra uppsatta kriterier för ett nytt steg. Vi anser således att en regionalisering bidrar med tillräckligt omfattande förändringar av organisationsstrukturen för att det skall kunna klassificeras som ett nytt steg i företags internationaliseringsprocess.

Den här uppsatsen är en undersökning av eventkulturen i det regionala resurscentrumet Film i Skåne. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är befintlig forskning om den svenska filmproduktionens regionalisering, vilken är en förutsättning för Film i Skånes hela verksamhet, samt forskning om filmfestivalernas funktion för enskilda filmer och dess ursprungsland/region. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur eventkulturen främjar Film i Skånes verksamhet och vad eller vilka som gynnas av verksamhetens eventkultur. Tre stycken former av event som Film i Skåne arrangerar/samarrangerar förklaras och diskuteras i en analys med syftet att ta reda på hur eventkulturen fungerar och verkar. De utvalda eventen är CineSkåne, M:Dox och Filmbar. Med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna utreds eventens funktion i Film i Skånes verksamhet. I slutdiskussionen argumenteras det för att eventkulturen i Film i Skånes verksamhet blir ett verktyg för att stärka sin egen position i filmsverige och säkra den egna tillväxten. Det argumenteras också för att eventkulturen gynnar filmklimatet i regionen genom ett brett arrangörsnätverk som når ut i stora delar av regionen samt att de möjligheter till möten och utveckling för filmarbetare som eventkulturen också bidrar med är till stor fördel för dem.

<p>Bakgrund: Det sista steget i Uppsala-skolans etableringskedja innebär att företagen flyttar betydande delar av verksamheten utomlands, men är det verkligen det sista steget? Sedan en tid tillbaka har alltfler företag valt att regionalisera sin internationella verksamhet, vilket innebär att olika nationella verksamheter samordnas och att en regional organisation skapas över nationsgränserna. Hur tar sig en regionalisering i uttryck och kan regionalisering ses som ett nytt steg i företags internationaliseringsprocess? S</p><p>yfte: Utifrån en studie av företags regionalisering syftar uppsatsen till att bidra med kunskap om företags internationalisering genom att undersöka om regionalisering är ett nytt steg i företags internationaliseringsprocess. </p><p>Genomförande: För att kunna uppfylla vårt syfte har vi genomfört 12 stycken intervjuer med representanter på åtta multinationella företag som har en regionaliserad Nordenverksamhet. </p><p>Resultat: Utifrån våra teoretiskt förankrade kriterier för regionalisering har vi kunnat konstatera att samtliga fallföretag kan karaktäriseras som regionaliserade då de; har en geografisk samordning över nationsgränserna genom integration av ländernas verksamhetsområden, har ett gemensamt huvudkontor med en övergripande regionledning, tillämpar både en global och lokal internationaliseringsstrategi, tar vara på kompetenser inom regionen, effektiviserar och rationaliserar sin regionala verksamhet genom att ta hänsyn till var olika verksamhetsfunktioner skall skötas. Vidare har vi kommit fram till att regionalisering kan ses som ett nytt steg i Uppsala-skolans etableringsprocess med utgångspunkt i våra uppsatta kriterier för ett nytt steg. Vi anser således att en regionalisering bidrar med tillräckligt omfattande förändringar av organisationsstrukturen för att det skall kunna klassificeras som ett nytt steg i företags internationaliseringsprocess.</p>

This study investigates the concept of regionalism in the context of the Swedish middle-level political arena. The used method is qualitative theory and two cases are studied: Västra Götaland and Norrbottens läns landsting. The aim of the study is to see what the politicans think about Swedens regionalization process by compare the views of politicans that function in a region and in a county council. Do they have the same vision about what constitutes a region and which advantages do they see in working in a region or in a county council? Also dimensions about territorially and sectorial autonomy on the regional level, presented by King and Pierre are investigated in order to explain the different regionala organs functioning accordingly to these dimensions. The empirical material that have been analyzed is taken from 17 interviews, from government writings and reports from the SKL association, Sveriges Kommuner och Landsting, about the topic of regionalization and the effects and goals in Sweden. The conclusion of the material is that there is common opinion among the politicans about the goals of a region and also about which areas that can benefit the most from the perspective of beeing a region instead of a county council. When it comes to explaining the dimensions of territorially and sectorial autonomy the results have shown that the region has the most both territorially and sectorial autonomy, which is due to the regions rightfullness to taxation right, which is high in the region and ensured by a strong catchment area. When the county council get lawful regional status, the abscense of a big catchment area will cause a weaker regional autonomy, caused to its dependence of both the territorially and sectorial dimensions for upholding the region’s financially resources.