I uppsatsen studeras de femton filmer som som vunnit en Guldbagge för bästa dokumentärfilm 2000-2014. Filmernas uttrycksform har analyserats med stöd av Bill Nichols teoretiska modell om olika modus inom dokumentärfilmen. En jämförande studie av trender inom den internationella dokumentärfilmen visar hur de svenska filmerna förhåller sig till dokumentärfilm i omvärlden och till det senaste decenniets nya uttrycksformer, som olika former av interaktiva dokumentärfilmer. Då filmerna är utvalda som bästa dokumentärfilm under respektive år bör en analys av filmerna ge en bild av vilka kvaliteter som premierats av nomineringsgruppen och juryn för Guldbaggen under 2000-talet. Uppsatsens resultat är att filmskaparnas val av uttrycksform varierar under tidsperioden, men att ett modus dominerar, samt att det utifrån de uttrycksmedel som filmskaparna använder går att se ett genomgående mönster i de filmer som belönats med en Guldbagge.

Den här uppsatsen är en undersökning av eventkulturen i det regionala resurscentrumet Film i Skåne. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är befintlig forskning om den svenska filmproduktionens regionalisering, vilken är en förutsättning för Film i Skånes hela verksamhet, samt forskning om filmfestivalernas funktion för enskilda filmer och dess ursprungsland/region. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur eventkulturen främjar Film i Skånes verksamhet och vad eller vilka som gynnas av verksamhetens eventkultur. Tre stycken former av event som Film i Skåne arrangerar/samarrangerar förklaras och diskuteras i en analys med syftet att ta reda på hur eventkulturen fungerar och verkar. De utvalda eventen är CineSkåne, M:Dox och Filmbar. Med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna utreds eventens funktion i Film i Skånes verksamhet. I slutdiskussionen argumenteras det för att eventkulturen i Film i Skånes verksamhet blir ett verktyg för att stärka sin egen position i filmsverige och säkra den egna tillväxten. Det argumenteras också för att eventkulturen gynnar filmklimatet i regionen genom ett brett arrangörsnätverk som når ut i stora delar av regionen samt att de möjligheter till möten och utveckling för filmarbetare som eventkulturen också bidrar med är till stor fördel för dem.

This BA thesis studies Göteborg Film Festival from a feminist theoretical perspective. It examines how the festival responds to recent efforts of working towards gender equality in the film industry. Through an interview with Göteborg Film Festivals Artistic Director topics on gender equality, representation and initiatives on gender equality reforms are discussed and analysed with the help from literature in film festival studies, film studies and feminist studies alongside other printed materials such as the festival´s website, press releases and interviews. The thesis also examines the festival´s way of marketing itself during their 5050 Vision initiative. It further discusses how the festival’s work with gender equality and inclusion could at the same time be consolidating a normative social order in society. The thesis concludes that Göteborg Film Festival is a progressive festival with regards to its work towards gender equality. Measures include attempts towards a more gender balanced film festival programming as well as hosting seminars and summits discussing gender equality in the festival sector and in film production. Although Göteborg Film Festival has not yet achieved gender equality, it provides a role model for how festivals can take a stand in a contested cultural arena.