No description available.

<p>Genom analys av text och bildmaterial från Norrköpings kommun, varav främst turistbroschyrer är syftet med detta arbete att finna och förtydliga den diskurs kommunen sprider om Industrilandskapet. För detta ändamål har uppsatsen två frågeställningar; hur beskrivs Industrilandskapet i text och bild i reklam/turistmaterial samt hur beskrivs Industrilandskapets betydelse för Norrköping/regionen. För att kunna utveckla den kritiska diskursanalysen använder jag mig av två stödteorier, nyregionalism och Jane Jacobs teorier om stadsplanering. Genom en bildinventering samt en bildanalys av två representativa bilder framstår det tydligt att det Industrilandskap som beskrivs i bild är öde, och avbildas främst nattetid.Textanalysen delas upp under fem teman, vattnet, bebyggelsen, Industrilandskapet i regionen, Industrilandskapet i staden/verksamheten i området samt historien. Industrilandskapet är enligt turistmaterialet synonymt med de gamla k-märkta byggnaderna och ”stadens livsnerv” –Strömmen. Enligt andra delar av det empiriska materialet är industrilandskapet större, men det är å andra sidan texter med en annan målgrupp. Industrilandskapet används tydligt för att marknadsföra den Fjärde storstadsregionen och jämförs återkommande med Mjärdevi science park i Linköping. Industrilandskapet i Norrköping har idag en helt annan verksamhet, från vapen och textilindustrier till dagens kunskapsintensiva verksamhet med Campus Norrköping i spetsen.</p>

Genom analys av text och bildmaterial från Norrköpings kommun, varav främst turistbroschyrer är syftet med detta arbete att finna och förtydliga den diskurs kommunen sprider om Industrilandskapet. För detta ändamål har uppsatsen två frågeställningar; hur beskrivs Industrilandskapet i text och bild i reklam/turistmaterial samt hur beskrivs Industrilandskapets betydelse för Norrköping/regionen. För att kunna utveckla den kritiska diskursanalysen använder jag mig av två stödteorier, nyregionalism och Jane Jacobs teorier om stadsplanering. Genom en bildinventering samt en bildanalys av två representativa bilder framstår det tydligt att det Industrilandskap som beskrivs i bild är öde, och avbildas främst nattetid.Textanalysen delas upp under fem teman, vattnet, bebyggelsen, Industrilandskapet i regionen, Industrilandskapet i staden/verksamheten i området samt historien. Industrilandskapet är enligt turistmaterialet synonymt med de gamla k-märkta byggnaderna och ”stadens livsnerv” –Strömmen. Enligt andra delar av det empiriska materialet är industrilandskapet större, men det är å andra sidan texter med en annan målgrupp. Industrilandskapet används tydligt för att marknadsföra den Fjärde storstadsregionen och jämförs återkommande med Mjärdevi science park i Linköping. Industrilandskapet i Norrköping har idag en helt annan verksamhet, från vapen och textilindustrier till dagens kunskapsintensiva verksamhet med Campus Norrköping i spetsen.

Den sydsvenska regionbildningen är en förening som tillsammans står bakom en avsiktsförklaring för att slå samman Blekinge, Kalmar, Kronoberg och Skåne till en region med eget utvecklingsansvar. Förslag på att Sverige borde införa regioner med eget utvecklingsansvar lade den statliga utredningen, kallad Ansvarskommittén, fram efter att utförligt undersökt hur Sveriges samhällsorganisation kan förbättras. Efter Ansvarskommittén lade fram sitt förslag diskuterades det kring regionbildningar runt om i Sverige, men dessa diskussioner har en efter en lagts ner, förutom den sydsvenska regionbildningen och denna uppsats vill försöka ta reda på varför. Syftet med denna uppsats utgår ifrån att ta reda på om argumentationen för att bilda region som presenteras i Ansvarskommitténs utredning är drivkraften bakom den sydsvenska regionbildningen. För att ha underlag för att besvara detta syfte utgick jag från följande frågeställning Vilka huvudargument lade Ansvarskommittén i sin utredning fram för regionalisering i Sverige?, Vilka likheter och skillnader finns det i huvudargumenten för regionalisering från Ansvarskommittén i förhållande till den sydsvenska regionbildningens sätt att resonera kring en regionalisering? och Mot bakgrund av forskningslitteratur om regionalism, nyregionalism och regionalisering, i vilken utsträckning kan dessa begrepp kopplas samman med Ansvarskommitténs utredning? För att besvara syftet utgick jag från Ansvarskommitténs utredningsdokument och dokument från den sydsvenska regionbildningen. Genom kvalitativ textanalys i form av idéanalys och argumentationsanalys kom jag fram till att det verkar som att den sydsvenska regionbildningen har sin drivkraft i Ansvarskommitténs argumentation.

Följande uppsats undersöker huruvida en intensifiering av regionaliseringsprocessen ägt rumtill följd av Lissabonfördraget. Undersökningen fokuserar på Västra Götalandsregionen somär en av de svenska regioner som erhållit inkrementellt utvidgade befogenheter under senaretid, däribland ansvaret för regional utveckling. Regionaliseringen avgränsas till två teoretiskaaspekter från nyregionalismen. Demokratiseringen av den regionala nivån, samt behovet förregionen i en miljö präglad av Multilevelgovernance att agera mot den supranationella nivånför att driva utvecklingspolitik. Undersökningen operationaliseras genom en kvantitativinnehållsanalys av protokoll från regionfullmäktiges sammanträden samt en kvalitativinnehållsanalys av två utvecklingsstrategier från regionen. Båda källor består av material frånen tidsperiod före respektive efter Lissabonfördraget.Uppsatsens slutsats redovisar hur en intensifiering av demokratiseringen sedanLissabonfördraget inte kan urskiljas i protokollen. Utvecklingsstrategierna indikerar motsatsvisatt regionen ökat sin prioritering av EU som arena för utvecklingspolitik efterLissabonfördraget. Därtill verkar regionen se policymiljön för utvecklingspolitik som prägladav Multilevelgovernance efter Lissabonfördraget.

I denna uppsats studeras fyra regionsutredningars argumentation för respektive mot skapandet av storregioner i Sverige. Utredningarna i fråga är Regionsutredningens slutbetänkande från år 1992, Västsverigeutredningens slutbetänkande från år 1992, Ansvarskommitténs slutbetänkande från år 2007 samt Indelningskommitténs delbetänkande från år 2016. Syftet med uppsatsen är att utifrån teorier rörande regionalism, nyregionalism och demokrati studera fyra tidigare regionsutredningars argumentation. De utvalda regionsutredningarna är utförda under åren 1992, 2007 och 2016. Hur ser deras argument ut på området och går de att koppla till uppsatsens tre teoretiska ansatser som är demokrati, regionalism och nyregionalism? Vilka är argumenten som framförts av utredningarna för respektive mot skapandet av storregioner i Sverige. Finns det en samsyn i utredningarnas argumentation vad gäller behovet av en regionsreformering och vad en sådan i så fall skulle innehålla eller har utredningarna helt olika infallsvinklar. Uppsatsens frågeställningar är följande. Vilka är regionsutredningarnas huvudargument för respektive mot en reformering av det regionala systemet? Går det att koppla deras argumentation i betänkandena till teorier rörande regionalism och demokrati? Hur mycket skiljer sig regionsutredningarnas betänkanden åt när det kommer till deras förslag på hur den regionala nivån kan förändras. Går de även utifrån dessa förslag att avläsa vilken av de tre teoretiska ansatserna som haft störst inflytande över utredningarnas beslut? Metoden som denna uppsats använder sig av för att kunna besvara uppsatsens syfte och frågeställningar är en argumentationsanalys som består av fem proargument och fyra contraargument som fungerar som uppsatsens operationalisering av de tre teorierna: regionalism, nyregionalism och demokrati. Uppsatsens slutsatser visar att det finns en beviskraft i de contra- och proargument som tagits fram men att beviskraften är något sämre hos contraargumenten. Det har kunnat klargöras att det finns ett samband mellan utredningarnas argumentation och uppsatsens tre teorier. Slutligen framgår det att samtliga av de fyra regionsutredningarna anser att dagens län är för små för att klara framtidens utmaningar gällande demografi och regional utveckling, där Västsverigeutredningen och Regionsutredningen fokuserat på den regionala utvecklingen och Ansvarskommittén och Indelningskommittén på de demografiska frågorna.

Syftet med denna uppsats är att analysera fyra statliga offentliga dokument för att se vad problemen är representerade att vara som leder politiken mot en riktning där den kommunala planeringen, i form av den fysiska planeringen och bostadsförsörjningsplaneringen, i större utsträckning ska ordnas i- och ta hänsyn till ett regionalt perspektiv. Syftet med denna uppsats blir således också att analysera villkoren för det kommunala självstyret när en av dess grundbultar, den kommunala planeringen, i ökad utsträckning ska ordnas i- och ta hänsyn till den regionala nivån. Den här uppsatsen teoretiska- och metodologiska ansats bygger på ett vetenskaplig paket av Carol Bacchi. Hennes ansats studerar problemrepresentationer och för att besvara den här uppsatsen övergripande frågeställningar använder jag mig av ett diskursanalysverktyg som är inspirerad utifrån hennes ansats. Den empiriska analysen visar att en av problemrepresentationerna är att det pågår en regionförstoring med växande funktionella regioner. En annan problemrepresenation som framträder i de undersökta dokumenten är att det anses vara betydande av en ökad samordning av den kommunala planeringen. Det kommunala planmonopolet, som är en del av det kommunala självstyret, problematiseras att vara av stor vikt i de undersökta dokumenten, men att det finns brister i tillämpningen m.m. Alla dessa problematiseringar ovan som funnits i de undersökta dokumenten kan spåras till en diskurs där hållbar utveckling, konkurrenskraft och tillväxt är det självklara och eftersträvansvärda. Villkoren för kommunalt självstyre kan förstås på det sättet att en av dess grundbultar, den kommunala planeringen, i större utsträckning ska ordnas i- och ta hänsyn till en nyregional logik som bygger på en viss typ av politik med en konsensustradition. / The purpose of this essay is to analyze four public document published by the Swedish state to see what the problems is represented to be, which makes the politics move to a certain direction where municipal planning, more specifically spatial and social planning and housing planning, should take into account regional perspectives. Also, the purpose of this essay is to analyze the terms of the local self-government in a context where the municipal planning is increasingly to be arranged in a regional perspective. This essays theoretical- and methodological approach contains of a scientific package created by Carol Bacchi. Her theoretical- and methodological approach studies problem representations and to answer this essay overall questions I use a discourse analysis tool inspired of Bacchis approach. The empirical analysis shows that there is a problem representation about an ongoing regional expansion, thus expanding functional regions. Another problem representation is that it is considered necessary to have a greater coordination of the municipal planning. The municipal monopoly, which is a part of the local self-government, is problematized in the examined document to be of great importance, but there are some shortcomings in the application. All of these problem representations and problematisations can be traced to a discourse in which sustainable development, competitiveness and growth is desirable. The terms of the local self-government can be understood in the sense that one of its cornerstones, the municipal planning, greater will be arranged in a new regional logic, which builds upon a certain kind of politics with a consensus tradition

Denna studie tar sin utgångspunkt i den relativt enkla frågan om vad en region egentligen är och hur bilden av regioner befästs och reproduceras. Då Öresundsregionen i mångt och mycket är uppbyggd och beroende av de trafiksystem som säkerställer ett pendlings- och fraktflöde över sundet innehar även de olika Öresundsregionala trafikprojekten en inverkan på hur regionen befästs i människors medvetanden och deras regionala identitet. Studien visar på att den nyregionalistiska retorik och symbolik som var tydlig redan under åren då Öresundsbron arbetades fram under 1990-talet än idag skapar tankefigurer och normer om hur Öresundsregionen ska tolkas och bestämmas. Trafikdokument om de planerade fasta förbindelserna Öresundsmetron, HH-förbindelsen och Europaspåret såväl som artiklar och debattinlägg visar både genom text som kartor att det finns en strävan efter en regional stadsbildning där tidsvinster och hastighet ses som främsta verktyg för att skapa den eftertraktade ekonomiska tillväxten. Kartorna synliggör även en normerande bild av regionen som fixerad vid de västra kustområdena av Skåne och de östra delarna av Själland, men även att regionen genom kartornas framställning sätts i ett relationellt sammanhang med andra tillväxtregioner som Hamburg eller Berlin.

The purpose of this study is to – through a discourse analysis – examine how the parliamentary committee – Ansvarskommittén – legitimizes the need for merging administrative regions. The committee’s investigation is what underlies the present debate on regionalisation and the merging of regions in Sweden. To carry out this discourse analysis, I have used “What’s the problem represented to be?”, by Carol Lee Bacchi as an analytical framework. The analytical framework aids the examination on how political parties construct problems through the solutions they propose. After carefully examining the final dictum of Ansvarskommittén, this study concludes that the committe’s investigation legitimizes the merging of regions primarily through three discourses. First, it is being legitimized through Neo-Regionalism which is also a component in the remaining two discourses. The second discourse is Europeanization that is intended to adapt the regions to the regional standards of the European Union. The third discourse is the financial growth discourse and is intended to maintain the financial growth and competitiveness of regions against other regions. Consequently, the regions are given the responsibility of the state’s wealth instead of the state being responsible for the wealth of the regions as seen in traditional welfare states. / Syftet med den här studien är att med hjälp av en diskursanalys undersöka hur Ansvarskommittén, genom den parlamentariska utredning som gjorts, legitimerar att Sverige behöver slå samman sina regioner. Det är den här utredningen som ligger som till för den debatt som idag förs vad gäller regionalisering och regionsammanslagningar i Sverige. För att utföra diskursanalysen har studien gjorts med hjälp av Carol Lee Bacchis ”What´s the problem represented to be?”, som grund för min analysmodell. Analysmodellen syftar till att undersöka hur aktörer konstruerar problem genom de lösningar som föreslås. Efter att ha granskat Ansvarskommitténs slutbetänkande noggrant, är min slutsats att utredningen legitimerar regionsammanslagningar genom framförallt tre stycken diskurser. Dels genom nyregionalism som även är övergripande för de andra två diskurserna. De andra diskurserna är europeisering, som syftar till att anpassa de svenska regionerna efter den Europeiska Unionen. Och dels en tillväxtdiskurs som innebär att regionerna ska kunna upprätthålla sin egna tillväxt- och konkurrenskraft mot andra regioner. Det blir således regionerna som ska bygga statens välstånd och inte staten som ska upprätthålla regionernas välstånd på det sättet som välfärdstaten är uppbyggd på.

In May 2007 a committee called ‘’Ansvarskommittén’’, assembled by the Swedish government, came with a proposal of changing the Swedish regional structure. The committee which consisted of representatives from all the sitting parties in the parliament proposed that the present regional structure consisting of 20 county council districts and 21 counties would be reduced to between 6-9  regions called ‘’regionkommuner’’. The purpose of this study is to analyze how the committee’s proposal balances democratic and economic values by using a qualitative method. The committee’s proposal is analyzed by a comparison in five political areas with two differentiated regional theories called old and new regionalism. These theories are described and analyzed under the assumption that the old regionalism prioritizes democratic values and the new regionalism prioritizes economic values. Furthermore, the purpose of this essay can be divided into three parts. The first part is to describe and analyze how the old and new regionalism balances democratic and economic values. The second part consists of analyzing the committees proposal with the same criteria’s as the two regionalism theories and how they balance these two values in each area. The last and most important part is to analyze and describe how the committee balances the values in a bigger picture and if any of the values seems to be prioritized. The committee’s proposal is analyzed in the same areas as the two regionalism theories and the conclusion is that the committee’s proposal is closely related to the new regionalism in three areas. One area is a combination of the two theories and the last area is not discussed. The result of this essay is that the committee’s proposal is closer related to the new regionalism since the balance between democratic and economic values seems to point towards a prioritization of the economic values.