The purpose of the study is to examine how pedagogues practice their authority over children in conflict situations at preschools. How are children treated based solely on them being children? And how do preschool teachers validate children’s experiences of conflicts? To get answers I proceeded by using a qualitative data collection method and a hermeneutical analysis. I collected the material for the study by observing and interviewing pedagogues to both get an idea of ​​how they act in practice and how they reason about conflict situations in the preschool. The essay is based on a childhood sociological theoretical perspective that recognizes the importance of social and cultural context. The study’s results show that pedagogues practice their authority over children in conflict situations, but that it is done in different ways. How they practice authority, treat and validate children’s experiences depend on the pedagogues’ child perspective. Even though all the pedagogues in the study want what’s best for the children, the various conflict situations have completely different outcomes, since the pedagogues interpret children and their actions in very different ways, resulting in different responses and attitudes towards the children. The consequences of these different ways to respond need to be questioned and reflected upon. It’s time that the way pedagogues practice their authority and the way they see children is brought up for discussions within the world of preschool education.

Syftet med studien är att utveckla kunskap om barns inflytande i förskolan utifrån barnperspektiv. Studien inriktar sig mer specifikt på hur barn uttrycker sitt inflytande om förskolans verksamhet och särskilt dess inomhusmiljö och material. Vi har använt oss av begreppen barnperspektiv och barns perspektiv för att ta del av barnens uttryck. Vi har även använt oss av begreppen ”human beings” och ”human becomings” för att få syn på om barnen är eller blir i sitt inflytande i förskolan. Studien är av kvalitativ karaktär och empirin är insamlad genom deltagande observationer samt samtal med barn. Analysmetoden är tematisk där studiens teman har arbetats fram utifrån analys av samtalen med barnen och de deltagande observationerna. Studiens teman har även arbetats fram genom att analysera empirin utifrån begreppen ”human beings” och ”human becomings”. Resultatet visar att barnen ges många valmöjligheter i förskolans verksamhet men att de oftast inte haft möjlighet att påverka förskolans inomhusmiljö och material. Resultatet visar också att tillgängligheten i inomhusmiljön och av materialet på förskolan varierar. Begreppet inflytande och dess innebörd är något som barnen inte har stor kunskap om därför blir en slutsats att barn måste göras mer medvetna om deras möjligheter till inflytande i förskolans verksamhet.