I en rapport från Skolverket framkommer att elever uppger att de lär sig mest och bäst när matematiken är relevant och begriplig, verklighetsanknuten samt då undervisningen är varierad, flexibel och där monotona räkningar undviks (Skolverket 2003). Skulle kanske då utomhusmatematiken kunna vara ytterligare en metod för att förklara problem för elever, ge matematiken en verklighetsanknytning och samtidigt skapa variation i undervisningen? Det jag vill uppnå i arbetet är att beskriva hur utomhusmatematik kan användas som ett komplement till ordinarie matematikundervisning, sett ur ett lärarperspektiv. Detta har jag försökt svara på genom att ställa frågorna; Hur beskriver och resonerar undervisande lärare i grundskolans senare år om utomhusmatematik och elevernas lärande? Vilka faktorer påverkar/avgör om lärare använder sig av utomhusmatematik samt vilka utomhusmatematiska övningar ger lärarna exempel på? Jag har utgått från en explorativ ansats med ett hermeneutiskt perspektiv och som metod har jag använt mig av kvalitativa intervjuer där jag intervjuat sex lärare för att få svar på mina frågeställningar. Resultatet visar att utomhusmatematik är ett arbetssätt där man använder sig av praktiska och konkreta matematikövningar som är verklighetsanknutna och som utförs utomhus. Majoriteten av eleverna tycker att det är positivt med utomhusmatematik och lärarna ser att elevernas lärande påverkas både direkt och indirekt. Några av de fördelar som nämnts är att eleverna använder fler sinnen vilket leder till ett annat tänkande som kan ge fördjupade kunskaper samtidigt som eleverna upptäcker vad matematiken kan användas till utanför klassrummet. Nackdelar finns, dels de som är påverkbara för läraren som exempelvis att det krävs vana för att utomhusmatematik ska ge bra resultat, dels de som är svåra att påverka för läraren till exempel schemat och skolkoden på skolan. Utomhusmatematiska övningar går att använda i ett flertal områden inom grundskolans matematik.

Jag vill med denna uppsats visa hur man kan använda sig av utomhusmatematik som ett kompletterande arbetssätt för att göra matematikundervisningen i grundskolan mer variationsrik. Jag vill även i korta ordalag beskriva varifrån utomhuspedagogiken härstammar och vilka positiva effekter den tidigare påvisats ha på lärandet och eleverna. För att visa detta har jag genomfört en empirisk studie där jag har arbetat med samt studerat en grupp elever både inomhus och utomhus. Därefter har jag intervjuat eleverna om deras upplevelser samt kontrollerat att de har tillgodogjort sig de begrepp vi har arbetat med. Allt detta redovisas i en resultatdel där jag har tagit upp mina observationer från lektionerna samt vad eleverna har uttryckt under sina respektive intervjuer. Dessutom redovisar jag huruvida eleverna visar att de har förstått arbetsområdet. Jag har, för att styrka mina resultat, utöver detta även gjort en litteraturstudie. Litteraturstudien är tänkt att visa på vilka teorier som ligger till grund för utomhusmatematiken samt vilka positiva effekter som kan finnas inom densamma. Det jag har kommit fram till i min studie är att elever uppskattar ett mer varierande arbetssätt, såväl inomhus som utomhus. Det har också visats i studien att leken har en avgörande roll i elevers lärande och att de, även med detta arbetssätt, har lärt sig de begrepp vi har arbetat med.

Syftet med vår studie har varit att undersöka skolår 1-lärares inställning till utomhusmatematik och i vilken utsträckning de använder sig av denna arbetsform. Vi har även undersökt om användandet av utomhusmatematik skiljer sig mellan skolor i kommunens inner- och ytterområden. Metoden vi använde oss av var kvalitativa intervjuer och vårt resultat har jämförts med hur forskare menar att elever påverkas av matematikundervisning som bedrivs utomhus.  Vi har kommit fram till att samtliga respondenter i sin helhet är positivt inställda till användandet av utomhusmatematik men att det ändå är få som använder det i sin undervisning. Hälften av respondenterna använder utomhusmatematik i undervisningen varav två gör det regelbundet varje vecka. Lärare tillhörande skolor i kommunens innerområden använder utomhusmatematik något mer än lärare tillhörande ytterområdena. De lärare som använder det regelbundet verkar i kommunens innerområden. Det finns ingen forskning som framhäver hur elever påverkas av just matematikundervisning utomhus och vi har därför fått se till undervisning utomhus generellt för att sedan på egen hand koppla detta till matematikundervisning.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i verksamheterna förskola, förskoleklass och tidiga skolår beskriver att de använder sig av utomhusmatematik. För att besvara frågeställningarna har vi valt att göra en kvalitativ studie med intervjuer. Våra frågeställningar är: Vilket syfte har lärarna när de arbetar med utomhusmatematik? Vilka möjligheter och hinder finns det med utomhusmatematiken? Hur uppger lärarna att de använder sig av material och plats vid utomhusmatematik?   I studien ingår sammanlagt sex intervjuer. De intervjuade är två lärare i förskolan, två lärare i förskoleklass och två lärare i tidiga skolår. Resultatet visar att samtliga intervjuade lärare är mycket positiva till utomhusmatematik och att de främst använder sig av arbetssättet eftersom matematiken blir mer konkret för barnen och att barnen får lära med alla sinnen. Det är lättare att få med alla barn och dessutom finns ett oändligt material i naturen det går att använda sig av. Det går att variera både plats och material för att passa lektionens syfte. Lärarna pekar också på att det finns nackdelar med arbetssättet, framför allt vädret som inte går att styra över. Arbetssättet är också mer tidskrävande och kräver ibland att flera lärare är med.

Mot bakgrunden att matematikresultaten sjunker i svensk skola är det viktigt att lärare använder metoder som bygger på evidensbaserad forskning. Denna systematiska litteraturstudie syftar till att bilda en djupare förståelse för utomhusmatematik genom att undersöka lärares och elevers attityder till metoden, samt om utomhusmatematik finner vetenskapligt stöd och kan rekommenderas som undervisningsmetod. Studiens resultat visar att både elever och lärare överlag ser positivt på utomhusmatematik då metoden bidrar till ett autentiskt lärande. Många lärares uppfattningar är att utomhusmatematik gynnar de yngre eleverna och att geometri och statistik är de delar av matematiken som är lämpligast att ta med utomhus. Utomhusmatematik motsäger kursmålen i alla länder där forskning på temat genomförts och metoden har svagt vetenskapligt stöd, då för få evidensbaserade studier på området utförts. / Against the background in which mathematics performances in Swedish schools is dropping, it is important that teachers use methods based on evidence-based research. This systematic literature review aims to provide a deeper understanding on outdoor mathematics by examining teachers' and students' attitudes towards this method, as well as on how outdoor mathematics has scientific support and is recommended as a teaching method. The results of this study demonstrate that both students and teachers generally welcome outdoor mathematics as a method that contributes to authentic learning. Many teachers' view was that outdoor mathematics favours the younger students and that geometry and statistics were the parts of mathematics that suited best to bring outside. Outdoor mathematics contradicts course objectives in all countries where research on the topic is conducted and the method has limited scientific support.

I denna systematiska litteraturstudie sammanställs forskning om ämnet utomhusmatematik. Insamlingen av datan har skett via sökningar i databasen ERIC (Ebsco) efter vetenskapligt granskade artiklar. Artiklarna har analyserats och resultatet av studien har gett en tydligare inblick av utomhusmatematik, men även om utomhuspedagogik. Det som återkommer är sambandet mellan matematiken och elevernas vardag, att eleverna måste förstå dessa kopplingar för att kunna utvecklas i matematiken. Studien har visat på vikten av elevdelaktighet, problemlösning samt för- respektive nackdelar med utomhusmatematik. Slutsatsen är att förståelsen för sambanden mellan matematikundervisningen och vardagen är viktig, praktisk utomhusmatematik bör förekomma oftare i skolorna samt att variation av undervisning är uppskattat. / This systematic literature review compiles research on the topic "outside mathematics". The collection of data has been made through searches within the database ERIC (Ebsco) for peer-reviewed articles. The articles have been analyzed and the results of the study have given a clearer insight on outdoor mathematics, but also about outdoor education. What recurs is the connection between mathematics and students' daily lives, which students need to understand these linkages to be developed in mathematics. The study has shown the importance of student participation, problem solving, as well as the advantages and disadvantages of outdoor mathematics. The conclusion is that the understanding of the connections between mathematics teaching and everyday life is important, practical outdoor mathematics should occur more frequently in schools, and that the variation of teaching is appreciated.

InledningUndersökningen bygger på tidigare forskning som framhäver behovet av en varierad undervisning där teori och praktik bör ske parallellt. Detta för att fånga upp många elever då de kan utveckla kunskaper i olika miljöer.Syfte Syftet med studien är att undersöka lärares arbete med och uppfattningar kring utomhusmatematik i förskoleklass och årskurs 1-3.MetodUndersökningen är grundad i den kvalitativa metoden med intervju som undersökningsverktyg. En öppen intervjuform användes med fyra verksamma lärare i förskoleklass och årskurs 1-3.ResultatUndersökningens resultat visar att samtliga lärare tycker det är av stor vikt att bedriva utomhusmatematik. Gemensamma drag som framträder hos respondenterna är de använder sig av lekar när de arbetar med matematik i utomhusmiljö. De menar att lekar bidrar till en lustfylld inlärning för eleverna och skapar en positiv attityd till matematik. Utevistelsen bidrar även till att eleverna får se matematiken i ett större sammanhang och i andra situationer än enbart i matematikboken. I utomhusmiljö kan eleverna själva skapa, upptäcka och experimentera genom sina sinnen och därmed ta till sig nya kunskaper. Samtliga lärare tror även att den praktiska upplevelsen kan gynna de elever som har svårt med den teoretiska undervisningen. För de elever som har svårt för att sitta stilla eller koncentrera sig är utomhusmiljön ett bättre alternativ då miljön utomhus är mer tillåtande och restriktionerna är mindre. Det är dock viktigt att tänka på utomhuspedagogikens begränsningar. Vädret och personalresurser är något som benämns som hinder bland respondenternas svar. Det gäller att eleverna har kläder efter väder och att det finns tillräckligt med personal för att utomhusundervisningen ska kunna genomföras.

Syftet med studien var att undersöka vilka möjligheter matematikundervisning utomhus kan ge för elevernas utveckling och lärande. Syftet var även att undersöka hur utomhusmatematik kan användas som ett komplement till den traditionella inomhusundervisningen i ämnet matematik. Studien baserades på en kvalitativ forskningsansats där kvalitativa semistrukturerade intervjuer och ostrukturerade observationer användes som metoder för att besvara studiens forskningsfrågor. Sex lärare i F-3 intervjuades och två observationer på två olika skolor genomfördes. Resultatet visar att utomhusmatematiken kompletterar matematikundervisningen inomhus genom ett samspel mellan arbetssätt och miljöer. Resultatet visar även på flera positiva effekter med utomhusmatematik så som verklighetsanknytning, motivation, fysisk aktivitet, hälsa, sinnligt lärande, tillåtande miljö och sociala effekter.  De positiva effekter utomhusmatematiken medföljer för elevernas utveckling och lärande bör uppmärksamma fler lärare om dess möjligheter.

Sammanfattning Utomhuspedagogik är en arbetsmetod som har blivit alltmer aktuell i dagens undervisning. Matematikuppgifter som elever får ta del av vid utomhusundervisning ger en vardagsrelaterad kontext. Elever får lära-genom-att-göra, de får teori i klassrummet som de sedan kan arbeta praktiskt med utanför klassrummet. Enligt Skolverket (2019) har lärare i uppdrag att låta elever få pröva olika arbetssätt och arbetsformer. Metoden utomhuspedagogik kan vara ett komplement till traditionell undervisning och ge matematikundervisning en variation. Syfte Denna kunskapsöversikt har som avsikt att beskriva en objektiv översikt av forskningsområdet utomhuspedagogik inom matematik från 2010 till 2019. Kunskapsöversikten ämnar fungera som ett underlag med vetenskaplig grund för lärare vid arbete med utomhuspedagogik. Vi vill även bidra till att användandet och intresset av metoden ökar inom skola. Metod Urvalet samlades in genom sökningar i databaserna PRIMO, DiVa, Google Schoolar och Ulrichsweb med förbestämda urvalskriterier. Vetenskapliga artiklar från olika delar av världen innehållande orden: utomhus, matematik eller de motsvarande engelska orden: outdoor education/learning mathematics lästes och användes som grund i kunskapsöversikten. Urvalet landade på totalt tio artiklar. Resultat Utifrån resultatet från kunskapsöversiktens artiklar framkom det att elever mår bra och gynnas av utomhusundervisning. Det ger elever ett friskare välmående när de får arbeta praktiskt inaturen. I samband med matematikundervisning kan elever få ta del av fysisk aktivitet. Vid utomhusundervisning byggs relationer upp, både elev till lärare men även elev till elev. Elevers begreppsförmåga och kommunikationsförmåga kring matematik ökar vid utomhuspedagogik. Vid undervisning utomhus får elever vardagsrelaterade uppgifter som ökar elevers lust till att lära i samband med att elever får lära-genom-att-göra. Kunskap elever får via utomhusundervisning stannar i minnet över en längre tid. Lärare uppfattar denna arbetsmetod som positiv för elevers mående och matematiklärande, däremot krävs det att lärare jobbar med disciplin och struktur med arbetsmetoden i början, för att vänja elever vid den nya lärmiljön. Lärare uppfattar att det tar tid att finna material och lämplig plats att utöva sin undervisning på. Trots upplevda hinder med arbetsmetoden är lärare generellt positiva till användandet av arbetsmetoden. Resultatet grundar sig på olika använda metoder från olikadelar i världen i forskningens artiklar.

Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka förskollärares tankar om och arbete med matematikundervisning i utemiljö. Bakgrund: Matematik spelar en stor roll i vår vardag och det samhälle vi lever i. Förskolan har ett viktigt uppdrag i att ge barnen möjligheter att erfara matematik i samspel med andra barn och förskolepersonal. I Läroplan för förskolan (2018 Lpfö 18) framhålls förmågor som att resonera, reflektera och problemlösa i meningsfulla sammanhang. Detta kräver lyhörda förskollärare som kan läsa av barnens intresse och nyfikenhet för att planera sin undervisning. Brodin (2011) belyser vikten av att förskolläraren erbjuder barnen en utemiljö som lärmiljö, en plats för ett lustfyllt, konkret undersökande av matematiken. Szczepanski & Dahlgren (2011) hävdar att genom att låta tanken och handen samhandla kring naturens varierade, konkreta material erbjuds barnen att erövra matematikens olika aktiviteter på ett fördjupat sätt. Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod, där förskollärare beskriver sina tankar i en skriftlig intervju i form av en self report. Tretton stycken förskollärare fördelat på nio förskolor ingår i urvalet. Samtliga arbetar med barn i åldern ett till fem år. Resultat: Förskollärarna beskriver att de arbetar med en stöttande roll genom att finnas nära barnen och utmana deras matematiska tankar. De menar att det är av betydelse för barnens fortsatta matematikintresse. Genom att undervisa utifrån barnens tidigare erfarenheter och intressen anser förskollärarna att de utmanar barnens matematiska hypoteser. De menar även att utemiljön med dess varierande material främjar spontan undervisning och barnen får möta konkret matematik utifrån en mångfald av matematiska principer och aktiviteter.