No description available.

Syftet med studien är att se huruvida de praktiska förutsättningarna skiljer sig vad gäller kemiundervisningen mellan olika svenska skolor. Underlaget är baserat på kvalitativa intervjuer med sex undervisande lärare i kemi i stadierna 4 – 9. Vid observationen av kemisalen tittade jag på vilken utrustning som finns och hur mycket. Studien visar att det finns mycket utrustning och med en stor variation i kemisalarna, men jag har också kunnat se viktiga skillnader mellan skolorna till exempel vad gäller möjligheten att utföra vissa typer av laborationer. Begräsningen av utrustning kan komma att påverka elevernas kunskapsinlärning och deras resultat negativt. För att motverka detta behöver lärarna ges rätt resurser för att kunna engagera sina elever i både teoretisk reflektion som i praktisk laboration.

Den här kunskapsöversikten handlar om utomhuspedagogikens fördelar och hinder. Åtta forskningsartiklar har studerats för att söka svar på frågan; Vilka är fördelarna med utomhuspedagogik när det gäller elevers kunskapsutveckling? Syftet med kunskapsöversikten är att samla och analysera tidigare forskningsresultat rörande utomhuspedagogikens påverkan på elevers kunskapsutveckling, i de naturorienterande ämnena i Sverige, Storbritannien och USA. Vi söker vidare svar på frågan; Vad är det som gör att utomhuspedagogiken inte används i större utsträckning i undervisningen? Resultatet visar på flera fördelar med att bedriva utomhuspedagogik. Dessa inkluderar såväl ökad kommunikationsförmåga som miljömedvetenhet och välmående. Även ett antal hinder synliggörs. Det framgår dock att, med engagemang och god planering, är fördelarna övervägande

Ohlson (2008). Djurstallarna på en naturbruksskola – en outnyttjad pedagogisk resurs? Stallet som brygga mellan teori och praktik (The school stables at an agricultural upper secondary school – an unused pedagogic resource? The stable as a bridge between theory and practice). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildning 90 hp, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.Syftet med följande arbete är att undersöka om elever och de kursansvariga lärarna upplever att stalldagarna fungerar som en brygga mellan undervisningens teoretiska och praktiska moment. Som en möjlig bieffekt av undersökningen skall jag även ge förslag till förändringar av verksamheten för att bättre uppfylla elevernas och kursansvarigas förväntningar.Arbetet ger en teoretisk grund till begrepp som kunskap och lärande och till hur olika kunskapsformer kan komma till uttryck i undervisningen. Med hjälp av en deltagande observation, samtal och intervjuer ville jag få insyn i den praktiska stallundervisningen samt en uppfattning om vad elever och personal anser om denna.Sammanfattningsvis visar resultaten att begrepp som kunskap och lärande används på ett flertal sätt i pedagogisk litteratur samt att den praktiska stallundervisningen av alla grupper anses väl fungerande. Resultaten visar även att det finns förbättringsmöjligheter vad det gäller uppföljning av elevsynpunkter och samarbete mellan personalgrupper. / Ohlson (2008). The school stables at an agricultural upper secondary school – an unused pedagogic resource? The stable as a bridge between theory and practice. Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildning 90 hp, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.The purpose of this paper is to view the use of school stables in practise in an agricultural upper secondary school and to illustrate what students, personnel and teachers consider is the purpose of school stables in relation to lessons.The paper gives a theoretical background to words like knowledge and learning and how different types of knowledge can be used in teaching. By the use of an observation study, short conversations and interviews I got insight in how the school stables were used in practise as well as in how students, personnel and teachers think.The results show that the use of words like knowledge and learning are very differentiated in pedagogic literature and that the use of school stables are considered well functioning by all groups. The results also show that there are some means of improvements, especially considering evaluation of student attitudes and cooperation between groups of personnel.

Undersökningen bygger på tidigare forskning som talar för att utomhuspedagogik inom ämnet matematik anses ha positiv inverkan för elevernas kunskapsutveckling. Det som däremot avslöjas i den tidiga forskningen är hur kvaliteten brister när det kommer till utomhusundervisning. Det synliggörs genom att undervisningens ramar och disciplin drastiskt minskar vilket bidrar till att undervisningen har svårt att uppnå skolans disciplinära ordning. Utomhusundervisning ställer höga krav på lärarnas professionalism, kompetens och lyhördhet. Med detta som utgångspunkt syftar studien till att undersöka vilka påverkningsfaktorer lärare uppfattar medutomhuspedagogik i matematik samt om metoden har en positiv eller negativ inverkan på elevernas kunskapsutveckling i ämnet. Undersökningen genomförs med inspiration av en fenomenografisk metod, vars syfte är att undersöka hur människor uppfattar fenomen i sin tillvaro. Studien använder en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Respondenterna är sex verksamma lärare i förskoleklass och årskurs 1–3. Resultatet visar att lärarna har en positiv syn på utomhuspedagogik men lyfter även fram flertalet negativa aspekter med metoden. De positiva aspekterna som synliggörs är framför allt att undervisningen uppfattas motivationshöjande och mer lustfylld. De framträdande negativa aspekterna är gruppens storlek, vädrets påverkan och brist på resurs.

Intresset för den laborativa matematikundervisningen har ökat i Sverige och en anledning till detta är att skolor vill förbättra och utveckla sin undervisning i matematik. Lärare belyser att den laborativa matematikundervisningen underlättar för eleverna och hjälper dem förstå den abstrakta matematiken. Syftet med denna studie är att undersöka hur elever på mellanstadiet uppfattar den laborativa matematikundervisningen samt att undersöka om elevernas uppfattningar stämmer överens med lärarens syfte med den laborativa matematikundervisningen. Undersökningen bygger på kvalitativa data som samlats in genom intervjuer med barn om deras tankar kring laborativ matematik och intervjuer med lärare om deras syfte med den laborativa matematikundervisningen. Resultatet visar att elevernas uppfattningar om den laborativa matematikundervisningen inte stämmer överens med lärarnas syfte vilket kan leda till att eleverna inte tar till sig det matematiska innehållet som är i fokus. Det beror på olika faktorer som exempelvis att det inte finns någon tydlig planering eller att eleverna inte ser det som något betygsgrundande, men det som utmärker sig mest är lärarens sätt att synliggöra syftet och att det saknas en tydlig förankring mellan den praktiska och den abstrakta matematiken.

<p>Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka attityder elever i grundskolans senare år har gentemot den praktiska undervisningen i de naturorienterande ämnena sett ur ett genusperspektiv.</p><p>För att studera elevernas attityder har enskilda semistrukturerade intervjuer valts som metod. Semistrukturerade intervjuer ger intervjuaren möjlighet att följa upp respondenternas svar med olika följdfrågor, som kan varieras relativt fritt vilket bidrar till att intervjuaren kan bilda sig en uppfattning om respondenternas attityder.</p><p>De attityder gällande praktisk undervisning i de naturorienterande ämnena som påträffats var främst positiva och samtliga respondenter var eniga om att den praktiska undervisningen hjälper till att öka förståelsen. Undersökningen visade att flickorna föredrog biologi eftersom detta inte ansågs vara lika svårt som fysik och kemi, medan pojkarna i undersökningen fann mer intresse i fysik och teknik. Meningarna huruvida den praktiska undervisningen examineras gick isär.</p><p>Slutsatsen som kan dras från uppsatsens undersökning blir således att pedagoger bör försöka att utveckla en praktisk undervisning som passar alla dagens ungdomar, oavsett kön, samt att tydliggöra syftet och målet innan det praktiska arbetet inleds.</p> / <p>The aim of this dissertation is to study the attitudes that exist among secondary-school pupils, to practical education in natural science, through a gender perspective.</p><p>Semi-structured interviews were chosen as method of studying the pupils’ attitudes. A semi- structured interview gives the interviewer a possibility to follow up the answers given by the respondent with varied attendant questions. For the interviewer this contributes to develop an insight of the attitudes.</p><p>The interviews reveal that most of the pupils have a positive attitude towards practical education in natural science and all of the respondents agreed on the fact that practical education helps to improve their understanding. The research showed that girls prefer biology since they find it less difficult than physics and chemistry, while boys on the other hand prefer physics and technology. There is a disagreement among the respondents on whether or not examinations exist in practical education.</p><p>The conclusion of the dissertation is that pedagogues need to develop a practical education suited for all youths irrespective of gender, as well as stating the aim and purpose before the practical education starts.</p>

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka attityder elever i grundskolans senare år har gentemot den praktiska undervisningen i de naturorienterande ämnena sett ur ett genusperspektiv. För att studera elevernas attityder har enskilda semistrukturerade intervjuer valts som metod. Semistrukturerade intervjuer ger intervjuaren möjlighet att följa upp respondenternas svar med olika följdfrågor, som kan varieras relativt fritt vilket bidrar till att intervjuaren kan bilda sig en uppfattning om respondenternas attityder. De attityder gällande praktisk undervisning i de naturorienterande ämnena som påträffats var främst positiva och samtliga respondenter var eniga om att den praktiska undervisningen hjälper till att öka förståelsen. Undersökningen visade att flickorna föredrog biologi eftersom detta inte ansågs vara lika svårt som fysik och kemi, medan pojkarna i undersökningen fann mer intresse i fysik och teknik. Meningarna huruvida den praktiska undervisningen examineras gick isär. Slutsatsen som kan dras från uppsatsens undersökning blir således att pedagoger bör försöka att utveckla en praktisk undervisning som passar alla dagens ungdomar, oavsett kön, samt att tydliggöra syftet och målet innan det praktiska arbetet inleds. / The aim of this dissertation is to study the attitudes that exist among secondary-school pupils, to practical education in natural science, through a gender perspective. Semi-structured interviews were chosen as method of studying the pupils’ attitudes. A semi- structured interview gives the interviewer a possibility to follow up the answers given by the respondent with varied attendant questions. For the interviewer this contributes to develop an insight of the attitudes. The interviews reveal that most of the pupils have a positive attitude towards practical education in natural science and all of the respondents agreed on the fact that practical education helps to improve their understanding. The research showed that girls prefer biology since they find it less difficult than physics and chemistry, while boys on the other hand prefer physics and technology. There is a disagreement among the respondents on whether or not examinations exist in practical education. The conclusion of the dissertation is that pedagogues need to develop a practical education suited for all youths irrespective of gender, as well as stating the aim and purpose before the practical education starts.

InledningUndersökningen bygger på tidigare forskning som framhäver behovet av en varierad undervisning där teori och praktik bör ske parallellt. Detta för att fånga upp många elever då de kan utveckla kunskaper i olika miljöer.Syfte Syftet med studien är att undersöka lärares arbete med och uppfattningar kring utomhusmatematik i förskoleklass och årskurs 1-3.MetodUndersökningen är grundad i den kvalitativa metoden med intervju som undersökningsverktyg. En öppen intervjuform användes med fyra verksamma lärare i förskoleklass och årskurs 1-3.ResultatUndersökningens resultat visar att samtliga lärare tycker det är av stor vikt att bedriva utomhusmatematik. Gemensamma drag som framträder hos respondenterna är de använder sig av lekar när de arbetar med matematik i utomhusmiljö. De menar att lekar bidrar till en lustfylld inlärning för eleverna och skapar en positiv attityd till matematik. Utevistelsen bidrar även till att eleverna får se matematiken i ett större sammanhang och i andra situationer än enbart i matematikboken. I utomhusmiljö kan eleverna själva skapa, upptäcka och experimentera genom sina sinnen och därmed ta till sig nya kunskaper. Samtliga lärare tror även att den praktiska upplevelsen kan gynna de elever som har svårt med den teoretiska undervisningen. För de elever som har svårt för att sitta stilla eller koncentrera sig är utomhusmiljön ett bättre alternativ då miljön utomhus är mer tillåtande och restriktionerna är mindre. Det är dock viktigt att tänka på utomhuspedagogikens begränsningar. Vädret och personalresurser är något som benämns som hinder bland respondenternas svar. Det gäller att eleverna har kläder efter väder och att det finns tillräckligt med personal för att utomhusundervisningen ska kunna genomföras.

No description available.