I denna uppsats undersöks huruvida ungdomar anser sig påverkas av sina föräldrar när de gör sina gymnasieval och dessutom om det finns några skillnader i denna eventuella påverkan beroende på vid vilken skola eller vilken inriktning ungdomarna studerar vid. Undersökningen har gjorts med ungdomar som studerar vid årskurs tre vid två gymnasieskolor, en friskola samt en naturbruksskola. Den metod som användes var både en kvalitativ en kvantitativ metod, detta i form av intervjuer och enkäter, vilket innebär en metodtriangulering. Som teoretiskt perspektiv användes Pierre Bourdieus teorier om kapital, habitus och fält för att se om det har någon betydelse för hur ungdomar väljer, hur deras föräldrar eventuellt påverkar dem och om det har någon betydelse för eventuella skillnader som kan finnas mellan hur ungdomar vid olika skolor eller inriktningar väljer. Sedan finns även en förförståelse angående att det finns en skillnad i hur ungdomar har påverkats av sina föräldrar beroende på vid vilken skola eller inriktning de studerar. Resultatet av undersökningen tyder på att det finns skillnader både mellan skolorna och till viss del även mellan de olika inriktningarna inom samma skola. Resultatet visar att beroende på vilken skola ungdomarna har valt att studera vid så fanns det en skillnad på hur viktiga olika faktorer var när de sökte gymnasieskola.

Ohlson (2008). Djurstallarna på en naturbruksskola – en outnyttjad pedagogisk resurs? Stallet som brygga mellan teori och praktik (The school stables at an agricultural upper secondary school – an unused pedagogic resource? The stable as a bridge between theory and practice). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildning 90 hp, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.Syftet med följande arbete är att undersöka om elever och de kursansvariga lärarna upplever att stalldagarna fungerar som en brygga mellan undervisningens teoretiska och praktiska moment. Som en möjlig bieffekt av undersökningen skall jag även ge förslag till förändringar av verksamheten för att bättre uppfylla elevernas och kursansvarigas förväntningar.Arbetet ger en teoretisk grund till begrepp som kunskap och lärande och till hur olika kunskapsformer kan komma till uttryck i undervisningen. Med hjälp av en deltagande observation, samtal och intervjuer ville jag få insyn i den praktiska stallundervisningen samt en uppfattning om vad elever och personal anser om denna.Sammanfattningsvis visar resultaten att begrepp som kunskap och lärande används på ett flertal sätt i pedagogisk litteratur samt att den praktiska stallundervisningen av alla grupper anses väl fungerande. Resultaten visar även att det finns förbättringsmöjligheter vad det gäller uppföljning av elevsynpunkter och samarbete mellan personalgrupper. / Ohlson (2008). The school stables at an agricultural upper secondary school – an unused pedagogic resource? The stable as a bridge between theory and practice. Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildning 90 hp, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.The purpose of this paper is to view the use of school stables in practise in an agricultural upper secondary school and to illustrate what students, personnel and teachers consider is the purpose of school stables in relation to lessons.The paper gives a theoretical background to words like knowledge and learning and how different types of knowledge can be used in teaching. By the use of an observation study, short conversations and interviews I got insight in how the school stables were used in practise as well as in how students, personnel and teachers think.The results show that the use of words like knowledge and learning are very differentiated in pedagogic literature and that the use of school stables are considered well functioning by all groups. The results also show that there are some means of improvements, especially considering evaluation of student attitudes and cooperation between groups of personnel.