SAMMANFATTNING Studien belyser vid vilket ämnesinnehåll undersökande undervisning används i matematik respektive No i årskurserna 4–6. Studien lyfter även skäl till varför man väljer att inkludera undersökande moment i undervisningen. Syftet med studien är att ta reda på när och varför undersökande undervisning används samt för att se om det råder en skillnad mellan matematik och No. Vår studie är baserad på John Deweys teori kring learning by doing. Det handlar om att göra eleverna aktiva i sin lärandeprocess. För att samla in data använde vi oss av en kvalitativ metod. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med lärare med varierad erfarenhet. Samtliga lärare undervisade inom både matematik och No. Studiens resultat visade att tillgängligheten till material, möjligheten till att konkretisera och att införa praktiska moment i undervisningen påverkade ämnesinnehållet och var skäl till varför lärare använde undervisningsformen. Studien visade även att lärare främst plockade in undersökande moment vid ämnesinnehåll som geometri och taluppfattning och tals uppfattning inom matematiken medan det inom No var NTA-lådorna som styrde vilket ämnesinnehåll de arbetade undersökande med.

When originally introduced in Swedish schools, technology was taught as a purely practical subject. However, along with the technological development of society, the technology school subject has changed as well. For example, nowadays, a deeper theoretical knowledge and skills in digital technology are required. The practical moments have also changed accordingly, and the pandemic has made the teaching of technology even more challenging.  The purpose of this study was to describe how, according to a smaller group of technology teachers, the pandemic has changed the teaching of the practical moments. The questions cover the extent and the changes of the practical moments of technology teaching as well as the consequences there of for the students during the pandemic. A qualitative phenomenographic approach was used. Semistructured interviews were conducted with eight technology teachers at lower secondary school level. The study shows that according to the teachers interviewed, it has been possible to conduct the theoretical teaching in a satisfactory manner, and that the extent of the practical moments in technology classes has been reduced during the pandemic. The study also shows that the expansion of the theoretical teaching has led to reduced motivation and commitment as well as greater difficulties for low-achieving students. Moreover, the study supports the digitalization of the teaching of practical moments in the form of virtual laboratory experiments and digital models, with good results regarding the students’ learning outcomes, provided that there is a clear connection between the theoretical and the practical moments. However, for what concerns motivation and the possibility to develop physical skills that can only be obtained through physical experiences, digital laboratory experiments cannot replace regular physical practical moments entirely. Therefore, a well-equipped technology classroom is a fundamental prerequisite for ensuring qualitative technology teaching.

Syfte och frågeställningar  Studien syftar till att undersöka hur gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa förmedlar och befäster praktisk kunskap hos elever med syfte att skapa livslång hälsa. Studiens frågeställningar: Hur arbetar gymnasielärarna praktiskt med hälsa i ämnet idrott och hälsa och hur bedöms de praktiska momenten i hälsa i ämnet idrott och hälsa? Teori och Metod Studien har en kvalitativ ansats, med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod där intervjuguiden skapats utifrån teorin om learning by doing samt begreppet healthying. Urvalet gjordes genom ett bekvämlighetsurval där fem legitimerade gymnasielärare i idrott och hälsa deltog med ett spann mellan 18 och 42 år av undervisningserfarenhet inom ämnet. Fyra av intervjuerna genomfördes på deltagarnas arbetsplats och en intervju genomfördes på videokonferensprogrammet Zoom. Det transkriberade datainsamlingsmaterialet analyserades genom en tematisk analysmetod bestående av sex steg. Resultat Resultatet av studien visar på att undervisningen i hälsa tendrar att fokusera på den fysiska hälsan med konditions- och styrkemoment. Den psykiska hälsan undervisas främst teoretiskt genom att skriftligt och muntligt reflektera över relationen mellan det fysiska och det psykiska, men det kan även undervisas praktiskt genom yoga, mental träning och mindfulness. Den sociala hälsan undervisas genom samarbetsövningar för att föra ihop elevgrupperna, men även genom lekar och dans. Lärarna har som målsättningen att undervisa praktiskt i hälsa men trots det sker mycket av undervisningen teoretiskt för att hantera tidsbrist, en otydlig och patogen kursplan samt bedömningssvårigheter. Bedömningen i hälsa sker formativt då eleverna ges flera möjligheter att utveckla och visa sina kunskaper, därtill sker den över en längre tid och examinationsformerna varierar. Fokus ligger på att bedöma elevernas förståelse och begriplighet av hälsa och inte på att genomföra tester för att bedöma deras hälsostatus. Slutsats Alla lärarna ser ämnet idrott och hälsa som praktiskt där de starkt tror på att livslång hälsa skapas genom upplevelsebaserad undervisning. Deras syn på hälsa påverkar undervisningens utformning med tanke på kursplanens otydligheter. För att uppnå livslång hälsa krävs en förståelse som skapas över tid och därav anser lärarna att formativ bedömning bidrar till detta. / Aim and Research Questions The aim of this study is to investigate how teachers in Physical Education (P.E.) convey and consolidate practical knowledge in students with the aim of creating lifelong health. The study´s research questions: How do secondary school teachers work practically with Health in P.E. And how are the practical lessons about health assessed in P.E.? Theory and Method The study has a qualitative approach, with semi-structured interviews as data collection method where the interview guide was created based on the theory learning by doing and the concept of healthying. The selection was made through a convenience selection where five certified teachers in P.E. participated with between 18-42 years of teaching experience. Four of the interviews were conducted at the participants’ workplace and one interview was conducted over Zoom. The transcribed data have been analyzed through a thematic analysis following six steps. Results  The result of this study showcases that health education tend to focus on physical health through cardio and strength. The psychological health is mainly educated theoretically through written and verbal reflections about the correlation between physical activities and psychological, but it can also be taught practically through yoga, mental training, and mindfulness. Social health is taught through collaborative exercises to get the student group closer together but can also be taught trough games and dance. The teachers have the aim to educate practically about health, however big parts about health education are taught theoretically to handle lack of time, unclear and pathogen syllabus and assessment difficulties. The grading in health is made through formative assessment where the students are given multiple occasions to improve and show their abilities over a long period of time, and the examination format varies. When assessing, the focus is to assess students’ understanding and comprehensibility of health and not to conducting tests to assess their health status. Conclusion All the teachers view the subject P.E. as practical where they strongly believe that lifelong health creates through experienced-based teaching. Their view on health is reflected on the design of their lessons, given the ambiguities of the curriculum. To achieve lifelong health requires an understanding that is created over time and therefore the teachers believe that formative assessment contributes to this