Bakgrund Föräldraenkäten Language Use Inventory (LUI) används för bedömning av barns pragmatiska förmåga vid 18–47 månaders ålder. Den skapades av O’Neill (2009) och en svensk forskningsversion av LUI togs fram hösten 2020. Då pragmatisk förmåga är viktig för övrig språklig utveckling är det också viktigt att identifiera eventuella svårigheter tidigt. Idag finns det få bedömningsmaterial för pragmatisk förmåga och inget är lika omfattande och riktat till samma unga ålder som LUI. Syfte Syftet med studien var att undersöka pragmatisk förmåga hos svenska barn i 36—41 månaders ålder, mätt med den svenska forskningsversionen av LUI. Vi ville också undersöka olika faktorers inverkan på resultatet, såsom barnens ålder, kön, hälsotillstånd och exponering för andra språk. Sekundärt analyserade vi också fritextsvaren.  Metod I studien deltog 40 barn, 21 flickor och 19 pojkar. Enkäten digitaliserades med hjälp av Textalk Websurvey och webblänken distribuerades via förskolor och sociala medier.  Resultat Resultatet visade på höga totalpoäng, med takeffekt i 9 av 10 avsnitt i enkäten. En tydlig bimodal distribution noterades både för totalpoängen och för flera av avsnitten. Inga signifikanta skillnader noterades på totalpoängen i relation till någon av de fyra undersökta faktorerna. På enstaka avsnitt kunde däremot signifikanta skillnader noteras för faktorerna ålder och hälsa. Inga samband kunde identifieras mellan svaren på fritextfrågorna och totalpoängen. Slutsatser Den medeltotalpoäng vi fick fram är i linje med tidigare studier som har undersökt denna åldersgrupp, men våra resultats bimodala distribution kan ifrågasättas. Större studier behövs för mer tillförlitliga resultat och slutsatser, vilket även gäller för de fyra faktorernas inverkan på barns pragmatiska förmåga. Fritextsvaren gav begränsad information om barnens pragmatiska förmågor, men bedömdes ändå som användbara ur ett kliniskt perspektiv, exempelvis vid planering av intervention.

Introduktion: Det finns en stor variation avseende behov av stöd och anpassning i skolan för barn med autism utan intellektuell funktionsnedsättning. Begränsningar i social kommunikation, förmåga att se sammanhang, bristande exekutiv förmåga och känslighet för sensoriska intryck kan skilja sig mycket och är utmaningar skolan behöver ta hänsyn till. Tidigare forskning har visat brister i skolsituationen för dessa barn. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka föräldrars upplevelse av deras barns skolsituation, utifrån trivsel, skolfrånvaro samt stöd och anpassning i skolan. Metod: Studiens design är en kvantitativ empirisk tvärsnittsundersökning i form av en webbenkätundersökning riktad till ett bekvämlighetsurval av föräldrar till barn med autism utan intellektuell funktionsnedsättning i grundskoleålder med avseende att mäta föräldrars upplevelse av barnens skolsituation. Inalles 45 föräldrar deltog i enkäten. Resultat: Undersökningen visade att hälften av barnen ur ett föräldraperspektiv trivs dåligt eller mycket dåligt i skolan. Ungdomar på högstadiet upplevs ha sämre stöd än barn i andra skolstadier. Det finns en samvariation mellan stöd och anpassning gentemot frånvaro, där upplevd brist av stöd har ett samband med hög frånvaro. Över hälften av respondenterna uppgav att deras barn haft en frånvaro på 30 dagar eller mer senaste året utifrån upplevda brister i skolan. Individuell kartläggning, autismkompentens hos skolans personal, struktur och tydlighet samt stöd i socialt samspel är genomgående önskemål från föräldrarna. Slutsats: Särskilt föräldrar till barn på högstadiet upplever en bristande skolsituation. Kartläggning av barnets behov är betydelsefullt då detta kan skilja sig från att inte ha särskilt behov alls, till att behöva särskild undervisning vilket sambandet mellan bristande stöd och frånvaro synliggjorde. / Introduction: There is a great deal of variation in the need of support and adaptation in school for children with autism without intellectual disabilities. Limitations in social communication, ability to see context, lack of executive ability and sensitivity to sensory impressions can differ greatly and are challenges the school needs to consider. Previous research has shown shortcomings in the school situation for these children. Aim: The aim of this study was to investigate parents' experience of their children's school situation, based on well-being, school absence and support and adaptation in school. Method: The design of the study is a quantitative empirical cross-sectional study web-based survey aimed at convenience sample of parents of children with autism without intellectual disability in elementary school age dealing with parents' experience of their children's school situation. Totally 45 parents participated in the survey. Results: The survey showed that half of the children from a parental perspective feel bad or very bad at school. Young people in lower secondary school are perceived to have less support than children in other school stages. There is a covariation between support and adaptation to absence, where the perceived lack of support is associated with high absenteeism. More than half of the respondents stated that their children had an absence of 30 days or more in the past year based on perceived shortcomings in school. Individual mapping, autism competence among the school staff, structure, and clarity as well as support in social interaction are continuously requested by the parents. Conclusion: Parents of children in lower secondary school in particular experience a lack of school situation. Mapping the child's needs is important as this can differ from not having a special need at all, to needing special education, which made the connection between lack of support and absence visible.

Den kunskap som ett barns föräldrar och förskolepersonal besitter om dess språk är värdefull att tillvarata, särskilt då formaliserade språkbedömningar kan vara svåradministrerade med små barn. Detta kan exempelvis göras via föräldraenkäter. Studiens syfte var att undersöka vilka likheter och skillnader som förelåg mellan bedömningar av språklig förmåga hos barn, gjorda dels av föräldrar och förskolepersonal via en enkät, dels av logopedstudenter via en logopedisk bedömning. Studiedeltagarna utgjordes av 20 barn i åldrarna 2 ½ - 3 år, 20 föräldrar och 14 förskolepersonal. Föräldrar och förskolepersonal besvarade 18 frågor ur föräldraenkäten Receptive Expressive Emergent Language Test - 2 (REEL-2) och barnen testades av logopedstudenterna på uppgifter motsvarande dessa frågor. Resultatet visade bland annat att de genomsnittliga procentuella överensstämmelserna mellan bedömargrupperna var goda. Ingen kombination av bedömargrupper var signifikant mer överens än någon annan. Vissa tendenser till skillnader framkom när materialet analyserades med avseende på språkliga domäner och enskilda frågor. Slutsatsen var att bedömargrupperna föreföll kunna ge likvärdig, men inte identisk, information om barnens språkliga förmåga. Av den anledningen anses inhämtande av information från olika källor vara betydelsefull. Föräldraenkäter kan vara ett värdefullt verktyg i kontakten mellan logopeder, föräldrar och förskolepersonal och ökad användning av föräldraenkäter tros kunna förbättra samarbetet mellan dessa parter. / Parents’ knowledge about their children’s language is valuable to consider, particularly when formal tests can be difficult to administer with young children. The aim of this study was to examine similarities and differences between parents and preschool teacher’s reports on a questionnaire concerning children’s linguistic development and direct assessment by speech language pathology students. In the study 20 children aged 2 ½ - 3 years, 20 parents and 14 preschool teachers participated. The parents and preschool teachers answered 18 questions from the questionnaire Receptive Expressive Emergent Language Test - 2 (REEL-2) and the children were tested on items based on these questions. The results showed that the interjudge agreement between the groups was high. Some tendencies emerged when the material was analyzed with reference to language domains and individual questions. In conclusion, parents and preschool teachers seemed to be able to give similar information about the children’s linguistic abilities as provided by the direct assessment. The results also indicate that it is important to obtain information about a child’s language from different sources and that parental reports might be beneficial in the collaboration between speech language pathologists, parents and preschool teachers. Increased use of parental reports can facilitate the cooperation between these groups.

<p>Den kunskap som ett barns föräldrar och förskolepersonal besitter om dess språk är värdefull att tillvarata, särskilt då formaliserade språkbedömningar kan vara svåradministrerade med små barn. Detta kan exempelvis göras via föräldraenkäter. Studiens syfte var att undersöka vilka likheter och skillnader som förelåg mellan bedömningar av språklig förmåga hos barn, gjorda dels av föräldrar och förskolepersonal via en enkät, dels av logopedstudenter via en logopedisk bedömning. Studiedeltagarna utgjordes av 20 barn i åldrarna 2 ½ - 3 år, 20 föräldrar och 14 förskolepersonal. Föräldrar och förskolepersonal besvarade 18 frågor ur föräldraenkäten Receptive Expressive Emergent Language Test - 2 (REEL-2) och barnen testades av logopedstudenterna på uppgifter motsvarande dessa frågor.</p><p>Resultatet visade bland annat att de genomsnittliga procentuella överensstämmelserna mellan bedömargrupperna var goda. Ingen kombination av bedömargrupper var signifikant mer överens än någon annan. Vissa tendenser till skillnader framkom när materialet analyserades med avseende på språkliga domäner och enskilda frågor. Slutsatsen var att bedömargrupperna föreföll kunna ge likvärdig, men inte identisk, information om barnens språkliga förmåga. Av den anledningen anses inhämtande av information från olika källor vara betydelsefull. Föräldraenkäter kan vara ett värdefullt verktyg i kontakten mellan logopeder, föräldrar och förskolepersonal och ökad användning av föräldraenkäter tros kunna förbättra samarbetet mellan dessa parter.</p> / <p>Parents’ knowledge about their children’s language is valuable to consider, particularly when formal tests can be difficult to administer with young children. The aim of this study was to examine similarities and differences between parents and preschool teacher’s reports on a questionnaire concerning children’s linguistic development and direct assessment by speech language pathology students. In the study 20 children aged 2 ½ - 3 years, 20 parents and 14 preschool teachers participated. The parents and preschool teachers answered 18 questions from the questionnaire Receptive Expressive Emergent Language Test - 2 (REEL-2) and the children were tested on items based on these questions. </p><p>The results showed that the interjudge agreement between the groups was high. Some tendencies emerged when the material was analyzed with reference to language domains and individual questions. In conclusion, parents and preschool teachers seemed to be able to give similar information about the children’s linguistic abilities as provided by the direct assessment. The results also indicate that it is important to obtain information about a child’s language from different sources and that parental reports might be beneficial in the collaboration between speech language pathologists, parents and preschool teachers. Increased use of parental reports can facilitate the cooperation between these groups.</p>