Följande uppsats studerar föräldraaktiv inskolning som forskningsobjekt, en relativt nyutvecklad modell för inskolning som fått fotfäste bland flera av landets kommuner och förskolor. Modellen innebär kortfattat att barnet i gemenskap med sin förälder deltar i samtliga rutiner på förskolan under tre heldagar. Förälderns uppgift är att introducera den nya verksamheten för sitt barn, pedagogen antar därmed en mer passiv roll i inskolningen. Den fjärde dagen sker den första separationen mellan barn och förälder som innebär ett kort och tydligt avsked, därefter anses inskolningen avslutad. Forskning angående modellen är bristfällig, i media hörs dock både positiva och negativa röster. Pedagoger som praktiserat föräldraaktiv inskolning talar gott om modellen och visar på flera fördelar medan kritik mot modellen riktas utifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Trots kritiken hyllas inskolningsmodellen av flera förskolor, vi fann därför intresse för att utifrån en fallstudie undersöka hur tre förskolor arbetar med föräldraaktiv inskolning i praktiken. Följande studie syftar därav till att beskriva hur tre förskolor arbetar med föräldraaktiv inskolning med avsikten att visa på likheter och variation i utformning och tankesätt i arbetet med inskolningsmodellen. Studien syftar även till att beskriva hur de olika förskolorna valt att förändra arbetet med modellen som den ursprungligen beskrivs. Förskolornas respektive arbetssätt granskas sedan utifrån studiens teoretiska utgångspunkt: anknytningsteori. Intervjuer med förskolechefer och förskollärare som tillämpar föräldraaktiv inskolning har visat att samtliga tre undersökta förskolor arbetar likartat med föräldraaktiv inskolning. Vi fann dock att samtliga förskolor valt att förändra samma delar av modellen, utifrån den ursprungliga beskrivningen. Samtliga förskolor hade genomfört förändringar beträffande individanpassning och pedagogens roll under inskolningen, förändringar vi funnit varit gynnsamma utifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Under studien synliggjordes även förskolornas arbetssätt som ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv kan anses vara mindre gynnsamma, som att inte tillämpa succesiv separation samt ansvarspedagog vid inskolningen. Vi vill med följande studie ge en nyanserad bild av föräldraaktiv inskolning, som speglar arbetet med modellen ute på fältet och på så sätt bidra till en mer kompletterande bild av forskningsobjektet – föräldraaktiv inskolning.

I denna studie undersöks den föräldraaktiva inskolningen ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur små barn reagerar på separationen från sina föräldrar efter en föräldraaktiv inskolning. De frågeställningar som tas upp berör barnens beteenden och reaktioner efter den föräldraaktva inskolningen samt pedagogers och föräldrars syn på inskolningen. För att belysa syftet har kvalitativa metoder använts i form av observationer och semistrukturerade intervjuer med föräldrar och förskollärare. Studien omfattar fem barn bestående av två pojkar och tre flickor. De fem barnens föräldrar och två föräskollärare ingår även i urvalsgruppen. De fem barnen observerades i förskolan vid två olika tidpunkter efter det att den föräldraaktiva inskolningen var avslutad. Det har genomförts 3 observationer per dag och observationstillfälle. Totalt genomfördes 29 observationer samt 7 intervjuer med 5 föräldrar och 2 förskollärare. Att utgå från anknytningsteorin i kontakten med barn och pedagoger har gett en möjlighet att sätta fokus på barnets roll och separationsreaktioner efter den föräldraaktiva inskolningen. De beteenden som legat i fokus under alla observationer har sin utgångspunkt i anknytningsteorin när det gäller små barns reaktioner på separationer från sin primära anknytningsperson. Resultatet visar att en majoritet av barnen även efter en längre period på förskolan efter en föräldraaktiv inskolning visar starka separationsreaktioner och har ett stort behov av pedagogens närhet och lyhördhet.

Syftet med studien var att belysa förskollärares uppfattningar angående barns anknytning i relation till föräldraaktiv- och traditionell inskolningsmodell. Studien utgår från anknytningsteorins centrala begrepp, anknytning och anknytningsperson begreppen ställs i relation till en inskolning på förskolan. Studien intar en fenomenografisk ansats och vill därmed visa förskollärares olika uppfattningar i relation till fenomenet, anknytning och vad de anser är viktigt för barns anknytning vid inskolning på förskolan. Sex förskollärare intervjuades totalt, tre arbetar med föräldraaktiv inskolningsmodell och tre arbetar med traditionell inskolningsmodell. Resultatet visar att studiens samtliga förskollärare upplever att barns anknytning är viktig att ta hänsyn till vid inskolning. Trots att förskollärarna arbetar med olika inskolningsmodeller uppfattar de att barnen känner sig trygga under sin inskolning. Resultatet visar att fem av sex av studiens förskollärare arbetar med en ansvarspedagog, tillika studiens anknytningsperson under en inskolning. Angående anknytningspersonens syfte urskilde vi ett gemensamt resultat inom vardera inskolningsmodell. Förskollärarna inom föräldraaktiv inskolning ansåg att anknytningspersonens syfte främst var att utgå från barnen medan förskollärarna inom traditionell inskolning ansåg att anknytningspersonens syfte var främst dokumentation och kontakt med vårdnadshavare. Svårigheter som framkom från förskollärarna som anknytningsperson var att personkemin inte alltid överensstämmer mellan förskollärare och barn samt en otillräcklighet i yrkesprofessionen. Denna otillräcklighet innebar att förskollärarna upplevde att de inte räckte till under en inskolning eftersom de skulle tillgodose inskolningsbarnets behov samtidigt som övriga barns behov också ska tillgodoses

Inskolning i förskolan -med fokus på innehåll!Introduktion into preschool - with focus on content! Syftet med vår studie är att undersöka vilka faktorer som är viktigast för förskollärarna i val av inskolningsmetod. De inskolningsmetoder vi valt att undersöka är traditionell inskolningsmetod samt föräldraaktiv inskolningsmetod. Vi valde att intervjua åtta förskollärare vid den här studien, där samtliga hade lång erfarenhet av inskolningar med de yngsta barnen. Studien beskriver vad förskollärare anser är betydelsefullt i val av inskolningsmetod. Det framkom att pedagogerna valde att utgå från sin yrkeserfarenhet, och därtill mixa samman delar från den föräldraaktiva inskolningen samt från den traditionella inskolningen. Ytterligare visade empirin att det var innehållet i inskolningen som var det mest väsentliga. Flertalet pedagoger anpassade också sin inskolning efter familjen samt barnets behov. Det framkom även att inskolningen skulle få ta tid. Pedagogerna belyser även hur viktigt det är att föräldrar och barn får en bra start i förskolan.

Det finns i huvudsak tre olika metoder för inskolning av små barn i förskolan, men inte mycket forskning i ämnet. Utifrån populärvetenskaplig litteratur och facktidskriftsartiklar kan man sammanfatta de metoder som finns som föräldraaktiv introduktion, traditionell inskolning och individuell inskolning. Det övergripande syftet med undersökningen är att kartlägga hur inskolningen går till i ett antal kommuner i Sverige. Till grund för undersökningen ligger tre frågeställningar. Dessa rör vilken metod man använder vid inskolning, hur inskolningen går till, vem som bestämmer och vad som avgör att en viss metod används. Ansatsen i studien är kvantitativ och frågorna ställs genom en enkätundersökning. Undersökningsgruppen består av 43 förskollärare och 43 förskolechefer som arbetar vid huvudsakligen kommundrivna förskolor i Stockholm, Malmö, Norrköping, Skellefteå, Mariestad och Uppsala. Undersökningen tittar på trender och tendenser i svaren från de tre huvudfrågorna. Resultaten visar både likheter och olikheter mellan kommunerna och mellan förskollärares och chefers svar. Huvudresultatet är att den föräldraaktiva introduktionen är den mest frekventa i hela landet. Det vanligaste är att man skolar in flera barn åt gången, att man har en utsedd ansvarspedagog för inskolningen och att man skickar ut information till föräldrarna innan inskolningen börjar om hur den kommer att gå till. Arbetslaget och förskolechefen är de som oftast bestämmer vilken metod som används. Informationskällor till beslutet är oftast litteratur och beprövad erfarenhet för förskollärarna, och facktidskrift, litteratur och beprövad erfarenhet för cheferna.

No description available.

No description available.

Studien syftade till att få en fördjupad förståelse för åtta föräldrars perspektiv på föräldraaktiv inskolning i förskolan, vilket har studerats ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Studien utgick från en kvalitativ ansats genom semi-strukturerade intervjuer, via telefon eller zoom. Resultatet visar att föräldrarna upplever den föräldraaktiva inskolningen på olika sätt, vad gäller information, mottagandet och genomförandet. Det synliggörs vidare att föräldrarna upplever en osäkerhet kring såväl sin egen- som förskolepersonalens roll i inskolningen. Studiens slutsats är att föräldrarnas upplevelse av föräldraaktiv inskolning grundas utifrån de förutsättningar som givits och där kommunikation identifierats som en grundläggande förutsättning för trygghetsskapande.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka förskollärare och vårdnadshavares uppfattning kring föräldraaktiv introduktion. Vår studie bygger på fyra olika förskolors arbete kring föräldraaktiv introduktion. Dessa förskolor är verksamma i samma kommun. Vi har utgått ifrån en kvalitativ metod där semistruktuerade intervjuer av förskollärare och vårdnadshavare legat till grund för resultatet för studien. Resultatet visar att både förskollärare och vårdnadshavare ser positivt på den föräldraaktiva introduktionen och kan inte tänka sig introducera eller introduceras till förskolan på något annat sätt. Det framkom enligt respondenterna att det blir lättare att observera och skapa relationer mellan barn, vårdnadshavare och pedagoger då de tillsammans vistas i förskolans verksamhet under längre tid under dagen. Vi kan tydligt se att det inte finns några klara direktiv på hur föräldraaktiv introduktion bör se ut.

Studiens syfte är att synliggöra och jämföra några förskollärares syn på barns trygghet på förskolan med specifikt fokus på inskolning. Studien utgår från tre forskningsfrågor som belyser viktiga aspekter vid skapandet av trygghet hos barn när de skolas in på förskolan. Forskningsfrågorna handlar om hur de intervjuade förskollärarna tänker om vilken betydelse barns trygghet har i förskolan, vilka de mest kritiska momenten vid inskolning är för att barn ska känna sig trygga, samt vilka förutsättningar som är viktigast för att skapa trygghet hos barn vid inskolningen. I studien intervjuades sex förskollärare om deras tankar och erfarenheter av barns inskolning på förskolan, och om hur barn blir trygga på förskolan. Tre av förskollärarna använder en traditionell inskolningsmetod och tre av förskollärarna använder en föräldraaktiv inskolningsmetod. Förskollärarnas svar jämförs och analyseras utifrån vilken inskolningsmetod de använder och i förhållande till två perspektiv på trygghet; ett anknytningsteoretiskt perspektiv och ett relationellt perspektiv. I resultatet framgår att de intervjuade förskollärarna ser både anknytning och goda relationer som viktiga förutsättningar för att kunna skapa trygghet hos barn vid inskolning. Vidare syns endast få och små skillnader i hur förskollärarna från de olika inskolningsinriktningarna arbetar. Förskollärare från båda inriktningarna uppger att de inte vill upplevas påträngande, och alla förskollärare poängterar att de är flexibla och kan gå ifrån sina rutiner för inskolning vid behov.