Talapraxi är en talmotorikstörning som drabbar planeringen och programmeringen av talet, vilket visar sig som avvikelser i artikulation och prosodi. I dag finns inget svenskt test för utredning av talapraxi. Syftet med studien var därför att utforma ett testbatteri på svenska som är känsligt även för lindriga grader av talapraxi. Detta test pilotnormerades på 50 friska deltagare.  För att kunna studera hur kön, ålder och utbildningsnivå kan inverka på prestationen i testbatteriet, eftersträvades en jämn fördelning när det gäller dessa demografiska bakgrundsvariabler. Uppgifterna konstruerades baserat på tidigare forskning gällande de typiska perceptuella dragen vid talapraxi och på testuppgifter som tidigare har visat sig vara känsliga för talapraxi. Deltagarnas prestation varierade mellan testbatteriets olika uppgifter. På några uppgifter hade en stor andel av deltagarna alla rätt, medan andra uppgifter visade sig vara utmanande även för friska personer. Inga signifikanta könsskillnader fanns för prestationerna på någon av uppgifterna i testbatteriet. Utbildningsnivå och ålder påverkade däremot prestationen på vissa uppgifter. Generellt var effektstyrkorna för utbildningsnivå större än för ålder. Testbatteriet bör i framtiden kunna ge ett bra underlag för bedömning av huruvida talapraxi föreligger eller inte. Det bör också kunna användas vid bedömning av talapraxins svårighetsgrad. För att gå vidare med utvecklingen av testbatteriet bör man fortsätta normeringen på ett större antal personer samt kliniskt validera det på personer med diagnostiserad talapraxi. / Apraxia of speech (AOS) is a motor speech disorder that affects the planning and programming of speech, resulting in articulatory and prosodic distortions. To this date there is no available test in Swedish for assessment of AOS. Therefore, the aim of this study was to construct a test battery that enables the assessment of level of severity of the disorder, including mild AOS. A pilot standardization was performed on 50 healthy speakers. In order to determine whether the performance on the test battery is affected by sex, age or level of education, the selection of participants was stratified by these variables. The tasks were constructed based on previous research regarding the perceptual characteristics of AOS, taking into account also the types of tasks that have proved to be challenging for patients with AOS. The performance varied between different tasks of the test battery. On some tasks a high portion of the participants got very high scores, while other tasks were shown to be challenging even for healthy speakers. No significant sex differences were found on any of the tasks. However, age and level of education significantly affected the performance on some of the tasks. Overall, the effect sizes for level of education were larger than for age. In the future, the test battery should be able to determine the presence or absence and severity of AOS. For further development of the test battery, the standardization should continue using a larger sample. A clinical validation on patients with diagnosed AOS is also of great importance.

Den kunskap som ett barns föräldrar och förskolepersonal besitter om dess språk är värdefull att tillvarata, särskilt då formaliserade språkbedömningar kan vara svåradministrerade med små barn. Detta kan exempelvis göras via föräldraenkäter. Studiens syfte var att undersöka vilka likheter och skillnader som förelåg mellan bedömningar av språklig förmåga hos barn, gjorda dels av föräldrar och förskolepersonal via en enkät, dels av logopedstudenter via en logopedisk bedömning. Studiedeltagarna utgjordes av 20 barn i åldrarna 2 ½ - 3 år, 20 föräldrar och 14 förskolepersonal. Föräldrar och förskolepersonal besvarade 18 frågor ur föräldraenkäten Receptive Expressive Emergent Language Test - 2 (REEL-2) och barnen testades av logopedstudenterna på uppgifter motsvarande dessa frågor. Resultatet visade bland annat att de genomsnittliga procentuella överensstämmelserna mellan bedömargrupperna var goda. Ingen kombination av bedömargrupper var signifikant mer överens än någon annan. Vissa tendenser till skillnader framkom när materialet analyserades med avseende på språkliga domäner och enskilda frågor. Slutsatsen var att bedömargrupperna föreföll kunna ge likvärdig, men inte identisk, information om barnens språkliga förmåga. Av den anledningen anses inhämtande av information från olika källor vara betydelsefull. Föräldraenkäter kan vara ett värdefullt verktyg i kontakten mellan logopeder, föräldrar och förskolepersonal och ökad användning av föräldraenkäter tros kunna förbättra samarbetet mellan dessa parter. / Parents’ knowledge about their children’s language is valuable to consider, particularly when formal tests can be difficult to administer with young children. The aim of this study was to examine similarities and differences between parents and preschool teacher’s reports on a questionnaire concerning children’s linguistic development and direct assessment by speech language pathology students. In the study 20 children aged 2 ½ - 3 years, 20 parents and 14 preschool teachers participated. The parents and preschool teachers answered 18 questions from the questionnaire Receptive Expressive Emergent Language Test - 2 (REEL-2) and the children were tested on items based on these questions. The results showed that the interjudge agreement between the groups was high. Some tendencies emerged when the material was analyzed with reference to language domains and individual questions. In conclusion, parents and preschool teachers seemed to be able to give similar information about the children’s linguistic abilities as provided by the direct assessment. The results also indicate that it is important to obtain information about a child’s language from different sources and that parental reports might be beneficial in the collaboration between speech language pathologists, parents and preschool teachers. Increased use of parental reports can facilitate the cooperation between these groups.

<p>Den kunskap som ett barns föräldrar och förskolepersonal besitter om dess språk är värdefull att tillvarata, särskilt då formaliserade språkbedömningar kan vara svåradministrerade med små barn. Detta kan exempelvis göras via föräldraenkäter. Studiens syfte var att undersöka vilka likheter och skillnader som förelåg mellan bedömningar av språklig förmåga hos barn, gjorda dels av föräldrar och förskolepersonal via en enkät, dels av logopedstudenter via en logopedisk bedömning. Studiedeltagarna utgjordes av 20 barn i åldrarna 2 ½ - 3 år, 20 föräldrar och 14 förskolepersonal. Föräldrar och förskolepersonal besvarade 18 frågor ur föräldraenkäten Receptive Expressive Emergent Language Test - 2 (REEL-2) och barnen testades av logopedstudenterna på uppgifter motsvarande dessa frågor.</p><p>Resultatet visade bland annat att de genomsnittliga procentuella överensstämmelserna mellan bedömargrupperna var goda. Ingen kombination av bedömargrupper var signifikant mer överens än någon annan. Vissa tendenser till skillnader framkom när materialet analyserades med avseende på språkliga domäner och enskilda frågor. Slutsatsen var att bedömargrupperna föreföll kunna ge likvärdig, men inte identisk, information om barnens språkliga förmåga. Av den anledningen anses inhämtande av information från olika källor vara betydelsefull. Föräldraenkäter kan vara ett värdefullt verktyg i kontakten mellan logopeder, föräldrar och förskolepersonal och ökad användning av föräldraenkäter tros kunna förbättra samarbetet mellan dessa parter.</p> / <p>Parents’ knowledge about their children’s language is valuable to consider, particularly when formal tests can be difficult to administer with young children. The aim of this study was to examine similarities and differences between parents and preschool teacher’s reports on a questionnaire concerning children’s linguistic development and direct assessment by speech language pathology students. In the study 20 children aged 2 ½ - 3 years, 20 parents and 14 preschool teachers participated. The parents and preschool teachers answered 18 questions from the questionnaire Receptive Expressive Emergent Language Test - 2 (REEL-2) and the children were tested on items based on these questions. </p><p>The results showed that the interjudge agreement between the groups was high. Some tendencies emerged when the material was analyzed with reference to language domains and individual questions. In conclusion, parents and preschool teachers seemed to be able to give similar information about the children’s linguistic abilities as provided by the direct assessment. The results also indicate that it is important to obtain information about a child’s language from different sources and that parental reports might be beneficial in the collaboration between speech language pathologists, parents and preschool teachers. Increased use of parental reports can facilitate the cooperation between these groups.</p>