Studiens syfte var att undersöka hur lärare som undervisar i matematik i årskurs 7-9 använder matematiskt språk i relation till ett vardagligt samt i vilken utsträckning de använder en kombination av de två språken. Studien var kvalitativ och metoderna som använts är observation med efterföljande samtal. Syftet med studien medför att ett lärarperspektiv var givet. De observerade lektionerna och samtalen resulterade i olika kategorier av begrepp vilka sedan resulterade i en teori kring hur lärare använder de olika språken vid genomgångar. Samtliga lärare använde både matematiskt och vardagligt språk vid genomgång medan endast ett fåtal använde språken i kombination. Studien visade att lärare använder sig av både matematiskt och vardagligt språk vid genomgångar med elever, men i varierande grad. / The purpose of the study was to investigate how teachers teaching mathematics in grades 7-9 use mathematical language in relation to a everyday language as well as the extent to which they use a combination of the two. The study was qualitative and the methods used are observation with subsequent conversations. The purpose of the study implies that a teacher's perspective was necessary. The observed lessons and the conversations resulted in different categories of concepts which then resulted in a theory of how teachers use the different languages during the lecture. All the teachers used both mathematical and everyday language during the lecture while only a few used the two languages in combination. The study showed that teachers use both mathematical and everyday language during lectures with students, but in varying extent.

Sammanfattning Denna studie undersöker hur lärares språkanvändning formar villkoren för elevers deltagande idrott och hälsa. Studien designas som en fallstudie som genom poststrukturalistisk teori och Judith Butlers teorier om performativitet samt ’den heterosexuella matrisen’. Det empiriska resultatet identifierar fem performativiteter genom vilka genus genus produceras i lektioner i dans och volleyboll. De logiker som påverkar och formar dessa performativiteter beskrivs också. Genom att göra så tolkas lärarens språkanvändning som en viktig mekanism i hur undervisningen i idrott och hälsa reproducerar genusnormer. De fem performativiteter som identifieras är 1), Att skapa konsensus, 2), Att visa omsorg, 3), Att påkalla ansvar, 4), Att visa uppskattning, samt 5), Att instruera & förklara. Slutsatsen av studien är att pojkars röster implicit uppmuntras genom olika performativiteter och är mer dominanta under lektionerna. I kontrast till detta uttrycks flickors röster ofta i personlig interaktion med läraren antingen innan eller efter lektionerna. / Abstract This study examines how teacher’s language use shapes the condition for pupil’s participation in Physical Education and Health. It is designed as a case study and employs a post-structuralistic approach grounded in Juditch Butlers concepts of performativity and the heterosexual matrix. The empirical results includes identification of five performativities in which gender is produced during dance and volleyball lessons, as well as descriptions of the certain logics that support these performativities. In doing so, the teacher’s language use is interpreted as an important mechanism of how PEH reproduces gender norms. The five performatives identified are: 1), To create consensus, 2), To show concern, 3), To call for responsibility, 4), To show appriciation, and 5), To give instructions and explanations. The conclusion of the study is that voices of the boys are implicitly encourage through the different performativities and are more dominant during the lessons. In contrast, the voices of the girls are often expressed in personal interaction with the teacher before och after the lessons.

Det vitryska språket är jämte ryskan ett av de två statsspråken i Republiken Vitryssland. Användning av det ryska språket dominerar dock i de flesta samhälleliga situationer och en minoritet av befolkningen anger att den dagligen talar vitryska. Antalet skolor med vitryska som undervisningsspråk har under många år minskat. Bokutgivning och vissa kulturevenemang på vitryska språket har statligt stöd och det finns även oberoende organisationer som arbetar för främjande av språket. Språkfrågan är dock mycket politiserad och det kan vara svårt att bilda sig en klar uppfattning om den. Denna uppsats syftar till att bringa klarhet kring språkliga förhållanden i dagens Vitryssland. Fokus är relationen mellan språkanvändning och nationell identitet. Särskilt syftar arbetet till att ge svar på huruvida den faktiska användningen av det vitryska språket är i överenstämmelse med uppgifter i officiell statistik om språkanvändning  samt till att förklara varför det vitryska språket som symbol för nationell identitet haft svårt att motivera till ökad användning av det. För att behandla frågeställningarna ovan görs i arbetet en historisk översikt, med särskild betoning på förändringar som påverkat språkpolitik och språkanvändning i Vitryssland. Vidare redovisas aktuella förhållanden, tendenser och debatt vad gäller språkanvändning. Arbetet omfattar även en enkätundersökning  om språkanvändning och nationell identitet i Vitryssland. Enkäten  genomfördes hösten 2013, vid European Humanities University (EHU) i Litauen (EHU är ett vitryskt universitet men sedan år 2005 verksamt i Vilnius). Som respondenter deltog 123 studerande och av inlämnade enkäter kunde 100 användas som underlag. Samtliga respondenter är uppvuxna i Vitryssland. Resultatet av undersökningen redovisas och diskuteras i förhållande till arbetets syfte.

Denna uppsats undersöker hur Instagramprofiler använder språket för att skapa en relation till sina följare och analyserar språkhandlingar utifrån den interpersonella textstrukturen. Syftet är således att analysera användningen av språkhandlingar hos profiler inom tre temaområden på Instagram, samt undersöka om det finns skillnader mellan dessa temaområden. Materialet består av totalt 180 Instagraminlägg och samlades in genom Instagramappen. Instagram­inläggen undersöktes genom att analysera textpartierna för att fastställa vilka språkhandlingar som används. Resultatet visar att påstående och indirekta språkhandlingar är de vanligaste språkhandlingarna hos alla tre temaområden, samt att två temaområden använder språkhandlingar på ett likartat sätt. / This essay examines how Instagram profiles use language to create a relationship with their followers and analyzes language actions based on the interpersonal text structure. The purpose is thus to analyze the use of language actions in profiles within three theme areas on Instagram, and to investigate whether there are differences between these theme areas. The material consists of a total of 180 Instagram posts and was collected through the Instagram app. The Instagram posts were examined by analyzing the text sections to determine which language actions are used. The results show that assertion and indirect language actions are the most common language actions in all three theme areas, and that two theme areas use language actions in a similar way.

<p>The purpose of this essay was to do a research about if the language in Swedish role-playing books is used correctly and if the composition along with the possible language errors makes the books hard to understand.</p><p>This research was also about to find out why these problems occurs and if the authors are aware of them.</p><p>I choose books from two Swedish role-playing games, <em>Eon</em> and <em>Drakar och Demoner</em>. I read them trough, noted the mistakes made and put them together in a scoring table. I also did a LIX-test on the books and interviewed one of the authors.</p><p>The results shows that the books to <em>Eon</em> is harder to read than the books to <em>Drakar och Demoner</em> and this agrees with the vision the authors of the books claims to have.</p><p>The results also shows that it is not only the language mistakes and the composition that makes the books hard to read, but also the choice of difficult words and badly formulated rules.</p>

Tidigare forskning har visat samband mellan språkanvändning och den uppfattning som kvinnor själva och samhället har om våld och övergrepp. Kvinnor som har blivit utsatta för våld och övergrepp möter ofta misstro och skuldbeläggande från omgivningen, vilket leder till att de inte blir trodda och att förövaren i många fall inte döms. I detta arbete undersöks hur en viss språkanvändning framställer våld och övergrepp på ett sätt som bland annat skuldbelägger offret, och vilka konsekvenser den språkanvändningen får. Metoden för arbetet är diskursanalys, och består av en textgranskning av domar från en svensk tingsrätt. Resultaten visar att rätten beskriver våld och övergrepp på ett sätt som leder till konsekvenser som att våldet döljs, förövarens ansvar minskas samt att offret skuldbeläggs. Resultatet leder till förslag på hur rätten istället ska beskriva våld och övergrepp, för att undvika ovan nämnda konsekvenser. Resultatet mynnar också ut i ett förslag till förändring av svensk lagstiftning, men det konstateras även att denna lagändring möjligtvis måste föregås av en samhällelig förändring i stort. / Earlier research has demonstrated a link between language and the view that women themselves and society have of violence and abuse. Women who have experienced violence and abuse often face suspicion and blame from society, which leads to that they are not believed and that the perpetrator in many cases, is not convicted. This study focuses on how the language used in a Swedish court describes violence and abuse in ways that leads to the blaming of the victim, and the further consequences of that specific use of language. The method used in this thesis is discourse analysis, and the empirical study consists of a text review of court judgements by a Swedish court. Findings are that the court describes violence and abuse in a way that leads to that violence is hidden, the perpetrator's responsibility is reduced and the victim gets blamed. The result leads to suggestions on how the court could describe violence and abuse differently, in order to avoid these negative consequences. The result also points towards a proposal for a change in Swedish law, although this change in the law might possibly be preceded by a change in society in general.

Den här studien studerar kinesiska förstaspråktalares beskrivning och självbedömning av sina språkrepertoarer, med fokus på hur deras språkanvändning och omgärdande språkideologier inverkar på deras inlärning av svenska. Informanterna som deltog i studien har lärt sig engelska efter deras första språk och de behärskar dessutom andra språkvarieteter i olika utsträckning. Studien visar att informanternas självbedömning av deras språkrepertoarer påverkar deras språkanvändning i form av språkval och språknivåer. I jämförelse med informanternas generella självbedömningar och utförliga självbedömningar framkommer att informella verbala kommunikativa förmågor värdesatts extra i deras självbedömningar. Detta har sin grund i informanternas språkideologier, där informanternas förhållningssätt till sig själva som språkinlärare i samhället avgör vad som är viktigt i kommunikationen och språkinlärningen.

Two categories of sex are considered to not be enough and the use of a masculine pronoun in cases where gender is unknown is said to increase the gaps instead of bringing them together when it comes to gender equality. In 2015, the new word ze (in swedish: hen) was added to the Swedish Academic Glossary and since then the opinions regarding the linguistic change have gone apart. This study aims to provide in-depth knowledge of the gender neutral pronouns ze, the attitudes to and the use of the word in the Swedish language and society. Through a quantitative study with a survey as a method; 226 questionnaires were collected. Then they were analyzed based on the theoretical framework based on a sociolinguistic perspective and queertheory that focuses on normality and deviation. The results from the study show that more than half of the respondents have a positive attitude towards ze. It is primarily in writing that the gender neutral pronoun is used; almost half of the respondents state that they prefer the word in writing situations. Language usage in general affects a persons attitude to the word ze, the more linguistic change someone has accepted, the more likely it is that they start using a future one. The conclusion is that linguistic changes take time, but despite that, ze have been established in the Swedish language and society as a gender neutral pronoun but not as a third gender category.

The purpose of this essay was to do a research about if the language in Swedish role-playing books is used correctly and if the composition along with the possible language errors makes the books hard to understand. This research was also about to find out why these problems occurs and if the authors are aware of them. I choose books from two Swedish role-playing games, Eon and Drakar och Demoner. I read them trough, noted the mistakes made and put them together in a scoring table. I also did a LIX-test on the books and interviewed one of the authors. The results shows that the books to Eon is harder to read than the books to Drakar och Demoner and this agrees with the vision the authors of the books claims to have. The results also shows that it is not only the language mistakes and the composition that makes the books hard to read, but also the choice of difficult words and badly formulated rules.

Detta examensarbete belyser fenomenet kodväxling som kommunikativ strategi hos en grupp gymnasieelever med svenska som modersmål och svenska som andraspråk, vid samtal på engelska. Med en sociokulturell syn på kunskap och lärande och med språkanvändning som förargument, antogs en samtalsanalytisk inriktning med avsikt att studera form och funktioner för kodväxling. För att belysa det som sker i ett samtal mellan dessa elever och konkret ge exempel på olika former och funktioner för kodväxling genomfördes både en ljud-och videoinspelning med eleverna i två omgångar följt av en transkribering av det inspelade materialet. Det centrala materialet i studien har därför sin grund i transkriberingen och bygger ur metodologisk synpunkt på samtalsanalytiska aspekter som på kommunikativa strategier. Studien visar att deltagarna använde kodväxling för en mängd olika funktioner där målet var att få fram sitt budskap. Inga sammanbrott i kommunikationen mellan deltagarna i denna studie inträffade, dels för att samtliga deltagare behärskar kodväxlingsspråket, dels för att deltagarna inte letar efter språkliga misstag hos varandra (Gröning 2004). Studien visar även på ett samband mellan var kodväxling inträffar och vad dess funktion avser uppfylla. / The present study investigates the use and appearance of code-switching as a communicative strategy used by a group of upper secondary students in Sweden. A total of six students participated in this study in which three of them have Swedish as a first language and three students have Swedish as a second language. All students were sound and video recorded while speaking English together (without my presence or interference). The recordings were analyzed using a revised conversational analysis (Norrby 2004) in order to detect the appearance of and function for code-switching. The present study shows that the occurrence of code-switching does not contribute to breakdown in communication. The reason for why the communication did not break down is based on the fact that the code-switched language is Swedish, which all the contestants comprehend to various degrees, and because the participants were not aiming at pointing out each other’s mistakes (Gröning 2004). Code-switching is used for various different functions which all contribute to keeping the conversation going in order to maintain the interactional goal. This study also indicates that there is a connection between where the code-switched element occurs in the utterance and function for code-switching.