Information är en råvara som ökar allt mer i värde. Det är ett nytt sätt att konkurrera och företag tvingas behandla information som strategiskt mål. En strategi för informationshantering bör innefatta strategi för företagets informationskultur. Tidigare forskning kring informationshantering har fokuserat dels på hårda värden som policys, rutiner och system och dels mjuka värden som beteende och normer, makt och delning av information. Syftet med denna studie är att studera informationskultur utifrån fyra olika kulturperspektiv; relation, regel, risk och resultat, för att fördjupa förståelse om sociala och kulturella aspekter i kommunala fastighetsbolag i Sverige. De kommunala fastighetsbolagen äger och förvaltar 860 000 lägenheter och omsätter 72 miljarder (2018) kronor. Om dessa företag kan skapa mer värde av sin information finns stora förutsättningar för att det skall ge positiva ekonomiska effekter för alla Sveriges kommuner och för dess invånare. Studien genomfördes med en kvantitativ metod och empiri samlades in genom en webbaserad enkät. Resultatet visar att det enbart finns små kulturella skillnader mellan bolagen och att den relationsinriktade kulturen är minst representerad bland samtliga bolag. Det finns förbättringspotential för dessa bolag att fokusera på relationsbaserad kultur. Om relationer får ett större utrymme inom bolagen finns goda möjligheter att det i sin tur leder till att bolagen får en bättre informationsdelning. / Information is a commodity that is increasing in value. It is a new way of competing and companies are forces to use information as a strategic goal. An information management strategy contains thoughts and ideas abouts the company´s information culture. Previous research on information management has on one hand focused on hard values such as policys, routines and systems and one the other hand on soft values such as behaviour and norms, power and sharing of information. The purpose of this study is to explore information culture from four different cultural perspectives; relationship, rule, risk and result to deepen understandring of social and cultural aspect of municipal property companies in Sweden. The municipal property companies own and manage 860 000 apartments and turnover SEK 72 billion (2018). If these companies can create more value from their information, there is a great opportunity to generate positive economic effects for all of Sweden’s municipalities and for its inhabitants. The study was conducted using a quantative method and empirics were collected through a web-based survey. The results show that there are only minor cultural differences between the companies and that the relationship-oriented culture is the least represented among all companies. There is potential for improvment for these companies to focus on relationship-based culture. If relationships are given more space within the companies, there is opportunities that this is return will lead to the companies having better information sharing.

Inom området informationsdelning, det vill säga hur tillgång till informationen möjliggörs, hur den delas samt hur den arkiveras, finns det många studier och forskningsartikar. Under det senaste året har en ny situation uppstått i många verksamheter och organisationer i och med att distansarbete har blivit vanligare under pågående pandemi. Denna studie belyser hur informationsdelning upplevs av medarbetarna i en organisation och hur det fungerar i praktiken efter att en organisation har infört distansarbete. Studien genomfördes med hjälp av enkäter som en kvantitativ metod samt en fritextfråga för att ge en rikare empiri gällande ämnet. Resultatet visar att distansarbete medför höga krav gällande informationsdelning för att uppnå tillräcklig kunskap hos medarbetarna och att de upplever sig vara informerade. Detta gäller både viljan och benägenheten att dela information och tillgång till digitala verktyg för informationsdelning samt arkivering av information. Denna kombination gällande distansarbete och informationsdelning är inte utforskat i någon större utsträckning hittills och därmed kan denna studie bidra till ny kunskap inom dessa områden. / In the area of ​​information sharing, that is how access to the information is made possible, how it is shared and how it is archived, there are many studies and research articles. During the past year, a new situation has arisen in many businesses and organisations as distributed work has become more common during the ongoing pandemic. This study sheds light on how information sharing is experienced by the employees in an organisation and how it works in practice after an organisation has introduced distributed work. The study was conducted using questionnaires as a quantitative method and a free text question to provide a richer empiric regarding the subject. The results show that distributed work entails high demands on information sharing in order to achieve sufficient knowledge among employees and that they feel informed. This applies to both the willingness and the tendency to share information and access to digital tools for information sharing and information archiving. This combination of distributed work and information sharing has not been explored to any great extent to date and thus this study can contribute to new knowledge in these areas.

Bakgrund: Under de senaste decennierna har frivillig informationsgivning blivit vanligare. Den växande digitaliseringen, högre krav på mer informationsgivning från intressenter, ökade krav på hållbarhet samt ökade nivåer av granskning från omvärlden är några förklaringar till den ökade efterfrågan på frivillig informationsgivning. På grund av den växande efterfrågan har ämnet blivit intressant att studera. Syfte: Den här studien undersöker vilken kategori inom frivillig informationsgivning som är dominerande samt vilka likheter och skillnader det finns mellan börsnoterade och icke-börsnoterade företag när det gäller mängden av frivillig informationsgivning. Metod: Studien innefattar en kvantitativ metod där studien baseras på årsredovisningar från 2021 och urvalet består av 30 stora svenska börsnoterade och 30 stora svenska icke-börsnoterade aktiebolags årsredovisningar. Metoden som används för att analysera informationen är ett kodningsschema och chi-2-test. Resultat: Resultatet visar att den dominerande kategorin av frivilliga informationsgivning är “analys av föregående år” samt att det finns en skillnad mellan börsnoterade och icke-börsnoterade aktiebolag angående mängden frivillig informationsgivning. / Background: In recent decades, voluntary disclosure has become more common. The growing digitization, higher demands for more information from stakeholders, increased demands for sustainability and increased levels of audit from the outside world are some explanations for the increased demand of voluntary information provision. Due to the growing demand, the subject has become interesting to study. Purpose: This study investigates which category of voluntary disclosure is dominant and what similarities and differences exist between listed and non-listed companies in terms of the amount of voluntary disclosure. Method: The study includes a quantitative method where the study is based on annual reports from 2021 and the sample consists of 30 large Swedish listed and 30 large Swedish non-listed joint stock companies' annual reports. The method used to analyze the information is a coding scheme and Chi-square tests. Results: The results show that the dominant category of voluntary disclosure is "analysis of the previous year" and that there is a difference between listed and non-listed companies regarding the amount.

Information sharing is a critical success factor in supply chains and involves how information is made accessible, archived and shared. Remote work has significantly increased in recent years, which has affected information sharing within organizations as it primarily occurs through the use of digital tools. Therefore, this study aims to investigate how information sharing is perceived by employees in an IT-oriented organization during remote work. For this purpose a qualitative approach was applied in the form of semi-structured interviews followed by a thematic analysis. The results indicate that remote work has had no significant impact on information sharing, but there is a lack of informal information. Furthermore, the use of digital tools has contributed to more frequent documentation, which in turn has increased the amount of stored information. / Informationsdelning är en kritisk framgångsfaktor i försörjningskedjor och handlar om hur information görs tillgänglig, arkiveras och delas. Distansarbete har under de senaste åren ökat markant, vilket har påverkat informationsdelning i organisationer då det huvudsakligen sker med digitala verktyg. Denna studie syftar därmed till att undersöka hur informationsdelning upplevs av medarbetare i en IT-orienterad organisation vid distansarbete. För detta har en kvalitativ metodansats tillämpats i form av semistrukturerade intervjuer följt av en tematisk analys. Resultaten visar på att distansarbete inte haft någon signifikant påverkan på informationsdelning men att det finns en avsaknad av informell information. Vidare har användandet av digitala verktyg bidragit till mer frekvent dokumentation vilket i sin tur har ökat mängden lagrad information.

The productivity and competitiveness of companies fundamentally depend on their ability to handle information. With the available technology, the opportunities to collect and utilise information are better than ever. One of the industries that has proven to benefit significantly from analysing large quantities of information is the retail industry. However, before information can be analysed it has to be obtained. This often means that information has to flow between members in a supply chain. The purpose of this study was to investigate which methods that are suitable for sharing information in different contexts between suppliers and retailers. The research was conducted as a case study within the Swedish sporting goods industry, where the information sharing relationship between one supplier and seven of its customers was investigated. The studied methods for information sharing were manual document handling, web portals and through a third-party EDI service provider. The third-party EDI solution benefits both parties. However, this method is not always applicable. If resources are scarce for both communicating parties and no technological solution for information sharing is in place, the manual document handling method is a suitable short-term solution. If one party with lots of resources frequently share information with parties that cannot afford to invest in technological information sharing solutions, a portal can be a suitable compromise to let the company that invests in the portal gain efficiency benefits while the other parties continue to manually provide information. / Ett företags produktivitet och konkurrenskraft beror på dess förmåga att hantera information. Med den teknik som finns tillgänglig är möjligheterna att samla in och behandla information bättre än någonsin. En av de branscher som har visat sig ha stor nytta av att analysera stora mängder av information är detaljhandeln. Hur som helst måste informationen tas emot innan den kan analyseras. Detta innebär ofta att informationen måste flöda mellan medlemmar i en distributionskedja. Syftet med denna studie var att undersöka vilka metoder som är lämpliga för att dela information mellan leverantörer och återförsäljare. Undersökningen genomfördes som en fallstudie inom den svenska sportvaruindustrin, där informationsdelningsförhållandet mellan en leverantör och sju av dess kunder undersöktes. De studerade metoderna för informationsdelning var manuell dokumenthantering, webbportaler och genom en tredjeparts EDI-tjänst. EDI-lösningen gynnar båda parter, men är inte alltid tillämplig. Om resurserna är knappa för båda kommunicerande parter och ingen teknisk lösning för att dela information finns på plats är den manuella metoden en lämplig lösning på kort sikt. Om en part med stora resurser ofta delar information med parter som inte har möjlighet att investera i informationsdelningslösningar kan en portal vara en lämplig kompromiss. Den lösningen ger ffektivitetsvinster till företaget som investerar i portalen medan de andra parterna kan fortsätta att manuellt tillhandahålla information.

This paper is about information sharing in elderly care organizations in Sweden. It has been shown that there are some deficiencies in these organizations, where language and language barriers have been presented as one of the main reasons for these deficiencies. Many of the assistant nurses working in these organizations have Swedish as their second language. In reports from government agencies language barriers have been explained as a problem when it comes to information sharing in these organizations. Leaders are therefore now able to do a language assessment when hiring assistant nurses, this in a time where there is a shortage of staff in these organizations. Previous research has shown that there are many different factors that can affect information sharing in organizations. We wanted to examine if there are other factors, apart from language and language barriers, that affect information sharing in elderly care organizations. We aimed to examine this by talking to the ones working in the organizations. By interviewing assistant nurses that has Swedish as their second language we got a result that shows that there are, apart from language barriers, also other factors affecting the information sharing such as information culture, cooperation, laws, technology and the fact that these organizations are ongoing all day and night and that one mistake in the handover from one staff to another may have consequences when it comes to the quality of the support the elderly receive.

<p>Computer errors are a constant problem for software providers. To completely avoid bugs has proven very difficult even though computer software goes through rigorous testing before released. One of the challenges for developers is recreating errors that end-users experience. User-submitted error reports can often be of help for developers to localize and fix bugs. However, the reports often vary in quality depending on the user's experience and the effort they put into writing the report. Instead of relying on manual error reports, some software providers have equipped their software with automated error reporting functionality. These programs are set to collect important information about the computer and the software in the event of a crash. There are pros and cons with both automated and manual error reporting.</p><p>The research that has previously been done in the field of error reporting has mostly focused on the situation where private persons are senders and corporations are receivers. This report addresses the setting where both parties are corporations, which brings several new aspects to the problem. The five main topics this report focuses on are: customer attitude, which data to send, privacy, user interaction and feedback. A study has been conducted at the ERP system provider IFS in Sweden where interviews with employees and customers have been performed. Interviewees in the customer companies have been primarily ERP and application managers. The results of the study show that companies are less concerned than what the literature suggests even though the attitudes differ some depending on line of business. Conclusions are that a high degree of configurability of what is sent in the error reports and the level of user interaction is needed for companies to accept automated error reporting.</p> / <p>Buggar är ett ständigt problem för mjukvarutillverkare. Att helt undvika dessa har visat sig vara mycket svårt trots rigorösa tester innan ny mjukvara släpps. En av utmaningarna för utvecklare är att återskapa felen som uppstår hos användarna. Felrapporter inskickade av användare kan ofta vara till hjälp för utvecklare när de ska lokalisera och åtgärda fel. Men rapporterna kan variera i kvalitet beroende på användarnas erfarenhet och tiden de lägger på att skriva rapporten. Istället för att förlita sig på manuella felrapporter har vissa mjukvarutillverkare utrustat sin programvara med funktionalitet för automatiska felrapporter. Dessa program ska samla in viktig information om datorn och programvaran i händelse av att en krasch uppstår.</p><p>Viss forskning har skett inom området automatiserad felrapportering men fokus har då legat på situationen då privatpersoner är avsändare och företag är mottagare. Denna rapport behandlar läget då båda parter är företag, vilket tillför flera nya aspekter till problemet. De fem huvudfrågorna som den här rapporten fokuserar på är: kunders attityd, vilken data ska skickas, integritet, användarinteraktion och feedback. En studie har utförts hos affärssystemleverantören IFS i Sverige, där intervjuer med anställda och kunder har genomförts. De intervjuade hos kundföretagen har huvudsakligen varit ERP- och applikationsansvariga. Resultaten av studien visar att företagen är mindre oroade än vad litteraturen indikerar även om attityderna skiljer sig något i olika branscher. Slutsatserna är att en hög grad av konfigurerbarhet behövs när det gäller vad som skickas i felrapporter samt vilken grad av interaktion med användaren som behövs. Detta för att kundföretagen ska acceptera automatisk felrapportering.</p>

Computer errors are a constant problem for software providers. To completely avoid bugs has proven very difficult even though computer software goes through rigorous testing before released. One of the challenges for developers is recreating errors that end-users experience. User-submitted error reports can often be of help for developers to localize and fix bugs. However, the reports often vary in quality depending on the user's experience and the effort they put into writing the report. Instead of relying on manual error reports, some software providers have equipped their software with automated error reporting functionality. These programs are set to collect important information about the computer and the software in the event of a crash. There are pros and cons with both automated and manual error reporting. The research that has previously been done in the field of error reporting has mostly focused on the situation where private persons are senders and corporations are receivers. This report addresses the setting where both parties are corporations, which brings several new aspects to the problem. The five main topics this report focuses on are: customer attitude, which data to send, privacy, user interaction and feedback. A study has been conducted at the ERP system provider IFS in Sweden where interviews with employees and customers have been performed. Interviewees in the customer companies have been primarily ERP and application managers. The results of the study show that companies are less concerned than what the literature suggests even though the attitudes differ some depending on line of business. Conclusions are that a high degree of configurability of what is sent in the error reports and the level of user interaction is needed for companies to accept automated error reporting. / Buggar är ett ständigt problem för mjukvarutillverkare. Att helt undvika dessa har visat sig vara mycket svårt trots rigorösa tester innan ny mjukvara släpps. En av utmaningarna för utvecklare är att återskapa felen som uppstår hos användarna. Felrapporter inskickade av användare kan ofta vara till hjälp för utvecklare när de ska lokalisera och åtgärda fel. Men rapporterna kan variera i kvalitet beroende på användarnas erfarenhet och tiden de lägger på att skriva rapporten. Istället för att förlita sig på manuella felrapporter har vissa mjukvarutillverkare utrustat sin programvara med funktionalitet för automatiska felrapporter. Dessa program ska samla in viktig information om datorn och programvaran i händelse av att en krasch uppstår. Viss forskning har skett inom området automatiserad felrapportering men fokus har då legat på situationen då privatpersoner är avsändare och företag är mottagare. Denna rapport behandlar läget då båda parter är företag, vilket tillför flera nya aspekter till problemet. De fem huvudfrågorna som den här rapporten fokuserar på är: kunders attityd, vilken data ska skickas, integritet, användarinteraktion och feedback. En studie har utförts hos affärssystemleverantören IFS i Sverige, där intervjuer med anställda och kunder har genomförts. De intervjuade hos kundföretagen har huvudsakligen varit ERP- och applikationsansvariga. Resultaten av studien visar att företagen är mindre oroade än vad litteraturen indikerar även om attityderna skiljer sig något i olika branscher. Slutsatserna är att en hög grad av konfigurerbarhet behövs när det gäller vad som skickas i felrapporter samt vilken grad av interaktion med användaren som behövs. Detta för att kundföretagen ska acceptera automatisk felrapportering.

Information sharing is fundamental in supply chain networks. How information is enabled, kept, and shared is referred to as information sharing. A new predicament occurred for organizations and businesses because of the Covid-19 pandemic. Distributed work was soon implemented, posing additional issues. Employees altered their work habits, and more and more work were completed digitally. Companies resumed to work on site once the virus was no longer recognized as a socially harmful illness. From the standpoint of employees, the study compares how information sharing is experienced before and after dispersed work. A survey was used to perform the research, which included both quantitative questions and open free text questions. The answer options for the quantitative questions are based on a five-point Likert scale. The open free text questions are analyzed using thematic analysis. The findings reveal that following the distributed work, access, sharing, and storage of work-related information has improved. More meetings are being held virtually, and digital technologies have become more prevalent. Furthermore, the findings reveal that employees have improved their ability to use digital technologies, which has resulted in them feeling more confident in their job roles following the distributed work. / I försörjningskedjor så är informationsdelning en central del. Informationsdelning syftar till hur information möjliggörs, lagras och delas. En ny situation uppstod för organisationer och företag i logistikbranschen till följd av Covid-19 pandemin. Distansarbete infördes hastigt och medförde nya utmaningar. Medarbetare fick förändrade arbetssätt och mer arbete utfördes digitalt. När viruset inte längre klassificerades som en samhällsfarlig sjukdom återgick organisationer och företag till arbete på plats. Studien behandlar hur informationsdelningen upplevs innan jämfört med efter distansarbete ur ett medarbetarperspektiv. Undersökningen utfördes genom en enkätundersökning som innehåller både kvantitativa frågor och öppna fritextfrågor. För kvantitativa enkätfrågorna utgår svarsalternativen utifrån en femgradig Likertsskala. De öppna enkätfrågorna är fritextfrågor som analyseras genom en tematisk analys. Resultatet visar tendenser till att tillgång, delning och lagring av arbetsrelaterad information blivit bättre efter distansarbetet. Fler möten anordnas digitalt och digitala verktyg har blivit bättre anpassade för verksamheten. Vidare visar resultatet även att medarbetarna blivit bättre på att använda digitala verktyg efter distansarbetet, detta har i sin tur medfört att de trivs bättre i sin arbetsroll.

Cyber attacks against companies are becoming more common as technology advances and digitalization is increasing exponentially. All Swedish insurance companies that sell cyber insurance encounter the same problem, there is not enough data to do good actuarial work. In order for the pricing procedure to improve and general knowledge of cyber insurance to increase, it has been proposed that insurance companies should share their data with each other. The goal of the thesis is to do mathematical calculations to explore data quality consequences of such a sharing regime. This thesis is based on some important assumptions and three scenarios. The most important assumptions are that there are two insurance companies forced to share all their data with each other and that they can reduce the uncertainty about their own product by investing in better data quality. In the first scenario, we assume a game between two players where they can choose how much to invest in reducing the uncertainty. In the second scenario, we assume that there is not a game, but the two insurance companies are forced to equal investments and thus have the same knowledge of their products. In the third scenario, we assume that the players are risk averse, that is, they are not willing to take high risk. The results will show how much, if any, the insurance companies should invest in the different scenarios to maximize their profits (if risk neutral) or utility (if risk averse). The results of this thesis show that in the first and second scenario, the optimal profit is reached when the insurance companies do not invest anything. In the third scenario though, the optimal investment is greater than zero, given that the companies are enough risk averse.