The productivity and competitiveness of companies fundamentally depend on their ability to handle information. With the available technology, the opportunities to collect and utilise information are better than ever. One of the industries that has proven to benefit significantly from analysing large quantities of information is the retail industry. However, before information can be analysed it has to be obtained. This often means that information has to flow between members in a supply chain. The purpose of this study was to investigate which methods that are suitable for sharing information in different contexts between suppliers and retailers. The research was conducted as a case study within the Swedish sporting goods industry, where the information sharing relationship between one supplier and seven of its customers was investigated. The studied methods for information sharing were manual document handling, web portals and through a third-party EDI service provider. The third-party EDI solution benefits both parties. However, this method is not always applicable. If resources are scarce for both communicating parties and no technological solution for information sharing is in place, the manual document handling method is a suitable short-term solution. If one party with lots of resources frequently share information with parties that cannot afford to invest in technological information sharing solutions, a portal can be a suitable compromise to let the company that invests in the portal gain efficiency benefits while the other parties continue to manually provide information. / Ett företags produktivitet och konkurrenskraft beror på dess förmåga att hantera information. Med den teknik som finns tillgänglig är möjligheterna att samla in och behandla information bättre än någonsin. En av de branscher som har visat sig ha stor nytta av att analysera stora mängder av information är detaljhandeln. Hur som helst måste informationen tas emot innan den kan analyseras. Detta innebär ofta att informationen måste flöda mellan medlemmar i en distributionskedja. Syftet med denna studie var att undersöka vilka metoder som är lämpliga för att dela information mellan leverantörer och återförsäljare. Undersökningen genomfördes som en fallstudie inom den svenska sportvaruindustrin, där informationsdelningsförhållandet mellan en leverantör och sju av dess kunder undersöktes. De studerade metoderna för informationsdelning var manuell dokumenthantering, webbportaler och genom en tredjeparts EDI-tjänst. EDI-lösningen gynnar båda parter, men är inte alltid tillämplig. Om resurserna är knappa för båda kommunicerande parter och ingen teknisk lösning för att dela information finns på plats är den manuella metoden en lämplig lösning på kort sikt. Om en part med stora resurser ofta delar information med parter som inte har möjlighet att investera i informationsdelningslösningar kan en portal vara en lämplig kompromiss. Den lösningen ger ffektivitetsvinster till företaget som investerar i portalen medan de andra parterna kan fortsätta att manuellt tillhandahålla information.

Data from underlying research has become increasingly important to scientists and the public in recent decades. As a result, funders and journal publishers have become increasingly demanding that scientists share their data. Universities have also been encouraged to advance their data sharing support units as a result of this development. Earlier studies on data sharing among scientists have primarily explored the barriers to data sharing, while motivations and perceptions among scientists that have shared their data have been examined less. To this end, this thesis investigates perceptions and responsibilities on data sharing among ecologists that have shared data in an open data repository within the last 12 months. As a public-funded and university-supported repository, the Swedish National Data Service (SND) is selected for this purpose. Semi-structured interviews with six ecologists are conducted to evaluate their motivations and perceived responsibilities on data sharing, The theory of planned behavior (TBP) serves as theoretical framework. Earlier TPB models are adapted to include new factors that potentially influence data sharing behavior among ecologists. The interviews highlight several individual and institutional factors that influence ecologists' data sharing in the SND repository. On the individual level, the informants perceive a strong personal responsibility to share their data publicly. On the institutional level, they perceive that journals have a large responsibility, and the findings indicate that journal pressure, in isolation, has a positive impact on data sharing. Perceptions about the SND support are ambiguous among the informants. While generally perceived as helpful and quality enhancing, most informants found it stressful and time consuming to share their data via the SND support. Thus, the combination of journal pressure and perceived stress associated with preparing data for SND has a negative influence on the motivation to share the data in the repository. Unless data sharing in SND is facilitated, or the pressure from journals is mitigated, scientists might increasingly opt for using repositories that require less strict metadata descriptions. / Data från underliggande forskning har blivit allt viktigare för forskare och allmänheten under de senaste decennierna. Såväl forskningsfinansiärer som utgivare av vetenskapliga tidskrifter har ställt allt högre krav på att forskare ska dela sina data. Universiteten har också uppmuntrats att utveckla sina stödenheter för datadelning. Tidigare studier om datadelning bland forskare har i första hand undersökt hinder för forskare från att dela sina data, medan uppfattningar bland forskare som har delat sina data inte har undersökts i lika stor utsträckning. Denna avhandling undersöker uppfattningar och ansvar för datadelning bland ekologer som har delat data i ett öppet dataarkiv under de senaste 12 månaderna. Dataarkivet vid Svensk Nationell Datatjänst (SND) väljs för detta ändamål eftersom det stöds av flera universitet och är offentligt finansierad. Semistrukturerade intervjuer genomförs med sex ekologer för att utvärdera drivkrafter och upplevda ansvar kring datadelning. Teorin om planerat beteende (TBP) används som teoretiskt ramverk. Tidigare TPB-modeller anpassas för att inkludera nya faktorer som kan påverka datadelningsbeteendet hos ekologer. Intervjuerna belyser flera individuella och institutionella faktorer som påverkar ekologernas datadelning i SND. På individnivå upplever informanterna ett personligt ansvar att dela sin data offentligt. På institutionell nivå anser de att tidskrifter har stort ansvar och resultaten tyder på att påtryckningar från tidskrifter har en positiv inverkan på datadelning. Uppfattningar om SND-supporten är tvetydiga. Många upplevde stödet hjälpsamt och kvalitetshöjande, men också att det var stressigt och tidskrävande att dela sina data via SND-supporten. Således har kombinationen av påtryckningar från tidskrifter och upplevd stress i samband med förberedelse av data för SND en negativ inverkan på datadelning i arkivet. Såvida inte datadelningen i SND underlättas, eller påtryckningarna från tidskrifter mildras, kan forskare i allt högre grad välja att använda arkiv som kräver mindre strikta metadatabeskrivningar.

The transport industry is facing major changes in the transition from traditional diesel-powered vehicles to electrified vehicles. The transition to electric vehicles in the transport industry is necessary to reach the environmental goals of the Paris Agreement. Through research, data sharing between actors was identified as a potential factor that could be used in the development of the electromobility sector, but sufficient information on this subject was lacking. This led to the basis for the thesis project. The thesis project was carried out in collaboration with Volvo Group, hereby interchangeably called Volvo, to investigate how data sharing can be used to facilitate the transformation to electromobility in the transport industry. The purpose of the thesis was to: Investigate how Volvos Value Offering can be improved by mapping out potential actors in the electromobility eco-system and how they could benefit from shared data. The thesis was based on the three research questions: What values and offers can be created in the charging infrastructure industry through shared data and what challenges, risks and opportunities do this create for the stakeholders involved? What information gaps hinder the development of the electromobility market, in general and, more specifically, in relation to data sharing? And lastly, how can Volvo take advantage of business opportunities in the electromobility market, in general and, more specifically, in relation to data sharing? The methods used to answer these questions were media analysis, 19 in-depth interviews, and a workshop with Volvo. The media analysis resulted in a mapping of the involved stakeholders in the electromobility development industry, how data sharing is used today and the actors' stance on data sharing. The interviews were held with respondents from the energy industry, tech companies, researchers, haulage companies and the truck manufacturer Volvo Group. The interviews were organized using the Gioia method and resulted in six different global themes on electromobility and data sharing. Results from the media analysis and the interviews were compiled into three scenarios. These were then presented to Volvo in a workshop, where they described how they would act as a major truck manufacturer in each scenario respectively. After compiling the results from the three methods, the research questions could be answered. The first research question was answered by the fact that the transport industry has a low degree of data maturity. The reason being that there are several perceived risks among the actors regarding data sharing in the form of losing competitive advantages, increased risks of cyber-attacks and GDPR violations. Despite the low degree of data maturity, there were also new opportunities that could be identified with data sharing. The biggest identified opportunity in this thesis was that data sharing can accelerate the development and expansion of the charging infrastructure, if vehicle data and energy data can be shared between actors. The second research question was answered simply by the fact that due to the low data degree of maturity, very little data is shared at present. The biggest identified information gap was the “chicken and egg” situation in the industry, where energy actors are waiting for initiatives from the automotive industry before making any decisions, and vice versa. The third research question was answered by identifying that Volvo's greatest opportunities as truck manufacturers exist through collaborations with other companies to establish standards for data sharing and data selling, offering charging solutions for their electric trucks and, finally, logistics optimization services based on real-time data. As the three research questions were answered, the purpose of the study was therefore fulfilled. The initial scope of the thesis was expanded from focusing solely on Volvo's opportunities as a truck manufacturer, to include opportunities for actors in the entire electromobility industry such as energy companies, charging post companies, haulage companies and tech companies. The study concluded by showing that there are great potential business and optimization opportunities and societal benefits with data sharing in the EMOB industry if the actors are willing to collaborate to set standards and drive development together. / Transportindustrin står inför stora förändringar i omställningen från traditionella dieseldrivna fordon till elektrifierade fordon. Omställningen inom transportindustrin är nödvändig för att nå miljömålen inom Parisavtalet. Forskning visar att datadelning mellan aktörer är en potentiell faktor som skulle kunna användas inom utvecklingen av elektromobilitetssektorn, men tillräckligt med information om detta område saknas. Detta blev grunden för examensarbetet. Examensarbetet genomfördes i samarbete med Volvo Group, hädan efter kallat Volvo, för att undersöka hur datadelning kan användas för att underlätta elektromobilitetsomvandlingen inom transportbranschen. Syftet med arbetet var att: Undersöka hur Volvos värdeerbjudanden kan förbättras genom att kartlägga potentiella aktörer i ekosystemet för elektromobilitet och hur de kan dra nytta av delade data. Arbetet utgick ifrån de tre forskningsfrågorna: Vilka värden och erbjudanden kan skapas inom laddinfrastruktur branschen genom delade data, vilka utmaningar, risker och möjligheter skapar detta för de inblandade intressenterna? Vilka informationsluckor hindrar utvecklingen av elektromobilitetsmarknaden, generellt och, mer specifikt, i relation till datadelning? Och slutligen, hur kan Volvo ta vara på affärsmöjligheter inom elektromobilitetsmarknaden, generellt och, mer specifikt, i relation till datadelning? Metoderna som användes för att besvara dessa frågor var mediaanalys, 19 djupintervjuer, samt en workshop med Volvo Group. Mediaanalysen resulterade i en kartläggning av drivande aktörer inom elektromobilitetsbranschen, hur datadelning används i dagsläget och aktörernas inställning till datadelning. Intervjuerna hölls med respondenter från energibranschen, techbolag, forskare, åkerier och Volvo Group. Intervjuerna organiserades med Gioia metoden och resulterade i sex olika globala teman om elektromobilitet och datadelning. Resultat från mediaanalysen och intervjuerna sammanställdes i tre scenarion. Dessa presenterades för Volvo i en workshop där de fick resonera hur de skulle agera som en stor lastbilstillverkare i respektive scenario. Efter sammanställning av resultaten från de tre metoderna kunde forskningsfrågorna besvaras. Den första forskningsfrågan besvarades med att transportbranschen i sig har låg datamognadsgrad. Det eftersom det fanns flera uppfattade risker hos aktörerna kring datadelning i form av förlorade konkurrensfördelar, ökade risker för cyberattacker och GDPR överträdelser. Trots den låga datamognadsgraden så finns det nya möjligheter med datadelning, där den största identifierade möjligheten i detta arbete är att datadelning kan påskynda utvecklingen och utbyggnaden av laddinfrastrukturen om fordonsdata och energidata kan delas mellan aktörer. Den andra forskningsfrågan besvarades med att på grund av den låg data mognadsgraden så delas väldigt lite data i dagsläget. Det största identifierade informationsluckan var “hönan eller ägget” situationen i branschen, där energiaktörer väntar på initiativ från fordonsbranschen innan de tar några beslut, och vice versa. Den tredje forskningsfrågan besvarades med att Volvos största möjligheter som lastbilstillverkare finns genom samarbeten med andra företag för att etablera standarder för datadelning och dataförsäljning, erbjuda laddlösningar till sina elektriska fordon och slutligen logistikoptimeringstjänster baserade på realtidsdata. I och med att de tre forskningsfrågorna besvarades, uppfylldes därmed syftet med studien. Omfattningen av arbetet expanderades dock från att enbart fokusera på Volvos möjligheter som lastbilstillverkare, till att omfatta aktörer inom hela elektromobilitets branschen så som energibolag, laddstolpsbolag, åkerier och techbolag. Studien visar att det finns stora potentiella affärs och optimeringsmöjligheter och samhällsnytta med datadelning inom elektromobilitetsbranschen om aktörer är villiga att samarbeta för att sätta standarder och driva utvecklingen tillsammans.

Due to the rise of digitalization and the growing amount of data, ensuring the integrity and security of patient data has become increasingly vital within the healthcare industry, which has traditionally managed substantial quantities of sensitive patient and personal information. This bachelor's thesis focused on designing and implementing a secure data sharing infrastructure to protect the integrity and confidentiality of patient data. Synthetic data was used to enable access for researchers and students in regulated environments without compromising patient privacy. The project successfully achieved its goals by evaluating different privacy-preserving mechanisms and developing a machine learning-based application to demonstrate the functionality of the secure data sharing infrastructure. Despite some challenges, the chosen algorithms showed promising results in terms of privacy preservation and statistical similarity. Ultimately, the use of synthetic data can promote fair decision-making processes and contribute to secure data sharing practices in the healthcare industry. / Hälso- och sjukvårdsbranschen har länge varit en sektor som hanterar stora mängder känsliga patientdata och personuppgifter. Integriteten och säkerheten hos patientdata har blivit allt viktigare som en följd av ökad datavolym och digitalisering. Detta examensarbete fokuserade på att utforma och implementera en säker datadelning infrastruktur för att skydda integritet och sekretess för patientdata. Syntetisk data användes för att möjliggöra tillgång för forskare och studenter i reglerade miljöer utan att riskera patienters privatliv. Projektet lyckades genom att utvärdera olika integritetsbevarande mekanismer och skapa en maskininlärningsbaserad applikation för att visa den säkra datadelningsinfrastrukturens funktionalitet. Trots vissa utmaningar visade de valda algoritmerna lovande resultat i fråga om integritetsbevarande och statistisk likhet. Slutligen kan användningen av syntetiska data främja rättvisa beslutsprocesser och bidra till säkra datadelningspraxis inom hälso- och sjukvårdsbranschen.

Digital teknik och den ökade digitalisering som är under ständig utveckling i världen medför att strukturer i samhällen ändras och likaså vårt sätt att leva, då stora mängder data samlas in. Sverige är bland de ledande länderna i världen när det kommer till användning av ny teknik och varannan svensk har minst en uppkopplad enhet i sitt hem. Smartklockor som de senaste åren stigit i popularitet ger många möjligheter till insamling av hälsodata, vilket kan leda till integritetsproblem. Syftet med detta arbete är att undersöka attityder hos studenter (20–30 år) som använder smartklockor genom att utgå från teorin om integritetsparadoxen. Integritetsparadoxen menar att människors beteende grundar sig på ett risktänk, men det verkliga beteende, hur de agerar, istället grundar sig på tillit. För att besvara syftet har fem kvalitativa intervjuer genomförts där författarna sedan analyserat hur studenterna förhåller sig till risk, tillit, integritet och deras medvetenhet kring hälsodatadelning. Det visade sig att studenterna var positiva till datadelning men synen på integritet skiljde sig åt. Risk var något som studenterna sa sig tas i beaktande, men när studenterna väl fattade beslut, såsom att ladda ner en applikation, grundade sig utfallet på tillit. / Digital technology and the increasing digitalization that is constantly evolving worldwide means that structures in our society and our way of living are changing, when large amounts of data are being collected. Sweden is among the leading countries in the world when it comes to the use of new technology and every other swede has at least one connected device. Smartwatches have risen in popularity in recent years and provide many opportunities for the collection of health data, which for the users may lead to privacy problems. The purpose of this thesis is to research the attitudes of students (20-30 years old) using smartwatches based on the theory of the privacy paradox. The theory of the privacy paradox explores the relationship between the user’s behavioral intention based on the risks and their actual behavior based on trust. To fulfill the purpose the researchers conducted five qualitative interviews. The authors then analyzed the answers about how students relate to risk, trust, privacy and their awareness of sharing health data. It turned out that the students were optimistic about data sharing but the view of privacy differed. Risk was something that they said was taken into account but when the students actual decisions were made, such as downloading an application, the outcome was based on trust.

The food production rate is required to increase in order to meet the ever-increasing world population. At the same time, this needs to be done in a sustainable manner as the agriculture sector today is responsible for a substantial part of the annual carbon dioxide emissions associated with human activities. In this study, eight farmers in the Swedish agricultural sector whose businesses are primarily based on cultivation and crop production, were interviewed. This to get an understanding of farmers ́ view on connectivity and data, and how this could enable a more productive and sustainable sector in the future.  The study has identified future scenarios that have the potential of contributing to a sustainable development of the sector which are enabled by data and a more connected agriculture sector. One scenario is about fleets of small, connected autonomous agricultural units enabling the electrification transformation of the sector. This will allow for small-scale farms focusing on quality to have great positive impact on the food supply and the sustainability development of the sector. A second scenario is to, with the help of data, make it easier to establish a true consumer value for sustainable products or those of good quality and thereby enable consumers to budget their environmental impact related to food from arable land. In order for this to become feasible a third scenario is related to the agricultural ecosystem which needs to come together and find solutions for data management, creating systems for data handling and analytics to be used both by the farmers and decision makers. With this in place a fourth scenario will be feasible where laws, regulations, and subsidies of today could transform from a generic approach into a more area-based system taking local conditions, determined by data, from individual farms into consideration. There are few contradictions between sustainability and profitability from a farmer ́s point of view and with the help of data and a more connected agriculture, the sector could develop in a positive direction and increase the food production in a sustainable manner. / Produktionen av livsmedel behöver öka för att möta den ständigt ökande världsbefolkningen. Samtidigt måste detta göras på ett hållbart sätt, eftersom jordbrukssektorn redan idag bidrar med en betydande del av de årliga koldioxidutsläppen från mänskliga aktiviteter. I den här studien intervjuades åtta jordbrukare i den svenska jordbrukssektorn med inriktning på odling och produktion av grödor. Detta för att få en förståelse för jordbrukarnas syn på uppkoppling och data, samt hur detta skulle möjliggöra en mer produktiv och hållbar sektor i framtiden.  Studien har identifierat några framtidsscenarier som har potential att bidra till en hållbar utveckling av sektorn och som möjliggörs av data och en mer kopplad jordbrukssektor. Ett scenario handlar om flottor av små, uppkopplade autonoma jordbruksenheter som i sin tur möjliggör en elektrifieringstransformation av sektorn. Detta gör det möjligt för småskaliga jordbruk med fokus på kvalitet att få stor positiv inverkan på livsmedelsförsörjningen och jordbrukssektorns hållbarhetsutveckling. Ett andra scenario är att med hjälp av data göra det lättare att skapa ett verkligt konsumentvärde för hållbara produkter eller produkter av god kvalitet och därigenom göra det möjligt för konsumenterna att budgetera sin miljöpåverkan relaterad till mat från åkermark. För att detta ska bli verklighet krävs ett tredje scenario som innebär att ekosystemet inom jordbrukssektorn måste komma samman och hitta lösningar för datahantering, skapa system för dataanvändning och analys som i sin tur blir användbar både av jordbrukare och beslutsfattare. Med detta på plats kommer ett fjärde scenario att vara genomförbart där dagens generiska lagar, regleringar och subventioner kan förvandlas till ett mer områdesbaserat system där direkt hänsyn kan tas till lokala förhållanden, baserat på data från enskilda gårdar. Det finns få motsättningar mellan hållbarhet och lönsamhet ur jordbrukarnas synvinkel och med hjälp av data och ett mer uppkopplat jordbruk kan sektorn utvecklas i en positiv riktning och öka livsmedelsproduktionen på ett hållbart sätt.