Facebook är idag ett av de största virtuella sociala nätverken som finns. Till en början var det tänkt att Facebook skulle användas av studenter vid Harvard universitet men idag är det långt ifrån bara studenter som använder Facebook. (Boyd & Ellison 2008) Detta arbete syftar till att ta reda på varför Facebook används och hur det används när det kommer till säkerhet och kommunikation. All empirisk data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sex aktiva Facebook-användare med hopp om att få djupa och ärliga svar för att lättare kunna analysera resultatet. Det som framkom i undersökningen var att Facebook används för att underlätta kommunikation mellan användare och att kommunikation via Facebook bidrar till att användare sparar tid då de annars inte hinner umgås med alla sina vänner i det verkliga livet. Det framkom även att Facebook-användare är medvetna om vad de gör på Facebook; de vet vad för information som finns tillgänglig på deras profil och vilka informationen är tillgänglig för. Användare på Facebook är också noggranna med vilka de är vän med och inte tillåter användare de inte känner finnas med i deras vänlista.

Informationsdelning är viktigt för att en organisation ska kunna uppnå god effektivitet, men i många fall delas och används inte information på det sätt som det skulle kunna göras. För att förbättra informationsdelningen har vissa företag investerat eller utvecklat IT-applikationer, men teknologin måste samverka med mänskliga och organisatoriska faktorer för att den önskade informationsdelningen ska kunna uppnås. Studiens syfte var att beskriva vilka faktorer som påverkar informationsdelningen ur ett MTO-perspektiv. För att svara på syftet genomfördes en fallstudie på ett konsultföretag som arbetar med produkt- och teknisk dokumentation och på fallföretaget utfördes 6 intervjuer med tekniska skribenter. Några av de faktorer som identifierats är att människan måste vara medveten om varför det är viktigt att dela viss typ av information, för att vilja dela och för att informationen ska hålla en bra kvalitet. Människan delar heller inte information ifall denne inte är medveten om att det finns ett informationsbehov. Att arbeta i ett konsultföretag innebär ofta att de anställda är spridda ute hos kund, vilket gör att det blir svår att upprätthålla en personlig kontakt. Finns det en god personlig kontakt mellan de som ska dela information är det troligare att informationsdelning sker. En annan faktor är när det inte finns någon IT-applikation i ett företag som används aktivt och som dessutom har få användare.

Byggsektorn står idag inför ett ökat krav på öppenhet och dialog under byggnadsprojekt. Teknologiska framsteg har idag gjort det möjligt att med digitala visualiseringstekniker redovisa byggnadsprojekt på många olika sätt. Syftet med examensarbetet var att undersöka vilka värden som visualiseringstekniker kan bidra med i ett kommunikationssyfte mot allmänheten. Syftet var även att identifiera eventuella hinder och utmaningar med att använda tekniken. Litteraturstudien visade att byggbranschen står inför ett ökat behov av kommunikation. Tidigare forskning har visat potentialen i hur olika typer av visualiseringar kan användas i kommunikations- och informationssyfte riktat mot olika intressenter. Litteraturstudien gav även ett antal riktlinjer som arkitektoniska visualiseringar bör förhålla sig till.  Den använda metoden utgick från en fallstudie av ett byggnadsprojekt som låg som bas för utvecklingen av ett antal olika visualiseringar med varierade informationsinnehåll och interaktivitet. De testade teknikerna bestod utav perspektivbilder, animerad video, interaktiv solstudie samt interaktiv 3D-modell. I studiens inledande del gjordes en förstudie där tre personer från olika byggföretag intervjuades. Syftet med förstudien var att klargöra hur arkitektoniska visualiseringar riktade mot allmänheten används idag. De framtagna visualiseringarna utvärderades via två olika empiriinsamlingar. Den första insamlingen bestod av en webbaserad enkätstudie som delades online, där ett självselektivt urval fick testa och utvärdera de framtagna visualiseringarna. Den andra insamlingen bestod utav en fokusgrupp med fem personer från ett arkitektkontor som fick diskutera de framtagna visualiseringarna utifrån deras perspektiv.  Analysen delades in i tre olika perspektiv baserat på den insamlade empirin: arkitekter, byggherre/entreprenör samt allmänheten. Studiens slutsatser visade på att det fanns ett intresse bland enkätrespondenterna att ta del av visualiseringar i tidiga skeden av projekt. Enkätrespondenterna hade en positiv inställning till de visualiseringstekniker som de ansåg ge en mer transparent och öppen delning av information, vilka i denna studie var solstudien samt 3D-modellen. Dessa ansågs som mer transparenta då de kunde visa både positiva och negativa konsekvenser av ett projekt. Resultatet visade även problematiken med att använda tekniken, då flera olika intressenters intressen måste beaktas samtidigt. Huvudutmaningen för framtida studier är att klargöra vilket värdeskapande tekniken har utifrån byggföretagens perspektiv, hur ändringar i projekt ska hanteras samt att matcha detaljnivån på projektet mot det skede i byggprocessen som projektet befinner sig i.  Studiens bidrag är att ha utmanat den roll som arkitektoniska visualiseringar har i kommunikationssyfte mot allmänheten. Genom att jämföra olika byggaktörers perspektiv med allmänhetens kunde studien visa på möjligheterna med tekniken men även den komplexitet som berör användningen av arkitektoniska visualiseringar i informationsdelningssyfte. / Today, the construction sector is facing an increased demand for openness and dialogue of construction projects. Recent technological advances in digital architectural visualization techniques have made it possible to present building projects in many ways. The purpose of this study was to identify the values that visualization techniques can contribute to communication with the public and to identify possible problems and challenges with using the technology. The literature study showed how the construction industry today is facing an increased need for information sharing. Previous research has shown how different types of visualizations can be used for communication and information purposes aimed at different stakeholders. The literature study also provided several guidelines which visualizations should adhere to.  The method used in the study was a case study of one building project where several different visualization techniques were developed consisting of a variety of information content and interactivity. The tested techniques consisted of rendered still images, animated video, interactive sun study and an interactive 3D environment. In the introductory part of the study, a pre-study was done where three people from different construction companies were interviewed. The purpose of the pre-study was to clarify how architectural visualizations aimed at the public are used today. The visualizations produced were evaluated via two different collections of empirical data. The first data gathering was done through a web-based survey that was shared online, where self-selective respondents tested and evaluated the developed visualizations. The second data gathering consisted of a focus group with five people from an architect firm who discussed the tested visualizations from their perspective. The analysis was divided into three different perspectives based on the empirical data collected: architects, property developer and the public. The results of the study show that there is an interest among the survey respondents to get access to the visualizations in the early stages of a building project. The survey respondents had a positive attitude towards the visualization techniques that game a more transparent and open sharing of information where the visualizations could show both positive and negative consequences of a project. The results also showed problems with using the techniques, as several different stakeholders’ interest must be considered and be considered simultaneously. The main challenge is to clarify the value created by of technologies from the perspective of construction industry, how changes in the projects are handled and how to efficiently and accuracy match the detail level of the visualizations to the detail level of the project. The study's contribution is to have challenged the role that architectural visualizations play in communication information about construction projects towards the public. By comparing the perspectives of different construction actors along with the public, it was possible for the study to show the possibilities but also the complexity that concerns the use of architectural visualizations for information sharing purposes.

Information and knowledge are today considered one of the largest assets for organisations, since holding knowledge is like holding power. The role as a consultant is often the role of an expert, coming to the client with knowledge. The digitalisation of society and organisations has led to a demand in the expert knowledge of IT-consultants. Therefore, the aim of the study is to establish a deeper understanding of consultants' perceived value of information sharing, as well as contribute with knowledge and insights on how consulting companies can work with information sharing to make work more efficient. To fulfil this purpose a case study was conducted using qualitative semi-structured interviews as a method. The result shows that information sharing between consultants are perceived to create a huge value for the organisation since work can be done more effectively. However, there are obstacles that hinder information sharing. The largest obstacle is the consultants’ perceived lack of time and priority of the internal work that is needed for information sharing. A lack of experience for the consultant can increase the fear of sharing irrelevant or redundant information, which can lead to inexperienced consultants not sharing. The result also shows that the degree of formality required on the platform used for information sharing, affects the likelihood of consultants sharing and therefore needs to be balanced. The study also shows that traits such as trust, dedication and open communication can impact consultants' willingness to share information positively. The conclusions drawn from the result is that time spent on information sharing is time spent investing into the organisation's future success since consultants directly can benefit from each other's experience and knowledge. To encourage information sharing the obstacle described above needs to be addressed to ensure that consultants perceive a value in sharing their experience and knowledge.

Sverige har ett av de mest utvecklade fjärrvärmenäten i världen. För att försörja privatpersoner, företag och industrier med energi genom detta nät förbrändes cirka 7,5 miljoner ton avfall i svenska kraftvärmeverk under 2017. Detta innebär ett omfattande arbete för dessa kraftvärmeverk för att tillse att rätt mängd avfall budgeteras för och förbränns. Särskilt eftersom oönskade lagernivåer får ekonomiska konsekvenser och efterfrågad energi i hög utsträckning styrs av väderförhållanden. Genom en kvalitativ metod syftar denna studie att undersöka hur svenska kraftvärmeverk arbetar för att uppnå optimerad lagernivå. Med inspiration från Wu’s (2007) teoretiska modell för socialt kapital och konkurrenskraft utvecklas en analysmodell för att svara på studiens syfte och forskningsfråga. En flerfallstudie genomförs på tre stycken svenska kraftvärmeverk med varierande storlek och geografisk placering för att ge en heterogen bild av marknaden. Resultatet visar att ett utvecklat socialt kapital, en väl fungerande försörjningskedja och vedertagna rutiner vid osäkra förhållanden gentemot utbytespartners hjälper svenska kraftvärmeverk att uppnå en optimerad lagernivå. Studien föreslår att en högre grad av informationsdelning kraftvärmeverk emellan möjligtvis hade effektiviserat arbetet än mer.

Samverkan som arbetsform är ingenting som myndigheter kan välja att göra eller inte göra, det är en nödvändighet. Samverkan har i tidigare forskning visat sig vara en förutsättning i det förebyggande arbetet mot ungdomskriminalitet. Syftet med denna studie är därmed att undersöka samverkan mellan Polismyndigheten och socialtjänsten i arbetet med att förebygga ungdomskriminalitet med inriktning på informationsutbyte. För att besvara studiens syfte har följande frågeställningar formulerats; Vilken användning har myndigheterna av varandra utifrån samverkan? Vilka hinder upplever medarbetare med samverkan? Vilka framgångsfaktorer upplever medarbetare med samverkan? För att besvara undersökningens syfte har kvalitativa intervjuer genomförts med fyra anställda inom Polismyndigheten. Den teori som ligger till grund för studien är Danermarks samverkansteori. Resultatet av studien visar att myndigheterna har stor användning av varandra inom ramen för samverkan i relation till förebyggande arbete mot ungdomskriminalitet. Vidare har det gått att identifiera faktorer som hindrar och främjar samverkan. I samverkansarbetet anges resurser, lagstiftning, olika arbetsbeskrivningar samt riktlinjer och modeller som hinder. De framgångsfaktorer som identifierats är kunskap och förståelse samt relationen med socialtjänsten. Genom samverkan kan myndigheterna uppnå mer samhällsnytta. Faktorer som hämmar samverkan kan förhindras genom faktorer som främjar samverkan.

I norra Sverige sker just nu två samhällsomvandlingar som en följd av det statligt ägda bolaget LKAB:s järnmalmsutvinning i området. Dessa samhällsomvandlingar påverkar inte bara platsen och naturen utan också invånarna i området. En stor del av dessa invånare påverkas då de behöver flytta till följd av den fortsattagruvbrytningen som gör att deras hem måste rivas. Syftet med denna uppsats var att analysera informationsbeteendet hos personer som påverkas avsamhällsomvandlingen just på det sättet, på en av gruvorterna - Kiruna, samt att ta reda på hur informationsprocessen runt samhällsomvandlingen kan se ut. Fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes med personer som har, eller kommer behöva flytta. Tillsammans ger de en bild av en situation som innebär att leva under ständig förändring, där både platsen och informationen är föränderlig. I analysen framkom det att informationsdelningen har en ledande aktör och det är LKAB; som delar information via olika kommunikationskanaler och möten. Vidare söker, delar och skapar intervjupersonerna information genom olika informationspraktiker, bland annat då de observerar platsen som är i omvandling.

The demand for corporate information sharing and increased transparency in financial reporting is something that has grown lately. Due to the growing demand, the voluntary disclosure field has become very interesting to study. By finding explanations for what causes variations in corporate voluntary disclosure, there is an increased understanding of information gap and transparency.This study investigates how the company’s size, profitability, debt to equity ratio and Swedish ownership structure affect companies’ voluntary disclosure through the annual report. Swedish ownership structure is of interest as it is dominated by control ownership and the use of differentiated voting rights, which has not been examined earlier. All Swedish companies listed on the Nordic Large Cap in 2016 are included in the study. The study is quantitative, and the method used for evaluating voluntary disclosure is valuation index. Regression analyzes examine the relationships between the factors and voluntary disclosure. Theories that support the outcome of the study are principal-agency theory and insider-outsider systems.The study’s results highlight a strong positive correlation between the company’s size and voluntary disclosure. The larger the company, the more voluntary disclosure. A negative correlation between control ownership and voluntary disclosure is discovered. Companies with control ownership disclose less voluntary information through the annual report. At the same time companies with dispersed ownership voluntary disclose more.The results of the study are of interest to researchers and stakeholders. For stakeholders, it is important to know that the size and ownership structure affect the company’s voluntary disclosure. The ownership structure, which is measured through different ownership models, is a contribution from a new aspect to the field of research for voluntary disclosure. / Efterfrågan på företags informationsdelning och ökad transparens i den finansiella rapporteringen är något som vuxit den sista tiden. På grund av den växande efterfrågan har den frivilliga informationens forskningsfält blivit väldigt intressant att studera. Genom att finna förklaringar för vad som orsakar variationer i företags informationsdelning fås en ökad förståelse för informationsgap och transparens.Denna studie undersöker hur storlek, lönsamhet, skuldsättningsgrad och svensk ägarstruktur påverkar företags frivilliga informationsdelning via årsredovisningen. Svensk ägarstruktur är av intresse då det domineras av ett kontrollägande och användning av differentierad rösträtt, vilket inte har undersökts tidigare. Samtliga svenska företag börsnoterade på Nordic Large Cap år 2016 studeras. Studien är av kvantitativt slag och metoden som används för värdering av frivillig informationsdelning är värderingsindex. Genom regressionsanalyser kontrolleras sambanden mellan faktorerna och frivillig informationsdelning.Teorier som stödjer resultatet i studien är principal-agentteorin och insider-outsidersystem.Studiens resultat framhäver ett starkt positivt samband mellan företagets storlek och frivillig informationsdelning. Desto större företaget är, desto mer frivillig information delar de med sig av. Ett negativt samband mellan kontrollägande och företags frivilliga informationsdelning upptäcks. Företag som är kontrollägda informationsdelar mindre via årsredovisningen. Samtidigt informationsdelar ägarspridda företag mer.Studiens resultat är av intresse för både forskare och intressenter. För intressenter är det viktigt att känna till att storleken och ägarstrukturen påverkar företagens frivilliga informationsdelning. Ägarstrukturen som mäts genom olika ägarmodeller är ett bidrag ur en ny aspekt till den frivilliga informationens forskningsfält.

Bakgrund: Detta uppdrag initierades av Logistikavdelningen på ett av affärsområdena på fallföretaget som påvisar avsaknad av kontrollerade processer som resulterar i försvinnande av information och data mellan avdelningar. Initialt genomfördes en förstudie som påvisat vad företaget kallar en siloverksamhet, att företagets enheter inte är integrerade och mäts individuellt.  Slutsatsen drogs i förstudien att personliga relationer bör uppmuntras för att öka effektivitet och bör genomföras genom att integrera informationsdelning mellan avdelningar. Syfte: I detta arbete är syftet att ta reda på hur en stålindustri kan integrera informationsdelning mellan avdelningar i ett specifikt flöde för att skapa förståelse för helheten och skapa värde för en intern kund. Metod: Intervjuer, dokumentstudie och observationer är metoder som använts. Resultat: Metoden har påvisat att transparensen anses vara otillräcklig med anledning av bristande kundfokus. Alla respondenter anser att transparens är väsentlig information utan modifiering med syftet att möta kundbehov. Det har påvisat att det anses att ledningen ska se till att alla vet vad som sker i kedjan och vilken informations som behövs och att informationskvaliteten måste säkerställas. Ur relationssynpunkt finns ingen helhetssyn och ingen anställd vet vilket värde hon/han själv eller andra skapar till kunden. Respondenter önskar mer schemalagda möten för att ta vara på relationer inom organisationen. Det finns många system och de är inte integrerade och pratar inte med varandra. Samtliga respondenter anser att mätetalen är felaktiga och att prestationen på försörjningskedjan ska ligga till grund för mätetalen istället för per produktionsenhet. Drömscenarion för respondenter är att ha en funktion som kan kontrollera alla aktiviteter och processen samt ett gemensamt system. Slutsats: Företaget kan integrera informationsdelning genom att dela ansvar, möten och mäta försörjningskedjan som en helhet för att skapa förståelsen för vilket värde den anställde genererar. Detta underlättar arbetet för produktionsenheterna och eliminerar den gråzon som finns idag för att skapa värde för den interna kunden.

Syfte –Studiens syfte är att utforska Supply Chain Integration (SCI) och undersöka hur leverantörer och företagskunder ser på det. För att uppnå syftet har tre frågeställningar formulerats vilka är:   Vilka principer är viktiga för SCI och hur ser leverantörer och företagskunder på dessa? Vilka utmaningar upplever leverantörer och företagskunder vid integration? Hur vill leverantörer och företagskunder arbeta med integration?   Metod –  För att besvara syftet och frågeställningarna användes en kvalitativ inriktad ansats med ett induktivt tillvägagångsätt som utgår från att analysera en stor mängd teoretiskt och empiriskt utfall om SCI:s principer och utmaningar. Analysen generar sedan resultatet.   Resultat – Studien visar att konceptet SCI måste fastställas och urskilja de viktiga principerna inom ämnet för att kunna verkställa konceptet praktiskt i en verksamhet. Det mest centrala som framgår av resultatet är att kravställandet har en stor påverkan på samarbetet och att företag därför måste ta det i beaktning.   Implikationer – Konceptet SCI är väldigt vagt där många forskare använder sig av äldre källor som än idag är aktuella vilket tyder på att det är ett svårt koncept att fastställa och där ny forskning kommer fram till det som redan fastställts av äldre källor. Den teoretiska implikationen med studien har varit att identifiera de viktiga principerna för SCI som kan sedan förvaltas vidare i senare forskning. Studien bidrar till ökad förståelse för hur en framgångsrik SCI kan uppnås och hur den kan vidareutvecklas till att skapa ett mer verklighetsförankrat koncept. Den empiriska implikationen av studien är att företag bör skapa en mer ökad förståelse för konceptet SCI kring ett ömsesidigt beroendeförhållande.   Begränsningar – Studien har genererat ett resultat som är mer generellt. Anledningen är för att studien riktat sig in på tre fallföretag oberoende bransch och deras perspektiv på SCI och då har  mycket generell information samlats in som leder till det generella resultatet.   Nyckelord – Supply chain integration, Samsyn, Långsiktig relation, Informationsdelning, Makt, Krav. / Purpose – The purpose of this study is to explore the concept, Supply Chain Integration (SCI) based on a buyer-seller perspective. To fulfil the aim, three research questions have been formulated: Which principles are important within the concept of SCI and how does the buyer and seller relate to them? Which challenges does the buyer and seller identify when working with integration? How does the buyer and seller work with integration?   Method –  To fulfil the aim and answer the research questions, a qualitative approach has been adapted to the study with the help of an inductive approach. This means that the results of the theoretical framework and the empirical data have been analyzed based on SCI:s principles and challenges.   Findings – The study shows that the concept must be established and distinguish the important principles within the subject to be able to facilitate the concept practically in a business. The most central part of the results appears to be the requirement settings that have a major impact on the integration. Companies must therefore take this into consideration.   Implications – The concept SCI is very vague because many researchers use older sources that are still up to date. This indicates that it is a difficult concept to determine and where new research shows what has already been established by older sources. The theoretical implication with the study has been to identify the important principles for SCI, which can be further managed in later research. The study contributes to increased understanding of how a successful SCI can be achieved and how it can be further developed to create a more realistic concept. The empirical implication of the study is that companies should create a greater understanding of the concept SCI in order to create an interdependent relationship between a buyer and a seller in a supply chain.   Limitations – The study has generated a more general result. The reason for this is that the study focused on three case companies their perspective on subject SCI. The companies operate in different industries and because of that, very general information has been collected which leads to the general result.   Keywords – Supply chain integration, key principles, consensus, long-term relationship, information sharing, power, requirements.