Informationsdelning är viktigt för att en organisation ska kunna uppnå god effektivitet, men i många fall delas och används inte information på det sätt som det skulle kunna göras. För att förbättra informationsdelningen har vissa företag investerat eller utvecklat IT-applikationer, men teknologin måste samverka med mänskliga och organisatoriska faktorer för att den önskade informationsdelningen ska kunna uppnås. Studiens syfte var att beskriva vilka faktorer som påverkar informationsdelningen ur ett MTO-perspektiv. För att svara på syftet genomfördes en fallstudie på ett konsultföretag som arbetar med produkt- och teknisk dokumentation och på fallföretaget utfördes 6 intervjuer med tekniska skribenter. Några av de faktorer som identifierats är att människan måste vara medveten om varför det är viktigt att dela viss typ av information, för att vilja dela och för att informationen ska hålla en bra kvalitet. Människan delar heller inte information ifall denne inte är medveten om att det finns ett informationsbehov. Att arbeta i ett konsultföretag innebär ofta att de anställda är spridda ute hos kund, vilket gör att det blir svår att upprätthålla en personlig kontakt. Finns det en god personlig kontakt mellan de som ska dela information är det troligare att informationsdelning sker. En annan faktor är när det inte finns någon IT-applikation i ett företag som används aktivt och som dessutom har få användare.

Bakgrund: Det råder en obalans i den svenska välfärdssektorn på grund av den demo­grafiska utvecklingen. Äldreomsorgen är ett välfärdsområde där digitaliseringen kan skapa stora möjligheter genom att tänka och arbeta på nya sätt i kombination med att använda digital teknik och e-hälsa men för att nyttja digitaliserings möjligheter behö­ver anpassningar göras inom äldreomsorgen. Syfte: Syftet med studien är att beskriva chefers och medarbetares erfarenheter av hur anpassning till förutsättningar vision, kompetens, belöning, resurser och handlings­plan kan främja förändring vid en digital transformation av en kommuns äldreomsorg. Metod: Genom en kvalitativ fallstudie genomfördes tre fokusgrupps­intervjuer med chefer och medarbetare inom äldreomsorgen i en mindre kommun. Urvalet av informanter baserades på ett generiskt ändamålsstyrt urval och fokus­gruppsintervjuerna utgick från en semistrukturerad intervjuguide. Resultatet analyse­rades genom kvalitativ riktad innehållsanalys med deduktiv ansats utifrån byggsten­arna i Thylefors förändringsmodell. Resultat: Chefers och medarbetares erfarenheter av hur anpassningar till förutsätt­ningar kan främja digital transformation inom äldreomsorgen i en kommun beskrivs samt chefers och medarbetares behov av stöd i förändringen. Totalt tio subkategorier identifierades till Thylefors byggstenar vision, kompetens, belöning, resurser och handlingsplan. Slutsats: Chefers och medarbetares erfarenheter av hur anpassningar kan främja för­ändring inom äldreomsorgen vid en digital transformation, i den kommun där studien genomfördes, visar att vision, förändringsledning och digital kompetens spelar en central roll. Chefers och medarbetares erfarenheter av stöd i förändringsprocessen vi­sar på behov av tid för utbildning och innovation samt en handlingsplan som bör in­kluderas i det systematiska kvalitetsarbetet. Chefer och medarbetare erfar liknande behov av anpassningar och stöd vilket skulle kunna indikera att resultatet kan beaktas vid digital transformation inom äldreomsorgen i en liknande kontext. Förslag till framtida forskning är bland annat att undersöka hur digital transformation inom äl­dreomsorgen kan främja ett hållbart ledarskap och utvecklande medarbetarskap. / Background: There is an imbalance in the Swedish welfare sector due to demogra­phic changes. Elderly care is an area of welfare where digitization can create great opportunities by thinking and working in new ways in combination with using digital technology and e-health. However, to take advantage of the opportunities, adaptations need to be made within the elderly care.  Aim: The purpose of the study is to describe managers' and employees' experiences of how adaptation to conditions such as vision, competence, incentives, resources, and action plan can promote change in a digital transformation of a municipality's elderly care.  Method: A qualitative case study was conducted, including three fo­cus group interviews with managers and employees in elderly care in a small muni­cipality. The selection of informants was based on a generic purpose-driven selection and the focus group interviews were based on a semi-structured interview guide. The data were analyzed through qualitative directed content analysis with a deductive ap­proach based on the building blocks in Thylefors' change model. Results: Managers' and employees' experiences of how adaptations to conditions can promote digital transformation in elderly care in a municipality are described, as well as managers' and employees' needs for support in the change. A total of ten subcate­gories were identified related to Thylefors' building blocks: vision, competence, in­centives, resources, and action plan.  Conclusion: Managers' and employees' experiences of how adaptations can promote change in elderly care during digital transformation, in the municipality where the case study was conducted, show that vision, change management and digital compe­tence play a central role. Managers' and employees' experiences of support in the change process show the need for time regarding training, innovation and an action plan which should be included in systematic quality management. Managers’ and em­ployees’ experience similar needs for adaptations and support, which could indicate that the findings can be considered in a similar context of digital transformation in elderly care. Suggestions for future research include for example investigating how digital transformation in elderly care can promote sustainable leadership and emplo­yee empowerment skills.