I och med ett ökande antal försvunna personer årligen i Sverige har efterforskning av försvunna personer blivit ett allt vanligare räddningsuppdrag för Polisen. Enligt lagen om skydd mot olyckor är det Polismyndighetens ansvar att utföra efterforskning av försvunna personer i fall som inte avser fjäll-, sjö- eller flygräddningstjänst. Polisen använder i första hand sina egna sökresurser till detta, men vid vissa sökinsatser kan externa aktörer behöva kallas in för att hjälpa till när Polisens resurser inte räcker till eller om specialresurser krävs. Detta arbete beskriver hur efterforskningsprocessen går till utifrån intervjuer med Polisen och externa aktörer. Därtill innefattas en inventering av tillgängliga sökresurser från Polisen i region Stockholm och flera av de externa aktörer som Polisen samverkar med vid efterforskning av försvunna personer. Ett beslutsunderlag har även tagits fram som beskriver när i efterforskningsprocessen som externa aktörer bör kopplas in för att effektivisera responssystemet. Resultatet visade att efterforskningsprocessen kan förbättras genom att vidta åtgärder som förbättrar samverkan och informationsdelning. Dessa åtgärder kan bidra till att efterforskningen effektiviseras vilket i sin tur ökar chansen att försvunna personer hittas snabbare.

I och med urbaniseringen i det svenska samhället har många städer vuxit och utvecklats till storstäder. Storstäder har många utmaningar, allt ifrån att det ska finnas jobb och bostadsmöjligheter så måste även infrastrukturen i form av transportmöjligheter utvecklas i takt med befolkningsökningen. Större befolkning betyder mer människor i rörelse som lätt leder till försämrad framkomlighet i trafiken. Detta examensarbete har utförts åt Räddningstjänsten i Jönköpings kommun med syftet att bidra med ett underlag angående vad en ny brandstation skulle generera i minskade insatstider och samhällsnytta. Räddningstjänsten upplever att trafiken i Jönköpings tätort bidrar till sämre framkomlighet som i sin tur leder till att räddningstjänsten får längre insatstider än önskat. Därför planerar kommunen att en ny brandstation ska byggas. I examensarbetet har samhällsnyttan för den nya stationen undersökts genom att bygga en GIS-modell där det går att simulera och undersöka insatstiden för räddningstjänsten baserat på historiska händelser. En litteraturstudie utfördes för att ge en grundläggande kunskapsmässig förståelse för området examensarbetet behandlar. För att få förståelse och kunskap om nuläget för Räddningstjänsten i Jönköping utfördes tre olika intervjuer. Intervjuerna riktade sig till personer som är involverade i utvecklingsprocessen av Jönköpings infrastruktur. Den största delen av examensarbetet var skapandet av GIS-modellen och analysen av det resultat modellen genererade. Under hela examensarbetet har en dialog med Räddningstjänsten i Jönköping förts. Detta för att få hjälp med tolkning av den historiska data räddningstjänsten bidragit med men också för att kontrollera att GIS-modellen resulterade i svar som verkade sannolika och användbara. Examensarbetet resulterade i att en ny brandstation skulle minska medelinsatstiden för räddningstjänsten och generera samhällsnytta. Eftersom en modell aldrig kan ge samma resultat som verkligheten är det viktigt att ta andra saker än enbart GIS-modellens resultat i beaktning när det diskuteras vad samhällsnyttan och en minskning av medelinsatstiden egentligen har för betydelse. Examensarbetet anses kunna vara en del av det beslutsunderlag som används vid beslutsfattandet om en ny brandstation i Jönköpings kommun.