Denna uppsats avser att undersöka huruvida kognitiva, instrumentella och altruistiska arbetsvärderingar skiljer sig åt mellan Generation X (de födda mellan 1967–1977) och Generation Y (de födda mellan 1986–1996). Uppsatsen utgår dels från teorin om mänskliga värderingar, dels från teorin om värdeförskjutningar mellan sociala generationer. Forskare som undersökt sambandet har främst använt tvärsnittsdata, något som gör det svårt att säkerställa om den observerade effekten verkligen beror på social generation eller andra faktorer. På grund av denna problematik tillämpar denna uppsats istället time-lag data, vilket innebär att data samlas in vid olika tidsperioder avseende olika individer i samma ålder. Därmed går det med ökad säkerhet att påstå att den eventuella effekten beror på social generation. För att undersöka sambandet har enkätdata insamlats från International Social Survey Programme avseende två olika tidpunkter, år 1997 och år 2015. Datamaterialet från studien år 1997 avser mäta Generation X:s arbetsvärderingar medan data från studien år 2015 avser mäta Generation Y:s arbetsvärderingar. Urvalet består av individer mellan 20 och 30 år bosatta i Sverige vid undersökningstillfället och inkluderar 217 respondenter från 1997 års studie och 98 respondenter från 2015 års studie. Att uppsatsen sker i svensk kontext bidrar till forskningsfältet då majoriteten av tidigare studier främst har genomförts i USA. För att undersöka sambandet mellan värderingar i arbetslivet och Generation X och Generation Y, tillämpas bivariata- samt multipla regressionsanalyser. Resultatet tyder på att Generation X värderar kognitiva aspekter av arbetet i signifikant högre utsträckning än Generation Y. Avseende instrumentella och altruistiska arbetsvärderingar uppvisas inga signifikanta skillnader mellan de två sociala generationerna. Resultatens generaliserbarhet kan anses påverkas av det relativt låga urvalet, vilket gör att slutsatser bör göras varsamt.

<p>Det har i tidigare forskning framkommit att värderingar gällande vad som är viktigt för att ett arbete ska anses attraktivt är vitt skilda. Dessa skillnader har synts mellan personer från olika yrkesgrupper, vid olika utbildningar, i olika åldrar samt mellan män och kvinnor. Denna studie syftar att ge en bild av skillnaderna i arbetsvärderingar mellan pojkar och flickor som studerar i årskurs nio på grundskolan, årskurs tre på gymnasiet och som har läst minst tre terminer på högskolan. En enkätundersökning (n=190) genomfördes vid åtta skolor. Enkäten bestod av 37 stycken frågor som tog upp olika förhållanden på en arbetsplats. Den vikt dessa har för ett idealt arbete bedömdes på en femgradig skala. Undersökningen ingick i ett forskningsprojekt vid Högskolan i Gävle och datainsamlandet var redan påbörjat när arbetet med denna uppsats påbörjades. Resultatet visade att Sociala relationer på arbetet värderades högst, speciellt av kvinnor. Efter det följde Arbete och hälsa, vilket också värderades högre av kvinnor än av män. Nästan lika högt värderade män Förmåner och karriär, dock inte kvinnor som istället höll Arbetsförhållanden som det tredje viktigaste. Skillnaderna i värderingar mellan personer från olika utbildningsnivåer var inte lika tydliga som de var mellan män och kvinnor, men det syns ändå vissa tydliga tendenser, bland annat på att Förmåner och karriär värderades högre av gymnasieelever än av högskolestudenter.</p>

Det har i tidigare forskning framkommit att värderingar gällande vad som är viktigt för att ett arbete ska anses attraktivt är vitt skilda. Dessa skillnader har synts mellan personer från olika yrkesgrupper, vid olika utbildningar, i olika åldrar samt mellan män och kvinnor. Denna studie syftar att ge en bild av skillnaderna i arbetsvärderingar mellan pojkar och flickor som studerar i årskurs nio på grundskolan, årskurs tre på gymnasiet och som har läst minst tre terminer på högskolan. En enkätundersökning (n=190) genomfördes vid åtta skolor. Enkäten bestod av 37 stycken frågor som tog upp olika förhållanden på en arbetsplats. Den vikt dessa har för ett idealt arbete bedömdes på en femgradig skala. Undersökningen ingick i ett forskningsprojekt vid Högskolan i Gävle och datainsamlandet var redan påbörjat när arbetet med denna uppsats påbörjades. Resultatet visade att Sociala relationer på arbetet värderades högst, speciellt av kvinnor. Efter det följde Arbete och hälsa, vilket också värderades högre av kvinnor än av män. Nästan lika högt värderade män Förmåner och karriär, dock inte kvinnor som istället höll Arbetsförhållanden som det tredje viktigaste. Skillnaderna i värderingar mellan personer från olika utbildningsnivåer var inte lika tydliga som de var mellan män och kvinnor, men det syns ändå vissa tydliga tendenser, bland annat på att Förmåner och karriär värderades högre av gymnasieelever än av högskolestudenter.

I och med att Baby Boomers-generationen i allt större grad går i pension upplever företag och organisationer en ökande brist på kompetent personal. Detta har gjort att Generation Y, som ska fylla tomrummet som Baby Boomers lämnar efter sig, blir allt mer attraktiva för arbetsgivare. I media och ekonomiska tidskrifter blir vi ofta påminda om detta faktum, men frågan kvarstår, är det så att de arbetsvärderingar som Generation Y prioriterar faktiskt återspeglas på arbetsplatserna? I denna uppsats har en intervju samt en enkätundersökning genomförts på det för sin motivation prisbelönade företaget Concrete IT. Studien visar att det undersökta företaget återspeglar flertalet av de arbetsvärderingar som Generation Y värdesätter och bör anses vara attraktivt för Generation Y. Dock bör vissa korrigeringar göras för att ytterligare skapa en motiverande arbetsplats.

<p>I syfte att undersöka hur ungdomars bakgrund påverkar deras arbetsvärderingar genomfördesen kvantitativ undersökning med datamaterial hämtat från Ungdomsstyrelsens Attityd- ochVärderingsstudie från 2007. Genom att använda Herzberg’s tvåfaktorsteori som utgångspunktanalyserades datamaterialet utifrån två dimensioner av arbetsvärderingar och med hjälp avlinjär regressionsanalys. Resultatet visar att ungdomars kön och födelseland samt egna ochfaderns högsta avslutade utbildning är de viktigaste bakgrundfaktorerna som påverkar hurderas arbetsvärderingar ser ut. Olika bakgrundsfaktorer tenderar också att påverka de olikadimensionerna av arbetsvärderingarna på olika sätt.</p>

<p>Den här uppsatsen handlar om 80-talisters arbetsvärderingar. Studien är av jämförande kvalitativ art och har genomförts utifrån ett rörlighetsperspektiv som genererat vissa teman för att kartlägga 80-talisters arbetsvärderingar. Syftet med uppsatsen är att genom kvalitativa intervjuer utifrån ett rörlighetsperspektiv undersöka 80-talisters arbetsvärderingar i jämförelse mot mediabilden av 80-talisters arbetsvärderingar. Fem intervjuer med personer födda på 80-talet utgör empirin i uppsatsen. Teman för uppsatsen har genererats utifrån Zygmunt Baumans teori om rörlighet vilka är arbetsmotivation, arbetslojalitet och flexibilitet kontra trygghet i och med anställningsförhållandet, dessa teman ligger till grund för utförandet av intervjuguiden. Resultaten har visat på både likheter och skillnader mellan intervjupersonernas utsagor och mediabilden av 80-talisters arbetsvärderingar. Men jag konstaterar att mediabilden av 80-talisters arbetsvärderingar är mer negativa än vad mina resultat har visat. Den främsta slutsatsen som kan dras är resonemanget och resultatet kring temat som gällt arbetslojalitet. Media anser att 80-talisten är illojal på grund av att dem ser sin arbetsgivare som utbytbar, något som de intervjuade 80-talisterna inte håller med om. Att vara arbetslojal enligt intervjupersonerna är att alltid utföra ett så bra arbete som möjligt, samt att vilja företagets bästa, något som tydliggörs i resultatkategorin ’att göra ett bra arbete’.Sökord: arbetsvärderingar, rörlighet, arbetslojalitet, motivation.</p>

I syfte att undersöka hur ungdomars bakgrund påverkar deras arbetsvärderingar genomfördesen kvantitativ undersökning med datamaterial hämtat från Ungdomsstyrelsens Attityd- ochVärderingsstudie från 2007. Genom att använda Herzberg’s tvåfaktorsteori som utgångspunktanalyserades datamaterialet utifrån två dimensioner av arbetsvärderingar och med hjälp avlinjär regressionsanalys. Resultatet visar att ungdomars kön och födelseland samt egna ochfaderns högsta avslutade utbildning är de viktigaste bakgrundfaktorerna som påverkar hurderas arbetsvärderingar ser ut. Olika bakgrundsfaktorer tenderar också att påverka de olikadimensionerna av arbetsvärderingarna på olika sätt.

Den här uppsatsen handlar om 80-talisters arbetsvärderingar. Studien är av jämförande kvalitativ art och har genomförts utifrån ett rörlighetsperspektiv som genererat vissa teman för att kartlägga 80-talisters arbetsvärderingar. Syftet med uppsatsen är att genom kvalitativa intervjuer utifrån ett rörlighetsperspektiv undersöka 80-talisters arbetsvärderingar i jämförelse mot mediabilden av 80-talisters arbetsvärderingar. Fem intervjuer med personer födda på 80-talet utgör empirin i uppsatsen. Teman för uppsatsen har genererats utifrån Zygmunt Baumans teori om rörlighet vilka är arbetsmotivation, arbetslojalitet och flexibilitet kontra trygghet i och med anställningsförhållandet, dessa teman ligger till grund för utförandet av intervjuguiden. Resultaten har visat på både likheter och skillnader mellan intervjupersonernas utsagor och mediabilden av 80-talisters arbetsvärderingar. Men jag konstaterar att mediabilden av 80-talisters arbetsvärderingar är mer negativa än vad mina resultat har visat. Den främsta slutsatsen som kan dras är resonemanget och resultatet kring temat som gällt arbetslojalitet. Media anser att 80-talisten är illojal på grund av att dem ser sin arbetsgivare som utbytbar, något som de intervjuade 80-talisterna inte håller med om. Att vara arbetslojal enligt intervjupersonerna är att alltid utföra ett så bra arbete som möjligt, samt att vilja företagets bästa, något som tydliggörs i resultatkategorin ’att göra ett bra arbete’.Sökord: arbetsvärderingar, rörlighet, arbetslojalitet, motivation.

Sammanfattning Utformningen av en jobbannons och dess innehåll är ett viktigt verktyg för att att lyckas attrahera den rätta kandidaten för den utlysta tjänsten. Det finns få studier som syftar till att undersöka hur personen som läser en jobbannons tilltalas eller inte av dess innehåll. Denna kvantitativa studie är baserad på 100 enkätsvar som har analyserats för att besvara studiens syfte och frågeställningar om vad deltagarna finner tilltalande och inte i två olika jobbannonser samt vilka arbetsvärderingar som är viktiga i utvärderande av en jobbannons.  I studiens teoretiska referensram introduceras läsaren i ämnet genom en bakgrund och tillbakablick på rekryteringsprocessens historia. Därefter följer en redogörelse för teorierna ELM, Signalteorin och lack of fit-teorin. Slutligen redogör vi för arbetsvärderingar och idealtypiska attityder till arbete. I metodavsnittet redogörs för datainsamling, urvalet, enkätens utformning och hur datan har bearbetats.  I studiens resultat och analys redovisas vad deltagarna har markerat som mest och minst tilltalande i de båda jobbannonserna. Här redovisas även för vad deltagarna har markerat som viktiga arbetsvärderingar.  Resultatet visar att de finns likheter mellan könen så väl som studieinriktingarna men också olikheter.  Det var vanligare bland de manliga deltagarna att markera de alternativ som syftade till utmaning och utveckling som de mest tilltalande alternativen och vanligare bland de kvinnliga deltagarna att markera de alternativ som syftade till mellanmänskliga relationer. Liknande tendenser gick att se mellan de studieinriktningar som är mer uppgiftsorienterade och  de som är mer människoorienterade. Den sammanfattande diskussionen sammanställer slutsatserna för att besvara frågeställningarna och studiens syfte. Avslutningsvis förs en diskussion gällande studiens för- och nackdelar och hur fortsatta forskningsfrågor skulle kunna se ut.

Syftet med denna studie var att undersöka framträdande arbetsrelaterade värderingar hos generation Y. Urvalet bestod av tio yrkesverksamma respondenter födda mellan 1984 – 1994 utvalda via bekvämlighetsurval. En kvalitativ design tillämpades med semistrukturerade intervjuer. Insamlade data analyserades genom tematisk analys och författarna fann tre huvudteman som kan förklara värderingar hos generation Y: arbetets centralitet, sociala värderingar och kommunikation samt motivation. Framträdande arbetsvärderingar för respondenterna var balans i livet, utvecklingsmöjligheter och möjligheten att skräddarsy sitt arbete. / The purpose of this study was to investigate prominent work values of generation Y. Ten working respondents born between 1984 – 1994 participated by convenience sampling. A qualitative research design was used together with semi structured interviews. Collected data were analysed with thematic analysis and the authors found three main themes that could explain values within generation Y: work centrality, social values and communication and motivation. Prominent work values for respondents consisted of: work life balance, development opportunities, and the ability to customize their work.