Det råder delade meningar när det gäller värderingsskillnader mellan generationer i arbetslivet. Diskussionen kring värderingsskillnader mellan generationer får därför ett uppsving när flera generationer samsas på arbetsplatser. Värderingsskillnaderna baseras dock ofta på stereotyper framför vetenskapligt bevisade skiljaktigheter. Studiens syfte är att identifiera olika arbetsvärderingar som existerar hos den svenska populationen samt undersöka hur dessa förhåller sig till olika generationer. Genom en faktoranalys identifieras fyra arbetsvärderingar hos den svenska populationen. Skillnaderna mellan de olika generationerna undersöks med hjälp av en Anova. Ronald Ingleharts teori Den tysta revolutionen menar att värderingar som prioriterar mer materiella ting som pengar bör successivt minska hos yngre generationer medan mer psykologiska värderingar som självförverkligande bör öka. Denna studie visar att Den tysta revolutionens predicering inte helt stämmer in på den svenska populationen. Studiens resultat visar att arbetsvärderingar är stabila över tid och att olika generationer värderar arbete på olika sätt.

Värderingar i arbetslivet har på senare tid blivit allt mer uppmärksammat, det talas om värderingsstyrda arbetsplatser och att matcha individers värderingar med organisationens. Denna uppsats syftar till att bidra till kunskapen om värderingar i arbetslivet. I studien undersöks vilka arbetsvärderingar svenskarna värderar, om det finns skillnader mellan män och kvinnor i deras värderingar samt om denna eventuella skillnad även finns inom offentlig respektive privat sektor. Studien bygger på befintlig data insamlad av ISSP, analyser som genomförst är oberoende t-test och regressionsanalyser. Studiens resultat visar att svenskarna värderar flertalet värderingar högt men att anställningstrygghet och intressanta arbetsuppgifter uppfattas som särskilt betydande. Vidare visar resultaten att män och kvinnor skiljer sig åt i vissa arbetsvärderingar men inte andra. Generellt värderar kvinnor arbete där man hjälper andra eller bidrar till samhället högre än män. Resultaten visar även att kvinnor värderar anställningstrygghet högre än män men att inga skillnader finns när det kommer till hög inkomst, karriärmöjligheter och intressanta arbetsuppgifter.

Early communication of organizational values helps job seekers self-select out of the recruitment process and make proper career decisions. Recruitment websites are the major tools for learning organizational values and filtering suitable job opportunities but they often fail to provide real and comprehensive values-related information. To satisfy the information needs of job seekers and facilitate values-based job-seeking, this paper conducted design-oriented research, aiming to understand job seekers’ attitudes towards values-based recruitment websites and core considerations for facilitating values-based job-seeking when designing such websites. A clickable prototype of a values-based recruitment website for technical developers to find employers based on shared values was developed with a user-centered and iterative design process and evaluated by 10 users using qualitative methods. The findings revealed that participants’ attitudes toward the website varied among individuals. Core considerations were, for example, organizational trust, person-job fit evaluation, and values-based filter design. Furthermore, specific features to address these considerations are proposed to inspire future designs. / Tidig kommunikation av organisatoriska värderingar hjälper arbetssökande att själv välja ut ur rekryteringsprocessen och fatta korrekta karriärbeslut. Rekryteringswebbplatser är de viktigaste verktygen för att lära sig organisatoriska värderingar och filtrera ut lämpliga jobbmöjligheter, men de misslyckas ofta med att tillhandahålla verklig och heltäckande värderelaterad information. För att tillgodose informationsbehovet av värderingar och underlätta värderingsbaserat jobbsökande, genomförde denna artikel designorienterad forskning, som syftade till att förstå arbetssökandes attityder till värderingsbaserade rekryteringswebbplatser och centrala överväganden för att underlätta värderingsbaserat arbetssökande vid utformning sådana webbplatser. En klickbar prototyp av en värderingsbaserad rekryteringswebbplats för tekniska utvecklare för att hitta arbetsgivare baserad på gemensamma värderingar utvecklades med en användarcentrerad och iterativ designprocess och utvärderades av 10 användare med hjälp av kvalitativa metoder. Resultaten visade att deltagarnas attityder till webbplatsen varierade mellan individer. Kärnöverväganden var till exempel organisatoriskt förtroende, utvärdering av passform mellan person och jobb och värderingsbaserad filterdesign. Dessutom föreslås specifika funktioner för att hantera dessa överväganden för att inspirera framtida design.

Syftet med studien är dels att få en ökad förståelse över hur generation Z upplever sin arbetsmiljö inom telefonrådgivande yrken, dels att få en ökad kunskap om vilka utmaningar i arbetsmiljön som kan leda till sjukfrånvaro. Studien genomfördes i samarbete med en stor privat organisation i Sverige. Utifrån ett Human Resources (HR) perspektiv ser vi ett behov av att få en ökad förståelse för medarbetarens perspektiv för att främja en hälsosam arbetsmiljö för generation Z inom telefonrådgivande yrken. Studiens syfte har en kvalitativ ansats och den forskningsdata som presenteras består av semistrukturerade intervjuer med respondenter från generation Z, individer födda mellan åren 1995 och 2010. Den tematiska analysen genererade fyra teman: Stödjande funktioner för att må bra på arbetsplatsen, upplevelser av telefonrådgivning som yrke, utmaningar på arbetsplatsen, och sjukfrånvarokultur. Resultatet i studien visar att upplevelsen av det kollegiala stödet är avgörande för att må bra på arbetsplatsen. Utmaningarna återfinns i svåra samtal och ökade känslomässiga krav inom telefonrådgivande yrken hos generation Z i vår studie. Resultatet bidrar med en bekräftelse på kunskap som redan fanns utifrån de utmaningar på arbetsplatsen som kan leda till sjukfrånvaro. Resultatet visar på att generation Z:s önskemål inte är unika, utan snarare framstår som en önskelista som alla medarbetare har. För att få en ökad kunskap om vad som främjar en god och hälsosam arbetsmiljö för generations Z behöver framtida studier dels innehålla flera respondenter, dels jämföra medarbetarnas upplevelser och chefernas erfarenheter. / The aim of the study is partly to gain an increased understanding of how generation Z experiences their work environment within telephone counseling professions, and partly to gain an increased knowledge of which challenges in the work environment can lead to sick leave. The study was carried out in collaboration with a large private organisation in Sweden. From a Human Resources (HR) perspective, we see the need to gain an increased understanding of the employee's perspective to promote a healthy work environment for generation Z within telephone counseling professions. The purpose of the study has a qualitative approach and the research data presented consists of semi-structured interviews with respondents from generation Z, individuals born between the years 1995 and 2010. The thematic analysis generated four themes: Supportive functions for well-being in the workplace, experiences of telephone counseling as a profession, challenges in the workplace, and sickness absence culture. The results of the study show that the experience of collegial support is crucial for feeling good at work. The challenges are found in difficult conversations and increased emotional demands in telephone counseling professions among generation Z in our study. The result contributes with a confirmation of knowledge that already existed based on the challenges in the workplace that can lead to sick leave. The results show that generation Z: s wishes are not unique, but rather appear as a wish list that all employees have. To gain an in-depth knowledge of what promotes a good and healthy work environment for generation Z, future studies need to include several respondents, and to compare the employees' and the managers' experiences.