Inom SISU Idrottsutbildarna diskuterades cirkelledarrollen intensivt under 2005. Ett stort antal personer inom organisationen hade åsikter om hur det förhöll sig med cirkelledarnas kompetens och utbildning. Det visade sig att ingen egentligen visste då det inte fanns några undersökningar gjorda inom området. I detta skede bestämde jag mig för att ta reda på mer om cirkelledarnas kompetens och vilka behov som de själva upplevde sig ha när det gäller kompetensutveckling. För att besvara frågeställningarna genomfördes en enkätundersökning som förmedlades ut till 75 cirkelledare i Kronobergs län. Svarsfrekvensen blev 46 enkäter, 61%. I uppsatsens bakgrund behandlas folkbildningens historia, studiecirkelns uppkomst, pedagogisk metod och regler inom folkbildningen. De teoretiska utgångspunkterna delades in i två avsnitt, bildning och kompetens. Resultatet av undersökningen visar att de flesta av SISU:s cirkelledare är kompetenta för sitt uppdrag. De har en god kännedom om folkbildningen och dess metoder. De träffar som de genomförde bygger i hög grad på den ursprungliga tanken med folkbildningen, att människor möts, samtalar och lär av varandra i grupp. Många av dem har varit cirkelledare i flera år och i ett flertal cirklar varje år. 60% av cirkelledarna i undersökningsgruppen har genomgått en cirkelledarutbildning hos SISU. Cirkelledarna ansåg sig ha behov av kompetensutveckling i ämnena pedagogik och ledarskap för att kunna genomföra sitt uppdrag bättre. Cirkelledarna ansåg att det är inom dessa områden som SISU bör erbjuda kompetensutveckling.

<p>Inom SISU Idrottsutbildarna diskuterades cirkelledarrollen intensivt under 2005. Ett stort antal personer inom organisationen hade åsikter om hur det förhöll sig med cirkelledarnas kompetens och utbildning. Det visade sig att ingen egentligen visste då det inte fanns några undersökningar gjorda inom området. I detta skede bestämde jag mig för att ta reda på mer om cirkelledarnas kompetens och vilka behov som de själva upplevde sig ha när det gäller kompetensutveckling. För att besvara frågeställningarna genomfördes en enkätundersökning som förmedlades ut till 75 cirkelledare i Kronobergs län. Svarsfrekvensen blev 46 enkäter, 61%. I uppsatsens bakgrund behandlas folkbildningens historia, studiecirkelns uppkomst, pedagogisk metod och regler inom folkbildningen. De teoretiska utgångspunkterna delades in i två avsnitt, bildning och kompetens. Resultatet av undersökningen visar att de flesta av SISU:s cirkelledare är kompetenta för sitt uppdrag. De har en god kännedom om folkbildningen och dess metoder. De träffar som de genomförde bygger i hög grad på den ursprungliga tanken med folkbildningen, att människor möts, samtalar och lär av varandra i grupp. Många av dem har varit cirkelledare i flera år och i ett flertal cirklar varje år. 60% av cirkelledarna i undersökningsgruppen har genomgått en cirkelledarutbildning hos SISU. Cirkelledarna ansåg sig ha behov av kompetensutveckling i ämnena pedagogik och ledarskap för att kunna genomföra sitt uppdrag bättre. Cirkelledarna ansåg att det är inom dessa områden som SISU bör erbjuda kompetensutveckling.</p>

The aim of this study is to look at how librarians express theirpart in reading groups organized by public libraries. Thestudy is based on interviews with seven public librarians insouth regions of Sweden. The main theory used to analyse isfound in the article Bibliotekaren som litteraturformidler(1994) written by the Norwegian librarian Jofrid KarnerSmidt, where she talks about five different roles that alibrarian can have in this context and how they appear. Threeof these roles were used in this study: the pedagogue, theliterature expert and the marketer.The interviewed librarians mostly had a similar view on howthey look at their role in the reading group. They saw theirpurpose as to provide all kinds of people with a possibility tojoin in discussions about mutual interests and share variousopinions about books. Some librarians saw it as a chance tohelp the members of the group to read books they mightnever have read otherwise, and to learn more from eachother.The librarians in this study sometimes use other media likemovies or audio books for their work with reading groups. Itis also a chance for the librarians to heighten their ownexpertise, to learn more about their users; and how they feel.Furthermore, the reading group provides means to market allthe services a library can give. The reading groups are also away to market the expertise of the librarians against othercolleagues and the politicians. / Program: Bibliotekarie