Syftet med denna studie är att öka kunskapen omkulturbaserade projekt och aktiviteter för personer med demensdiagnos. Genomatt lyfta fram personer verksamma inom området tecknas en bild upp avmöjligheter och svårigheter både inom ramen för riktade kulturprojekt och somen del av verksamheten ute på demensboenden. Kvalitativaintervjuer genomförs med fem olika informanter: två personer som arbetar medprojektet Möten med minnen, ettkulturprojekt för demenssjuka på Nationalmuseum i Stockholm, samt tvåfritidskonsulenter som arbetar med aktiviteter riktat mot demensboenden. Enalzheimersjuk kvinna, som deltagit i Mötenmed minnen, har även intervjuats. Oavsett vilket perspektiv informanternahar så finns det en samstämmighet kring att demenssjuka personer måste görassynliga och få delta i samhället trots sin sjukdom. Effekterna av att arbetamed organiserade projekt eller aktiviteter ger enligt studiens informanterstora positiva resultat, både psykiskt och fysiskt, och bidrar till ett ökatvälbefinnande. Informanterna är även eniga om att sjukdomen måste göras synlig och medvetenheten omden måste ökas så fler kan inse de positiva effekterna och arbeta proaktivtgenom kvalitativ stimulans.

<p>Examensarbete 15 hp. Lärarexamen</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur projektet Kulturkompis konstrueras inom ramarna för integrationstänkande och kulturupplevelser. Både utifrån de deltagandes perspektiv och upplevelser men också utifrån verksamhetens interna syn och arbete. Bland annat fokuserar studien på hur maktpositioner, föreställningar och normer produceras och reproduceras. Uppsatsen bygger på fem stycken kvalitativa intervjuer. Frågeställningarna jag sökt svar på är vilka normer om integration, kultur och gemenskap som kommer till uttryck i projektet. Analysen har utgått från konstruktivistiska perspektiv och begrepp som kultur, makt och klass.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur projektet Kulturkompis konstrueras inom ramarna för integrationstänkande och kulturupplevelser. Både utifrån de deltagandes perspektiv och upplevelser men också utifrån verksamhetens interna syn och arbete. Bland annat fokuserar studien på hur maktpositioner, föreställningar och normer produceras och reproduceras. Uppsatsen bygger på fem stycken kvalitativa intervjuer. Frågeställningarna jag sökt svar på är vilka normer om integration, kultur och gemenskap som kommer till uttryck i projektet. Analysen har utgått från konstruktivistiska perspektiv och begrepp som kultur, makt och klass.

Projektformen är vanlig inom kulturområdet där man t.ex. kan räkna varje enskild teater-/operaproduktion eller konsert som projekt. Det finns olika typer av ledarroller som leder dem. Två av dessa roller är projektledare och producent. Skillnaden mellan de här två rollerna är inte alltid tydlig och syftet med den här studien är dels att försöka utröna om det finns någon tydlig generell definition av rollerna inom det studerade området och dels hur personer som arbetar i dessa två yrkesroller upplever sitt arbete. Studien innefattar två olika institutioner inom konstmusik samt en operainstitution och den har genomförts genom kvalitativa intervjuer med projektledare och producenter som arbetar på dessa platser Resultatet visar på att det inte finns någon generell definition av rollerna och att de ser olika ut på olika platser beroende på en rad olika faktorer. Det visar även på att både projektledare och producenter i den här miljön upplever sitt arbete positivt med många bollar i luften och många mänskliga kontakter men också med inslag av stress, frustration och svårigheter att vara ledig. Det är även ett arbete där man gemensamt arbetar mot en fix deadline på gott och ont och där balansgången mellan konst och ekonomi ständigt är närvarande. / In the field of performing arts the work is often done in the form of a project. Every single theatre and opera production or concert can be regarded as a project. There are many different roles leading the work in a culture project. Producer and project manager are two of these leading roles. The difference between these two roles is not always clear. The purpose of this study is partly to try to find out whether there is any clear general definition of the two different roles within the field studied and partly to see how both producers and project managers experience their work in this context. One opera and two different music art institutions are having been studied. The study is performed by means of qualitative interviews with project managers and producers working in these institutions. The result shows there is no general definition of the leader roles and that they vary between different institutions depending on several factors. It also shows that both project managers and producers in these institutions have a positive view in the intensity of the work and the many personal contacts. At the same time, they experience stress, frustration and difficulties to relax from work. In these cultural projects you also work towards a mutual fixed dead-line. This can have a positive or negative effect. You always have the balance between art and economy constantly present.

Projects is the most common work model within the cultural area, but what is a cultural project? The definition of cultural projects is ambiguous. There are also no compiled information about what it means for culture to be pursued in project form. Scientific research about traditional project management and success criterias are wide-ranging. So is the scientific research about cultural studies and cultural policy. Which perspectives exists concerning successful cultural projects? This study is constructed from qualitative interviews with cultural producers and cultural perpetrators having been funded by Region Wermland. The empirical material is analyzed using a project model for success criterias. The result of the study indicates through the model similarities and differences, and presents an alternative model compatible with cultural projects. In the suggested model there appears to be three main sections: project management success, product success and market success. Project management success contains the framework for time and cost, derived from the classic iron triangle. However the quality goal aspect has been moved to the section product success. A common denominator in the researched projects is the concept popular adult education in relation to a successful outcome. The study presents a model that increases the understanding of the complexity of cultural projects.

Under hösten har vi iscensatt ett kulturprojekt där en grupp elever i en klass fem skickat fotografier till olika kulturutövare. Fotografierna som eleverna själva tagit med engångskameror speglade teman som representerar olika delar i ett barns liv. Kulturutövarna och eleverna som inte träffades under arbetet hade knapp kännedom av varandra. Eleverna visste att mottagarna, som vi valt att kalla dem, är professionellt verksamma inom sin genre och mottagarna visste att fotografierna var tagna av elever i en femte klass. Kulturutövarna tolkade sedan bilderna, gestaltade dem inom sin genre och skickade tillbaka dem till eleverna. Förutom att ta bilder tog den största delen av elevernas arbete plats under två receptioner. I receptionerna fick de analysera och tolka dels deras egna bilder samt gestaltningarna de fick tillbaka av mottagarna. Vi ställde oss frågan: Vad händer i mötet mellan elevernas och mottagarnas bilder i receptionen? Och kom fram till att de får en vidare mening eller en ny betydelse som skulle visa sig svår att sätta ord på. Bilderna som gestaltade olika teman och hade sin egen andemening fick genom mottagarnas gestaltningar en vidare mening som synliggjordes under receptionerna. Här fick vi syn på vad den kan vara och vad den i sin tur kan leda till. Här synliggjordes också att ett kulturprojekt som detta, med autentiska mottagare även ledde till autentiska situationer. Situationer som speglar elevernas egna liv, men med ett mer laddat innehåll än vad vi från början kunde tänka oss. Fråga två: Hur ser vår pedagogiska roll ut? Vid receptionstillfällena ställde vi olika frågor kring bilderna och märkte att vi ofta fick frågan tillbaka. Antingen sökte eleverna svar eller så ville de veta vad vi såg i bilden? Nu efteråt känner vi att eleverna såg oss som en del i gruppen och inte ”bara” lärare. När vi analyserade och tolkade bilderna lade eleverna först märke till det som ses direkt, de fysiska tingen. Det var svårt för dem att på egen hand analysera bildens underliggande innehåll. Vår uppgift blev att leda dem in i tolkningen och försöka se bildens innebörd och vad den vill förmedla. Rollen som pedagog blev ganska klar, vi var där för att hjälpa dem att finna nycklarna till uttryckssätten de presenterades för. Under arbetet med eleverna var vi inte bara lärare, vi var där för att hjälpa, stödja och lotsa dem till sina egna svar. / During the autumn semester we staged a cultural project where a group of students from a fifth class send photographs to different cultural workers. The photographs where all taken by the students themselves using a one time camera and the pictures frame different themes that represents common issues or areas in a child’s life. The cultural workers and the students never met during the project and had little knowledge of each other. The students knew that the cultural workers, or recipients as we also call them, are all professional within their genre and the recipients knew that the pictures were taken by students in the fifth grade. The recipients interpret the pictures, recreated them within their own genre and send them back to the students. Except for taking pictures, most of the students work took place during two receptions. During the receptions they got to analyze and interpret both their own pictures and the reproductions they got back from the recipients.We asked our selves: What will happen in the meeting between the students and the recipients’ pictures and texts during reception? We found that they get a further meaning or a new matter that is very hard to translate into words. The pictures that framed different themes and had their own meaning now changed into further meanings through the interpretations and where made visible during the receptions. We found out what a further meaning can be and what that can conduct to. Here, it also became clear that a cultural project such as ours, with real recipients also lead to authentic situations. Situations that reflects the lives of the students, but with a more charged content then we could expect.The second question: What was our roll as teacher? At the receptions we asked different questions about the pictures and noticed that the students often bounced the questions back at us. They might have been in search for an answer or they might have been interested in what we could interpret from the picture? Now we feel that the students considered us a part of the group and not “only” as being teachers. When we analyzed and interpreted the pictures they first took notice of the immediate things they could see, the physical objects. They found it difficult to analyze the pictures subliminal meaning by them selves. Our task were to lead them into the interpretation and try to see the pictures content and what it told. The teachers part became somehow clear, we were there to help them find the keys into the different artistic expressions that they were presented for. During the work with the students we were not only teachers, we were there to help, support and to steer them to their own answers.