This report consists of  an anlysis of the imapct of a dam failure at Tjärnviksdalen in Ragunda, Sweden. The analysis is conducted using the EU model for environmental impact assessments, as well as a group interview. The presentation of the results in the form of a map  where the water level has been raised to the level that the County Board  of Jämtland considers to be possible in case of a dam failure. The result of this work is a detailed analysis of the consequenses that a dam failure would cause, the result consider everything from the direct consequences of the water column to an analysis of the chemical changes that the water would undergo. Parts of the analysis have shown that the purification centre and the old deposits will have the biggest impact on Hammarstrand. Both the purification centre and the deposits will realise chemicals to its nearest environment and because of the flooded purification centre the city will not have the ability to clean the water. / Denna rapport består av en konsekvensanalys av ett dammbrott vid Tjärnviksdalen, Ragunda kommun.  Analysen är gjord med hjälp av EU:s mall för miljökonsekvensbeskrivningar samt en gruppintervju. Presentationen av resultatet finns i form av en karta där vattennivån höjts till den nivå som Länsstyrelsen Jämtlands län anser vara möjligt vid ett dammbrott. Resultatet av arbetet blev en analys av konsekvenser som ett dammbrott skulle föra med sig, resultatet handlar om allt från direkta konsekvenser av vattenmassan men även till en analys av den kemiska förändringen som vattnet genomgår. De delar av analysen som visat sig vara till störst vikt för Hammarstrand är de nedlagda deponierna och reningsverket, då dessa två kommer släppa ut kemikalier till omgivande vatten. Eftersom reningsverket kommer att översvämmas, kommer orten inte ha möjligheten att rena detta vatten förrän reningsverket är återställt.

Dammbrottsberäkningar har stor betydelse i dagens samhälle, eftersom de utförs för att kunna förutspå vad som sker då en damm går till brott. Detta ger bland annat underlag till att kunna ha en så bra beredskap som möjligt. Många undersökningar har tidigare gjorts i syfte att förstå hur dammbrottsprocessen ser ut samt att bestämma rimliga värden för parametrar som används. Flertalet parametrar är dock fortfarande väldigt osäkra och beror på er rad olika faktorer. Olika värden antas ofta vid olika dammbrottsberäkningar. För att undersöka vilken betydelse de olika parametrarana kan ha för resultatet av dammbrottsberäkningar utfördes i detta arbete en känslighetsanalys på ett antal parametrar. Parametrarna som undersökts är dammbrottssektionens utseende, beskrivning av magasinets volym, storlek samt utseende, ett klimatpåverkat flöde samt dammens kornstorlek. Detta gjordes genom att variera parametrarna i de redan uppbyggda endimensionella modellerna i MIKE 11 för Ångerman- samt Umeälven. Resultatet visade att utseendet på dammbrottsbräschen har stor betydelse för konsekvenser i nedströms belägna områden. Höjden på dammbrottsbräschen har större betydelse än bredden men är också mer säker. Magasinsets utseende samt storlek får betydelse för resultatet. Ett förändrat flöde till följd av de klimatförändringar vi har att vänta påverkar även det resultatet. En parameter som dock inte ger några uppenbara skillnader då den varieras är dammens kornstorlek. / Dam break calculations have an important role in today’s society. The calculations are done to be able to predict the consequences of a dam break and thereby increase the safety. Several earlier investigations have been done with the aim to understand the dam break process and determine values of the different parameters used in the calculations. Still several of these parameters are very uncertain and depend on numerous factors. Different values of the parameter are often used in the dam break calculations. To investigate what significance the different parameters have on the result of the dam break calculations are a sensitivity analysis was performed considering a number of parameters. The investigated parameters are; the dam breach dimensions, the size, shape and accuracy in the description of the reservoir, a climate impacted flow in the river and also the grain size. The analysis was performed through varying of the parameters in an already built up one dimensional model in MIKE 11 for the rivers of Ume and Ångermanälven in Sweden. The results show that the dimensions of the dam breach have a large impact on downstream areas. The height has a larger impact than the width but is also more certain. The appearance and size of the reservoir also have great impact on the result. A change in the flow due to climate change will also affect the water levels downstream. The grain size however gives no visible change in the results when varied.

Introduktion: Dammbrott är en olycka som har en låg sannolikhet att ske men om den skulle inträffa ha katastrofala konsekvenser. Ett område som skulle drabbas vid ett dammbrott i Luleälven är Luleå kommun som ligger i mynningen av Luleälven. För att områden som anses vara av risk skulle kunna utrymma i tid innan vattennivåerna stiger är det av vikt att individen dels förstår varningsmeddelandena samt förstår vilket ansvar den har vid en utrymning. Kunskapen om varningar och vilket ansvar individen har vid dessa visar tidigare forskning på som låg. Syftet med studien var att få kunskap om vilken förståelse det finns hos individer gällande varningssystem vid ett dammbrott och vilken syn som finns på ansvarsfördelningen i utrymningsprocessen. Studien syftade även till att identifiera vilka hinder och möjliggörande faktorer som kan påverka individen vid en utrymning.  Metod och material: Studien följde en fallstudiedesign med mixade metoder som antog en deduktiv ansats. Den kvalitativa datainsamlingen innefattade semistrukturerade intervjuer med tjänstepersoner vilket baserade på ett avsiktligt urval, som arbetar inom krishantering. Den kvantitativa datainsamlingen skedde i form av webbenkäter, vars urval baserades på ett bekvämlighetsurval där individer som bodde i ett riskområde och var över 18 år, kunde svara på enkäten som skickades ut i Facebook-grupper för de boendeområdena som ansågs vara av risk. Analysen av datamaterialet skedde dels genom en deduktiv kvalitativ innehållsanalys där respondenternas svar analyserades utifrån tidigare förutbestämda kategorier. Det kvantitativa materialet analyserades utifrån både univariata och bivariata analyser samt tolkning av fritextsvar.  Resultat: Studien påvisade en gemensam bild kring att individer har en god förståelse kring vad varningssystemen innebär samt lämpliga handlingar därefter. Dock fanns en skillnad mellan åldersgrupperna där de yngre grupperna i större utsträckning inte vet vad de ska göra om varningssystemen larmar. Gällande ansvar fanns det även här en liknande bild där kommunen har ett stort ansvar i en utrymningssituation samt framfördes det att individen har ett ansvar, främst från respondenternas sida. En möjlighet som framkom var bland annat broschyren som skickades ut och många individer ansåg att den hade hjälp dem förstå vad de skulle göra vid ett dammbrott. Ett hinder som identifierades i samband med detta är att broschyren numera ligger på kommunens hemsida vilket innebär att personer som flyttar in till kommunen vare sig får kunskap om risken eller vad en ska göra om ett dammbrott sker.  Slutsatser: Sammanfattningsvis visar resultatet en liknande syn på kunskapen om varningssignalen samt lämpliga handlingar därefter både utifrån ett individ- och tjänstemannaperspektiv. Angående ansvaret att utrymma behövs vidare forskning då det behövs mer tillförlitlig data från ett individperspektiv. Framtida studier bör fokusera på åldersperspektivet med avseende på kunskapen och handling vid varning men också på de hinder som studien har identifierat. / Introduction: A dam failure is an accident with a low probability to occur but the consequences would be catastrophic. One area that would be affected if a dam failure would occur in Luleälven is the municipality of Luleå which is located at the estuary of Luleälven. To get individuals that live in areas that are regarded of risk, if a dam failure would occur, to evacuate in time before the water levels rise it is of importance that individuals understand the warning and the responsibility of the individual. The aim of the study was to develop a further understanding of the knowledge individuals have regarding the warning systems that would be used in the event of a dam failure, but also the view about the responsibilities in an evacuation process. The study also aims to identify obstacles and enabling factors that may impact the individual if an evacuation would be necessary.  Methods and material: The study had a case study design with mixed methods. The qualitative data collection included semi structed interviews with government officials who works with crisis mangement, which was based on a purposive sampling. The quantitative data collection was in the form om web surveys which used a convenience sampling that included individuals that lived in an area of risk and were older than 18 years. If the individual met the criteria for the data collection they were eligible to answer the web survey that was distributed in different Facebook groups for the different areas that were considered being of risk. The analysis method for the qualitative material was done through a deductive qualitative content analysis and the respondents answers were analyzed from predetermined categories. The quantitative material was analyzed with both univariate and bivariate analysis, and also interpretation of free text answers.  Results: The results showed a common view in regards that individuals have a good understanding of the warning systems and also appropriate actions thereafter. On the other hand, there was an age difference were the younger age groups in a greater extent do not know the appropriate action if the warnings systems go off. With regards to responsibility there is a mutual understanding of the municipality as to having a big responsibility during an evacuation. The individuals responsibility to evacuate was also put forward, mostly from the government officials. An enabling factor to evacuate was the brochure that was sent out a couple of years ago. Many individuals explained how the brochure had helped them understand what the appropriate actions in the case of dam failure. An obstacle that was identified in connection to this was that the brochure is only available on the municipality’s web site, which implies that people moving into the municipality neither get the knowledge about the risk or the appropriate actions if a dam failure would occur.  Conclusion: To conclude, there are similar views regarding the knowledge of the warning system and proper action in response to the warning, both from an individual and officials’ perspective. How the individual perceive their responsibility to evacuate is in need of further research since there is a lack of data from an individual’s perspective. Further research should focus on an age perspective with regards to the knowledge of warning system and action, and also concerning the barriers that have been identified in the study.