Samhällsvården i form av dygnsvård utanför det egna hemmet har många gånger visat sig vara instabil med en hög andel sammanbrott som följd, det vill säga att placeringar i samhällsvård avslutas plötsligt och oplanerat. Orsaken till att ett sammanbrott sker kan ses som ett samspel mellan olika faktorer och som kulmen på en långsiktig process. Denna kvalitativa uppsats bygger på en tolkande fenomenologisk metodansats i syfte att undersöka socialsekreterares subjektiva upplevelse av instabil samhällsvård samt hur de förstår orsakerna till att vården är instabil. Uppsatsen baseras på sekundärdata från semistrukturerade intervjuer med sju socialsekreterare som i sitt arbete har erfarenhet av instabilitet och sammanbrott. Socialsekreterarna valdes ut genom ett strategiskt urval. Resultaten pekar på att socialsekreterarna upplever att instabilitet är ett komplext fenomen. Socialsekreterarna beskriver faktorer som bland annat dålig matchning, brist på familjehem, komplex problematik hos barnen och organisatoriska brister som bidragande orsaker till instabil samhällsvård. Resultaten tyder dock på att socialsekreterarnas bristande kunskap om barnen och dess behov är en faktor som genomsyrar mer eller mindre samtliga riskfaktorer och kan därmed ses som en grundläggande och bidragande riskfaktor för instabilitet i samhällsvården.

Av de 17 500 barn som varje år placeras i samhällsvård i Sverige idag slutar var fjärde placering i ett så kallat sammanbrott, vilket betyder att placeringen avbryts i förtid. Tidigare forskning menar på att det höga antalet sammanbrott kan bero på att matchningen mellan barn och familjehem inte alltid sker optimalt. Syftet med studien var att undersöka vad anställda vid socialtjänsten upplever att de har för förutsättningar för att genomföra en god matchning mellan barn och familjehem, samt hur anställda vid socialtjänsten upplever att de kan förebygga den instabila samhällsvården. För att få en djupare förståelse inom ämnet valdes en kvalitativ metod där vi använde oss av djupintervjuer för att på bästa sätt fånga respondenternas upplevelser och syn på området. Enligt 6 kap 6c§ SoL har socialtjänsten ett ansvar för att tillgodose den utbildning som familjehem och jourhem har behov av när de ska ta emot placerade barn. Socialtjänsten ska även enligt 6 kap 7a § SoL se till att det finns råd, stöd och övrig behövlig hjälp som familjehemsföräldrar kan behöva. I studien framkommer att respondenterna upplever att det stöd de bistår familjehemmen med ofta är minimalt, en orsak till detta är ofta att tiden inte räcker. Studiens viktigaste slutsats är att bristen på familjehem försvårar arbetet för socialtjänsten att göra en optimal matchning.

Sammanbrott vid samhällsvård för ungdomar är ett förekommande fenomen. Denna studie bygger på litteratur kring ämnet där materialet bearbetats genom en innehållsanalys. Studiens syfte är att studera hur litteraturen framställer orsaker till sammanbrott i samhällsvård. Vidare är syftet att utforska vilka konsekvenser och effekter som uppstår vid sammanbrott i samhällsvård. I studien framkommer det att sammanbrott i samhällsvård är ett förekommande problem inom denna form av myndighetsutövning. Många av ungdomarna har upplevt fler än en placering under sin tid aktuella inom socialtjänsten. Vidare framkommer orsakerna till sammanbrott främst vara kopplade till ungdomens egen beteendeproblematik så som utåtagerande beteende eller psykisk ohälsa. Även när ungdomen inte initierar till sammanbrottet går fenomenet att indirekt relatera till ungdomen. Beträffande konsekvenserna för sammanbrott lyfts både positiva och negativa aspekter fram. Detta främst beroende på den definition av sammanbrott, undersökningsmetod och design som valts. Stabilitet, närhet och kontakt är dock de främsta kriterierna för om effekten av sammanbrott upplevs som positiv eller negativ. / Breakdown in out-of-home care for adolescents is an occurring phenomenon. This study is based on literature on the subject of where the material processed through a content analysis. The study aims to study how the literature presents reasons for the breakdown of out-of-home care. An additional purpose is to explore the consequences and effects arising from the breakdown of out-of-home care. The study found that the breakdown of out-of-home care is a frequent problem in this form of authority. Many of the adolescents have experienced more than one placement during their time in social services. Furthermore, the causes of the breakdown are mainly associated with the adolescents own behavior problems such as acting out or mental illness. Even when the adolescent’s not initiate the breakdown the phenomenon indirectly can be related to the youth. Regarding the consequences of the breakdown the study presents both positive and negative aspects. Depending on the definition of breakdown, the method and design the results of the consequences reveals different. Stability, proximity and contact are the primary criteria for the impact of the breakdown is perceived as positive or negative.

Placeringar i familjehem är allt mer vanligt förekommande i samhället. Studier visar att barn och ungdomar som varit placerade i familjehem (tidigare benämnt fosterhem) riskerar i större utsträckning negativa omständigheter som kan prägla deras resterande liv. Studiens syfte är att belysa och sammanställa aktuell forskning om konsekvenser och möjliga orsaker till att barn och ungdomar som har erfarenhet av familjehem i högre grad upplever problem i det vuxna livet. En forskningsöversikt genomfördes, och totalt ingick 11vetenskapliga artiklar, som analyserades med tematisk innehållsanalys. Resultatet visade att bland annat psykisk ohälsa, arbetslöshet och beteendeproblematik är konsekvent vanligare i denna grupp jämfört med normalbefolkningen. Kombinationen av skyddande faktorer, såväl som riskfaktorer på individ- och samhällsnivå, kan förklara varför vissa barn/ungdomar trots allt utvecklas positivt, medan andra får negativa konsekvenser av familjehemsplacering. Mera forskning behövs dock för att förstå faktorernas samvariation och på ett mer framgångsrikt sätt erbjuda en gynnsam samhällsvård av barn och ungdomar.

Studiens syfte har varit att undersöka hur socialsekreterare inom socialtjänstens avdelning barn och unga uppfattar sammanbrott i familjehemsplaceringar, vilka faktorer som socialsekreterarna anser påverkar sammanbrott och hur de professionella påverkas av sammanbrott i familjehemsplaceringar. Ett sammanbrott inom socialtjänsten när en placering av någon anledning får avbrytas.   De metodologiska utgångspunkter som används i studien är hermeneutisk kunskapsteori och det empiriska materialet har samlats in genom en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer med sex professionella som arbetar med barn och ungdomar som är placerade i familjehem. Studiens teoretiska utgångspunkter är Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv och von Wrights relationella perspektiv. I studiens resultat tydliggörs vikten av att matcha ett barn med rätt familjehem för att motverka sammanbrott, flera av respondenterna redogör för en svårighet i detta med tanke på deras höga arbetsbelastning. Likaså hävdas av respondenterna att barn som är med om sammanbrott aldrig ska hållas ansvariga för det som hänt, då de i flera fall har en tung ryggsäck att bära. Det framgår också att ett sammanbrott genom professionellas upplevelser är ett misslyckande, både från socialtjänstens sida och men också från vuxenvärldens. En slutsats av studien är att ett sammanbrott kan vara en svår upplevelse för samtliga inblandade.

<p>SAMMANFATTNING: Forskning visar att placeringsansvarigas sätt att arbeta med placering och uppföljning av barn tenderar till att öka risken för ett så kallat sammanbrott av placeringen, att placeringen avslutas tidigare såsom det inte var tänkt. Studier har dock inte enbart från utgått från socialsekreterarnas syn vilket måste vara relevant då socialsekreterarna utför arbetet. Syftet med studien var att jämföra två organisationers arbetssätt och arbetssituation gällande placering och uppföljning av barn samt att undersöka hur detta påverkar placeringars sammanbrott. Vidare har detta förklarats utifrån organisationsteorin och gräsrotsbyråkratin. För att besvara syftet användes kvantitativ metod och enkätundersökning i två olika kommuner i Sverige. Resultatet analyserades utifrån organisationsteorin och gräsrotsbyråkratin. Studien visar att Kommun B har högre effektivitetskrav i uppföljningsarbetet och kommun A har det i placeringsarbetet. Handlingsfriheten för socialsekreterarna är större i kommun A gällande uppföljningsarbetet samt att kommun A:s organisation är mer specialiserad. Höga effektivitetskrav och en stor begränsad handlingsfrihet är definitivt faktorer som får en negativ effekt på placeringars utgång.</p>

SAMMANFATTNING: Forskning visar att placeringsansvarigas sätt att arbeta med placering och uppföljning av barn tenderar till att öka risken för ett så kallat sammanbrott av placeringen, att placeringen avslutas tidigare såsom det inte var tänkt. Studier har dock inte enbart från utgått från socialsekreterarnas syn vilket måste vara relevant då socialsekreterarna utför arbetet. Syftet med studien var att jämföra två organisationers arbetssätt och arbetssituation gällande placering och uppföljning av barn samt att undersöka hur detta påverkar placeringars sammanbrott. Vidare har detta förklarats utifrån organisationsteorin och gräsrotsbyråkratin. För att besvara syftet användes kvantitativ metod och enkätundersökning i två olika kommuner i Sverige. Resultatet analyserades utifrån organisationsteorin och gräsrotsbyråkratin. Studien visar att Kommun B har högre effektivitetskrav i uppföljningsarbetet och kommun A har det i placeringsarbetet. Handlingsfriheten för socialsekreterarna är större i kommun A gällande uppföljningsarbetet samt att kommun A:s organisation är mer specialiserad. Höga effektivitetskrav och en stor begränsad handlingsfrihet är definitivt faktorer som får en negativ effekt på placeringars utgång.

Syftet med denna studie är att studera socialsekreterares och familjehems erfarenheter av sammanbrott och samarbete samt identifiera viktiga komponenter i samarbetet för familjehemsplaceringar. I en kvalitativ intervjustudie har det sökts svar hos sex olika informanter, varav tre är familjehem och tre är socialsekreterare. Utöver informanternas erfarenheter och upplevelser har tidigare forskning och övrig litteratur som ansågs relevant för det valda ämnet använts. Resultatet analyserades med hjälp av en konventionell kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat visade på att plötsliga oplanerade avslut, så kallade sammanbrott, är ett vanligt förekommande fenomen. Socialsekreterarna upplever att de flesta sammanbrott sker på initiativ av ungdomen själv, medan familjehemmen upplever att de flesta sammanbrott sker på initiativ av de biologiska föräldrarna. Vidare framkom tre sammanfattande teman som uppkommit i analysen av materialet för denna studie, dessa är samarbete, kommunikation och relation. I dessa teman går att urskilja att de viktigaste komponenterna för ett gott samarbete mellan familjehem och socialsekreterare förutsätter en öppen och ärlig kommunikation mellan parterna. Att samtliga parter tar tid för varandra och att det finns en förtroendefull relation där en känsla av delaktighet och teamkänsla är viktiga faktorer samt vikten av att samtliga parter tar till sig och, framför allt, lyssnar till varandras perspektiv.

<p>Denna uppsats undersöker vilken uppfattning som personal inom socialtjänst har av de placeringar som avslutas oplanerat, det vill säga ett placeringssammanbrott, hos ungdomar som har ett behov av dygnsvård. Undersökningen bygger på intervjuer med socialsekreterare och de som samordnar insatserna av placeringar i Hem för Vård eller Boende (HVB) i en kommun och försöker att visa möjliga orsaker till sammanbrott av placeringar. Uppsatsen beskriver utifrån personalens synvinkel vilka ungdomar som placeras, varför det blir sammanbrott och vad som händer efter ett sammanbrott. Detta ställs sedan i relation till barnkonventionen för att se om det är förenligt med denna. Uppsatsen försöker att se teoretiska förklaringar till att ungdomar hamnar i situationer som gör att de behöver dygnsvård och vad som kan vara förklaringar till att det blir sammanbrott i placeringar. En bland många saker som studien visar är att det finns organisatoriska orsaker i samhället till sammanbrott av tonårsplaceringar. När olika aktörer runt en ungdom som behöver hjälp inte samarbetar och delar med sig av den kunskap och kompetens som de har så finns risken att detta i ett senare skede leder till sammanbrott eftersom matchningen inte alla gånger blir så bra som den har möjlighet att bli.</p>

Denna uppsats undersöker vilken uppfattning som personal inom socialtjänst har av de placeringar som avslutas oplanerat, det vill säga ett placeringssammanbrott, hos ungdomar som har ett behov av dygnsvård. Undersökningen bygger på intervjuer med socialsekreterare och de som samordnar insatserna av placeringar i Hem för Vård eller Boende (HVB) i en kommun och försöker att visa möjliga orsaker till sammanbrott av placeringar. Uppsatsen beskriver utifrån personalens synvinkel vilka ungdomar som placeras, varför det blir sammanbrott och vad som händer efter ett sammanbrott. Detta ställs sedan i relation till barnkonventionen för att se om det är förenligt med denna. Uppsatsen försöker att se teoretiska förklaringar till att ungdomar hamnar i situationer som gör att de behöver dygnsvård och vad som kan vara förklaringar till att det blir sammanbrott i placeringar. En bland många saker som studien visar är att det finns organisatoriska orsaker i samhället till sammanbrott av tonårsplaceringar. När olika aktörer runt en ungdom som behöver hjälp inte samarbetar och delar med sig av den kunskap och kompetens som de har så finns risken att detta i ett senare skede leder till sammanbrott eftersom matchningen inte alla gånger blir så bra som den har möjlighet att bli.