Jämtlands berggrund består till stora delar av sedimentära bergarter som har genomgått olika grader av metamorfos under den kaledoniska orogenesen. I Östersunds centrala delar påträffas nästan enbart svartskiffer med låg metamorfosgrad. På flera platser i Östersund har det uppkommit skador på byggnader till följd av svällning i skiffern. Svällning uppstår när berggrunden exponeras för luft och vatten. Pyrit och kalcit som finns i skiffern reagerar och bildar gips, vilket orsakar volymökning. Under arbetet genomfördes laborativt svällförsök, där en del av proverna hölls torrt medan en del fuktades. Proverna undersöktes vidare med röntgendiffraktion för att kvantifiera mineralhalter. Svällförsöket genomfördes i syfte att utveckla en metod för bedömning av svällrisk i projekteringsskede för nya anläggningar i berg. För att förhindra skador till följd av svällning har flertal åtgärder testats, där försöken har inneburit att stänga ute syre från berggrunden genom att hålla berggrunden under grundvattennivån eller på olika sätt försegla exponerade bergytor. Det finns flertal faktorer som påverkar svällbenägenhet, i arbetet diskuteras bland annat påverkan av svavelhalt, pH och temperatur. Slutligen observerades <0,1wt% gips i samtliga prover från undersökningsområdet genom XRD analys, samtliga prover hade även en låg halt av pyrit och magnetkis. De låga halterna och standardavvikelse för analysmetoden medförde att skillnad i mineralogi före och efter utfört svällförsök ej kunde påvisas. Det är fortsatt viktigt att ha i åtanke att berggrunden i området har rätt förutsättningar för svällning även om resultaten inte visar någon skillnad i gipshalt före och efter utfört svällförsök. / Jämtlands bedrock mainly consists of sedimentary rocks that has been metamorphosed during the Caledonian orogenesis. In the central parts of Östersund almost only black shale with a low grade of metamorphism is encountered. Damages on buildings has occurred due to swelling in shale in several places in Östersund. Swelling occurs when the bedrock is exposed to water and air. Pyrite and Calcite in the shale reacts and forms gypsum, which causes volume expansion. During this study laboratory swelling tests were performed, where one part of the samples was kept dry while the other part was exposed to water. The samples were examined with x-ray diffraction to quantify the mineral content. The swelling tests were performed with the purpose of evaluating XRD as a method for predicting the swelling risk in the early stage of planning for new facilities in the bedrock.To prevent damages caused by swelling several methods have been tested, where the attempts included shutting out oxygen from the bedrock by keeping it below the ground water level and by sealing the rock surface in different ways. There are multiple factors that affects the swelling risk, this work discusses influence from sulfur content, pH and temperature. Lastly <0,1wt% gypsum was observed in all samples from the survey area through XRD analysis, a low amount of pyrite and pyrrhotite was also seen in all samples. The low amounts in combination with standard deviation in the analysis made it difficult to prove any difference in mineralogy due to the swelling tests. Hence it is still important to keep in mind that the bedrock in the area has the right conditions for swelling even though the results show no difference in the amount of gypsum between the dry and wet samples.

The year 2000 the Sami languages were recognized as official minority languages in Sweden, which among other things mean that there is a government decision to provide the means for their further existence. The purpose of this thesis is to discuss the role of the Swedish public libraries in revitalizing the South Sami language. This is an important topic to address, since the South Sami language faces serious threats today. Furthermore, the role of the public libraries in revitalizing the minority languages due to the Swedish engagement is not yet defined. The study focuses on Jämtlands läns bibliotek, a choice based on the fact that this library is located in a region with a large South Sami population. In the light of existing policy documents, and up-to-date research results dealing with the South Sami language situation, we made an interview study based on three distinct questions at issue. These deals with the responsibility of the library, the present work at the library, and the future work of the library. In answering these questions at issue, we made eight interviews with strategically selected persons; four librarians and four Samis. Since there is no established library praxis regarding the routines to revitalize threatened languages in Sweden, the purpose was to let the informants themselves contribute to the definition of the phenomenon’s at hand. Our conceptual frameworks were Kenneth Hyltenstam´s theories on language processes, Dorte Skot-Hansen´s & Marianne Andersen´s categorization of the different functions of the library, and Mikael Stigendal´s perspective on the librarian’s role in integration.   Our results show that there is a gap between what the librarians perceived as immediate demand, and the real needs of the South Sami group; a gap which the library in the light of it´s educating commission has a responsibility to bridge. The results also show that the library´s work today concerning this matter is inadequate, and that the library receives a low level of trust from the Sami informants. However, the results also show a mutual interest in cooperation, in order to investigate possible and constructive ways forward. Crucial to successful results showed to be the integration of South Sami competence in the overall resources of the library, and to contribute to the normalization of the Sami presence in the region in other ways. / Folkbiblioteken och de nationella minoriteterna

<p>The year 2000 the Sami languages were recognized as official minority languages in Sweden, which among other things mean that there is a government decision to provide the means for their further existence. The purpose of this thesis is to discuss the role of the Swedish public libraries in revitalizing the South Sami language. This is an important topic to address, since the South Sami language faces serious threats today. Furthermore, the role of the public libraries in revitalizing the minority languages due to the Swedish engagement is not yet defined. The study focuses on Jämtlands läns bibliotek, a choice based on the fact that this library is located in a region with a large South Sami population. In the light of existing policy documents, and up-to-date research results dealing with the South Sami language situation, we made an interview study based on three distinct questions at issue. These deals with the responsibility of the library, the present work at the library, and the future work of the library. In answering these questions at issue, we made eight interviews with strategically selected persons; four librarians and four Samis. Since there is no established library praxis regarding the routines to revitalize threatened languages in Sweden, the purpose was to let the informants themselves contribute to the definition of the phenomenon’s at hand. Our conceptual frameworks were Kenneth Hyltenstam´s theories on language processes, Dorte Skot-Hansen´s & Marianne Andersen´s categorization of the different functions of the library, and Mikael Stigendal´s perspective on the librarian’s role in integration.</p><p> </p><p>Our results show that there is a gap between what the librarians perceived as immediate demand, and the real needs of the South Sami group; a gap which the library in the light of it´s educating commission has a responsibility to bridge. The results also show that the library´s work today concerning this matter is inadequate, and that the library receives a low level of trust from the Sami informants. However, the results also show a mutual interest in cooperation, in order to investigate possible and constructive ways forward. Crucial to successful results showed to be the integration of South Sami competence in the overall resources of the library, and to contribute to the normalization of the Sami presence in the region in other ways.</p> / Folkbiblioteken och de nationella minoriteterna

Syftet med studien är att undersöka och visa på det övergripande underhållsbehovet bland småhusfastigheterna i Jämtlands län samt identifiera ökade risker som fastigheterna har inför ett förändrat klimat. Data från 462 fastighetsvärderingar av småhusfastigheter i Jämtlands län under januari 2013-april 2020 har hämtats in och bearbetats. Vidare har denna data samkörts med offentliga fastighetsdata från SCB och Skatteverket samt med klimatdata från SMHI. Studien visar att länet har ett eftersatt underhåll på småhusfastigheterna. Jämtlands län har en majoritet av småhusbyggnader med byggår före 1980 samt, enligt studien, en stor del av ytskikten i slutet av sin tekniska livslängd. Ett eftersatt underhåll i kombination med ett förändrat klimat samt stora ekonomiska differenser inom länets kommuner riskerar att ytterligare försämra byggnaderna och därmed förkorta deras livslängd. Studien visar att 3% av småhusfastigheterna värms upp av olja vilket inte är en hållbar uppvärmningsmetod. 12% av småhusfastigheterna har bergvärme och även om andelen ökar så har visar studien att nästan 50% av småhusen har elpanna eller direktverkande el vilket innebär att många har oekonomiska äldre installationer för sin uppvärmning. Byggnadstekniskt visar studien att mer än en tredjedel av småhusfastigheterna har krypgrund. Ca 2% av fastigheterna har installationer med asbest eller problem med radon. Bara ca 30% av småhusfastigheterna har någon form av frånluftsfläktar/mekanisk ventilation. Länet har småhusfastigheter med ett bedömt marknadsvärde av ca 42,6 miljarder kronor. Fastigheter till ett värde av ca 19 miljarder kronor bedöms ha tydliga anmärkningar om eftersatt underhåll och fastigheter med ytterligare 6,7 miljarder i värde bedöms riskera konsekvenser om inte de får ett ökat underhåll. Även om fastighetsägaren själv är ansvarig för underhåll och därmed själv står risken för att byggnaden får en kortare livslängd, så blir problemen bara större om underhållsbehovet ökar. Låga fastighetspriser och fastigheter med hög befintlig underhållsskuld gör att möjligheterna till belåning för köp och renovering minskar. Detta innebär i sin tur att underhållsskulden riskerar att öka ännu mer och att fler fastigheter står övergivna. Problemet bedöms vara som störst i glesbygdskommuner som skulle behöva fler invånare. Detta är en ond spiral som riskerar att gå snabbare i Jämtlands län, framför allt vid ett förändrat klimat och med dagens befintliga skick på småhusfastigheterna.

No description available.

No description available.

Produktionen av textila fibrer ökar varje år och domineras idag av bomull och polyester. Denna industri innebär en stor miljöpåverkan, inte bara genom användandet av kemikalier tidigt i värdekedjan utan även utsläpp vid transport av råvaror och textila produkter över långa sträckor. Ett alternativ till denna globala värdekedja, och ett steg mot en mer förnyelsebar textilindustri, är att i större utsträckning utnyttja de lokalt producerade råvaror som i dagsläget förbises. Idag slängs ca 54% av den ull som årligen produceras i Sverige. Flera projekt för att använda mer av den svenska ullen, bland annat Swedish Wool Initiative, har genomförts. Detta har resulterat i att ett par olika företag har börjat sälja plagg av svensk ull, men då grövre stickade plagg. Här finns en kunskapslucka kring hur tunna garn och sedermera tyg som kan tillverkas och hur deras egenskaper skiljer sig från garn och tyg av importerad merinoull. Detta arbete jämför därför svensk jämtlandsull och finull med importerad merinoull genom karakterisering av fibrer, garn och tyg. Testerna visar att fibrerna av jämtlandsull har större diameter och kortare längd än de andra sorterna, men det färdiga garnet visade ingen signifikant skillnad i styrka utan alla tre hade en styrka kring 3-4 cN/tex. Garnet av finull kunde inte användas till stickning då det var för ojämnt och hade för stor variation i styrka. Av jämtlands- och merinogarnen producerades stickade tyger med en kvadratmetervikt kring 270 g/m2. Arbetet visade således att den svenska finullen inte lämpar sig för produktion av finstickade plagg. Dock har jämtlandsullen potential att användas i något grövre plagg än det väldigt tunna tyget som var arbetets målbild. Detta då garnet av jämtlandsull hade väldigt lika egenskaper som det av merinoull. / The production of textile fibres increases each year and is today dominated by cotton and polyester. This industry causes a large environmental impact, not only through the use of chemicals early in the values chain but also emissions from transports of raw materials and textile products over long distances. An alternative to this global value chain, and a step towards a more renewable textile industry, is to a greater extent use locally produces raw materials that currently are overlooked. Today, about 54% of the wool produced in Sweden is thrown away. Several projects aimed to increase the use of the wool have been done, for example Swedish Wool Initiative. This resulted in a couple of companies starting to sell garments made of Swedish wool, but only coarser knitted garments. Here a knowledge gap exists around how thin yarns and subsequently fabrics that can be produced and how their characteristics differ from the ones of yarn and fabric made of imported Merino wool. Therefore, this study compares wool from the Swedish Jämtlands sheep and Finulls sheep with imported merino wool through characterization of fibres, yarn, and fabric. The tests showed that the fibres from the Jämtlands sheep have a larger diameter and shorter length than the other fibres, but the final yarn didn’t show any significant difference in strength. All three yarns had a strength around 3-4 cN/tex. The yarn made from the wool from the Finull sheep was not possible to knit because of irregularities and variation in strength. The yarn made from Merino and Jämtlands wool was knitted into fabrics with a square metre weight of about 270 g/ 2 m . Thus, the work shows that wool from the Finull sheep isn’t suited for production of fine knitted clothing. The Jämtlands wool on the other hand, has potential to be used in slightly coarser garments than the very thin ones that was the aim of this work. This is thought possible because of the similar characteristics between the yarn made from Merino wool and the one made from Jämtlands wool.

In this dissertation the question of why people want to stay in the county-side has been analysed from an economic-historic perspective. The specific research question has been: Using which formal economic means of sustenance could those who remained in Ängersjö parish ensure their survival in the years 1950 to 1990? A number of different types of sources have been used, including income tax registers, data on migration, agricultural statistics, parish registers, interviews, and printed public statistics. The population of Ängersjö parish decreased through the entire period of investigation. In the early 1950s the population pyramid in Ängersjö resembled Sweden’s quite considerably. After this point, the tendencies towards depopulation grew stronger. By the early 1990s, the population had returned to the levels of the early 1800s, i.e. before the forest became valuable. This time, however, the proportion of older inhabitants was much larger. Most of the remaining households supported themselves through wage labour in the forestry sector, which essentially was a male preoccupation. At the margin, supplementary incomes, such as the renting of cottages and capital revenues, could add to household earnings, and contributions by women probably played an important part in that context. In addition, informal economic activities, such as berry-picking and the exchange of labour, could expand the means of support by a maximum of 20 percent. In spite of all these efforts, most of the remaining households earned less than an average Swedish industrial worker. The income differences could to some degree be compensated by lower housing and living costs, but many households probably enjoyed a lower material standard of living. Demonstrably, most of the remaining inhabitants of Ängersjö were willing to pay the economic price associated with the “feelings of freedom” or the upkeep of their ancestral home of which many inhabitants spoke. / Flexibilitet som tradition

Sometimes obstacles arise in cadastral procedures that make it impossible to carry out the party's claim. An obstacle may be that property formation does not meet the conditions in chapter 3. or 5 chap. property formation (SFS 1970: 988). According to a press release issued by the Government Chancellor on January 19, 2017 (Regeringskansliet, 2017), the average processing time for an cadastral procedures is approximately 47.1 weeks at the Swedish mapping, cadastral and land registration authority (based on the last five years). The Swedish mapping, cadastral and land registration authority was commissioned to work towards shorten cases queues. By detecting obstacles in cadastral proceedings earlier, those cases that are not possible to be implemented can be removed from the case queue and help shorten the processing time. By examin cases that have been canceled due to a material barrier, a basis has been provided for reasons of resignation. During the period from 1 January to 31 december 2017, 74 cadastral procedurs were canceled in Gävleborg, Dalarna and Jämtland on due to material barriers. In view of the outcome of Klang (Klang, 2010) and the result of this work it can be concluded that the section of the law that most often cause barriers to cadastral procedurs are found in chapter 3 of the Property Formation Act. An examination of the property formation at an earlier stage would facilitate the work of the establishment. If obvious defects of appropriateness and conditions that are significantly contrary to the applicable land rules are discovered and can be resolved already at the first examination of the application, it could help reduce the processing time for that case. If not, the case would even be considered impracticable already there. However, in order to be able to make such an assessment at first examination, there is a certain kind of competence that is already lacking today. / Ibland uppkommer hinder i förrättningar som omöjliggör ett genomförande av sakägarens yrkande. Ett hinder kan vara att fastighetsbildningen inte uppfyller villkoren i 3 kap. eller 5 kap. fastighetsbildningslagen (SFS 1970:988). Enligt ett pressmeddelande från Regeringskansliet den 19 januari 2017 (Regeringskansliet, 2017) är den genomsnittliga handläggningstiden för ett förrättningsärende ca 47,1 veckor hos det Statliga Lantmäteriet (baserat på de senaste fem åren). Lantmäteriet fick i uppdrag att jobba för att korta ner ärendekön. Genom att upptäcka hinder i förrättningsärenden tidigare kan dessa ärenden som inte är möjliga att genomföra tas ur ärendekön och bidra till att korta handläggningstiden. Genom att kvalitativt granska förrättningar som har blivit inställda på grund av ett materiellt hinder har ett underlag tagits fram för orsaker till inställande. Under tidsperioden 2013-01-01 till 2017-12-31 inställdes 74 stycken förrättningar i Gävleborg, Dalarna och Jämtlands län på grund av materiella hinder. Med tanke på resultatet som Klang (Klang, 2010) fick fram gällande förrättningar enligt fastighetsbildningslagen och resultatet i detta arbete kan slutsatsen dras att de lagrum som oftast orsakar hinder för att genomföra förrättningar finns i fastighetsbildningslagens 3 kapitel. En prövning av fastighetsbildningslagen i ett tidigare skede skulle underlätta arbetet med förrättningen. Om uppenbara lämplighetsbrister och förhållanden som påtagligt strider emot gällande markbestämmelser upptäckts och kan åtgärdas redan vid första granskning av ansökan skulle det kunna bidra till att handläggningstiden för det ärendet kortades ned. Om inte ärendet till och med skulle anses vara ogenomförbart redan där. För att kunna göra en sådan bedömning vid första granskning krävs det dock en viss typ av kompetens som det idag redan är brist på.