No description available.

No description available.

Många badrum har idag ytskikt av keramiska material. Då dessa konstruktioner inte är vattentäta i sig själva har förändrade tvagningsvanor ställt ökade krav på badrummens tätskikt. Genom att jämföra branschregler som styr våtrumsbyggande utfärdade av BKR och GVK, med skaderapporter utfärdade av Vattenskadecentrum, kan konstateranden angående branschreglernas inverkan göras. Vattenskaderapporterna visar att andelen tätskiktsskador på vägg har minskat och andelen tätskiktsskador på golv har ökat. Den tätskiktsskada som vållar störst problem i badrum är då tätskiktets anslutning till golvbrunn läcker. I denna rapport eftersöks mer omfattande testmetoder för tätskiktssystem för att kunna upptäcka brister i dessa i ett tidigare skede. Så även ökad insyn och detaljstyrning av tillverkningsskedet från branschorganisationerna.

Företaget Ortoma utvecklar i samarbete med Sahlgrenska Universitetssjukhus och Smart Textiles ett implantat som ska placeras mellan ländryggens taggutskott för att lindra spinal stenos. Implantatet ska ha en kuddeliknande form och bära den last som uppstår mellan taggutskotten, det ska även återställa distansen mellan dem. De flesta implantat på marknaden idag är tillverkade i hårda material, exempelvis titan, för att bära upp den höga last som uppstår i ryggen. Detta ger ofta friktionsskador på bendelar och kan även innebära ett stort operationsingrepp. Följande examensarbete syftar därför till att utveckla ett textilt ytskikt till ett implantat i en sömlös tredimensionell konstruktion som ska klara en kompressionslast på 10 kN. Tre olika typer av provkroppar handvävdes i 100 % Dyneema®. En remsa, en tub och en tredimensionell kudde som sedan fylldes med silikon. Samtliga provkroppar vävdes i två olika grundbindningar, tvåskaft och batavia. För att utvärdera och jämföra de båda bindningarna testades provkropparna med egenutvecklade dragprovnings- och kompressionstester. De konstruktioner som påvisade högst brottlast i samtliga tester var vävda i grundbindningen batavia, vilken innehöll nästan tre gånger så många inslag per centimeter som bindningen tvåskaft. Inslag per centimeter visade sig vara den parameter som till största del avgjorde skillnaden mellan provkropparnas styrka eftersom mängden material då blev betydligt större. De tredimensionella kuddarna klarade en belastning på strax över 10 kN under kompressionstestet. Dock observerades en svag länk i konstruktionen vid övergången mellan dubbelväv och enkelväv, vilken behöver utvecklas vidare. Genom en förfinad konstruktionsteknik och vidare utveckling skulle det textila ytskiktet som utvecklats under projektet kunna konkurrera med dagens implantat. Tillverkningen skulle kunna ske i en Jacquardvävstol med skyttel och skulle då få en kortare produktionstid, samt möjliggöra en individuell anpassning av implantatet.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka och visa på det övergripande underhållsbehovet bland småhusfastigheterna i Jämtlands län samt identifiera ökade risker som fastigheterna har inför ett förändrat klimat. Data från 462 fastighetsvärderingar av småhusfastigheter i Jämtlands län under januari 2013-april 2020 har hämtats in och bearbetats. Vidare har denna data samkörts med offentliga fastighetsdata från SCB och Skatteverket samt med klimatdata från SMHI. Studien visar att länet har ett eftersatt underhåll på småhusfastigheterna. Jämtlands län har en majoritet av småhusbyggnader med byggår före 1980 samt, enligt studien, en stor del av ytskikten i slutet av sin tekniska livslängd. Ett eftersatt underhåll i kombination med ett förändrat klimat samt stora ekonomiska differenser inom länets kommuner riskerar att ytterligare försämra byggnaderna och därmed förkorta deras livslängd. Studien visar att 3% av småhusfastigheterna värms upp av olja vilket inte är en hållbar uppvärmningsmetod. 12% av småhusfastigheterna har bergvärme och även om andelen ökar så har visar studien att nästan 50% av småhusen har elpanna eller direktverkande el vilket innebär att många har oekonomiska äldre installationer för sin uppvärmning. Byggnadstekniskt visar studien att mer än en tredjedel av småhusfastigheterna har krypgrund. Ca 2% av fastigheterna har installationer med asbest eller problem med radon. Bara ca 30% av småhusfastigheterna har någon form av frånluftsfläktar/mekanisk ventilation. Länet har småhusfastigheter med ett bedömt marknadsvärde av ca 42,6 miljarder kronor. Fastigheter till ett värde av ca 19 miljarder kronor bedöms ha tydliga anmärkningar om eftersatt underhåll och fastigheter med ytterligare 6,7 miljarder i värde bedöms riskera konsekvenser om inte de får ett ökat underhåll. Även om fastighetsägaren själv är ansvarig för underhåll och därmed själv står risken för att byggnaden får en kortare livslängd, så blir problemen bara större om underhållsbehovet ökar. Låga fastighetspriser och fastigheter med hög befintlig underhållsskuld gör att möjligheterna till belåning för köp och renovering minskar. Detta innebär i sin tur att underhållsskulden riskerar att öka ännu mer och att fler fastigheter står övergivna. Problemet bedöms vara som störst i glesbygdskommuner som skulle behöva fler invånare. Detta är en ond spiral som riskerar att gå snabbare i Jämtlands län, framför allt vid ett förändrat klimat och med dagens befintliga skick på småhusfastigheterna.

Materialvalen i byggnader är en av de faktorer som påverkar Sverigesenergianvändning inom byggsektorn. Med god kunskap om materialsegenskaper, underhåll och livslängd kan mer hållbara materialval görasvilket sparar på ekonomin och indirekt miljön.Golv- och fasadmaterials olika egenskaper, underhållsintervall ochkostnader sammanställs och beräknas för att ge en inblick i hur valet avmaterial direkt påverkar användandet av materialresurser. Även hurprivatpersoners total- och underhållskostnad för dessa ytskikt kan varieraberoende på vilket material och ytbehandling som väljs.

Storglaciären is a sub-Arctic polythermal glacier in northern Sweden. Twenty years' monitoring of thecold surface layer found that it has lost one third of its total volume of cold ice with an average thinningrate of 0.80 ± 0.24 m·a-1 for the period of 1989-2009. This thesis presents the continuous investigationof the thermal structure evolution of Storglaciären using thermistor string measurements and a coupledenergy balance-snowpack model. The thickness dynamics of the cold surface layer is derived from boththe thermistor string measurement (2018-2019) and the simulation results (2009-2018).    The subsurface temperature evolution and the associated cold-temperate transition surface (CTS)dynamics are analyzed at both the thermistor scale and glacier scale. Point study involves installing athermistor string and extrapolating the measured subsurface temperature to the pressure melting pointisotherm depth. The simulated CTS depth changes at the study site was also used for comparison. Glacierscale study aims to simulate the spatial and temporal variations of the thickness of the cold surface layer.Meteorological data was collected from multiple automatic weather stations and the solid precipitationwas estimated from the winter mass balance survey. The model was utilized in the study of the coldsurface layer dynamics for the first time.    Both the point scale and glacier scale study suggest an overall thickening trend of the cold surfacelayer. The thermistor derived CTS depth exhibits a thickening rate of ~0.9 m·a-1 compared to the depthderived from ground penetrating radar survey in 2009. The influence of mass balance, melt andaccumulation are also examined by spatial correlation with CTS depth. / Storglaciären är en subarktisk polytermal glaciär i norra Sverige som har ett kallt ytskikt iablationsområdet. Tidigare studier av mäktigheten hos det kalla ytskiktet visar att Storglaciären harförlorat en tredjedel av sin totala volym av kall is med en genomsnittlig uttunningshastighet på 0,80 ±0,24 m · a-1 för perioden 1989-2009. Denna uppsats presenterar den fortsatta utvecklingen av det kallaytskiktet på Storglaciären under perioden 2009 till 2019 med hjälp av istemperaturmätningar och enytenergi balansmodell koppla till en och en termodynamisk modell för snö och is. Istemperaturensutveckling och djupet till övergången mellan kall och tempererad is (CTS) analyseras både på lokalskalavid en punkt och över hela glaciären. Punktstudien utnyttjar temperaturmätningar vid en termistorslingaför att uppskatta temperaturfördelningen i isen och djupet för övergången mellan kall och tempereradis. Resultaten används också för jämförelse med simulerade resultat. Den rumsliga studien använder enkopplad energibalans och en termodynamisk modell för snö och is för att simulera rumsliga ochtidsmässiga variationer av tjockleken på det kalla ytskiktet. Som ingångsdata till modellen användesmeteorologiska data från flera automatiska väder stationer och den nederbörden i fast form uppskattadesfrån massbalans mätningar som görs på glaciären. Det är fösta gången den här typen av modell användsför att studera det kalla ytskiktets dynamik.    Både på lokalskala och glaciärskala tyder på en övergripande förtjockningstrend av det kallaytskiktet. Uppskattningen av CTS djupet vid temperaturmätningar uppvisar en ökningshastighet av ~0,9 m · a-1 av det kalla skiktets tjocklek jämfört med markradar undersökningar i 2009. Påverkan ochrumslig korrelation mellan massbalans, smältning och ackumulation på CTS-djupet undersöks också.

Climate change in the Arctic and sub-Arctic has induced substantial changes in the inland cryosphere. The warming climate is causing a reduction in glacier size and extent and the average net mass balance for Arctic glaciers have been negative over the past 40 years. Relatively few studies have been conducted concerning the development of the thermal distribution in glaciers during extensive volume changes. There is a possible diversity in how the thermal structure might change with a changing climate. Storglaciären is losing the cold surface layer in the ablation area and progressively becomes more temperate, while Kårsaglaciären is losing the zone of temperate ice in the ablation area and consequently becoming colder. The overall objective of this study has been to improve the understanding of the thermal response of polythermal glaciers to climate change. The results from Pårteglaciären, northern Sweden, indicate a decrease in volume by 18% in the last 15 years with an expected decrease of 35% of its present size during the coming century. As a consequence of the prevailing climate and volume decrease Pårteglaciären is experiencing a thinning of the cold surface layer at an average rate of 1.13 m a-1. The volumetric and cold surface layer changes are in the same magnitude, which may indicate that the CTS adapts relatively rapidly to the present changes. Assuming a climatic effect similar to what has been observed on Storglaciären, it can be concluded that the thinning has influenced the thermal regime. But in contrast to Kårsaglaciären, the thermal distribution on Pårteglaciären has become more temperate as a result of the substantial mass loss. / Klimatförändringar i Arktis och subarktis har orsakat stora förändringar i kryosfären. Ett varmare klimat orsakar en minskning av glaciärers storlek och omfattning och nettomassbalansen för Arktiska glaciärer har varit negativ under de senaste 40 åren. Relativt få studier har genomförts angående utvecklingen av den termiska fördelningen i glaciärer under omfattande volymförändringar. Det finns en möjlig diversitet i hur den termiska strukturen kan ändras med ett förändrat klimat. Storglaciären förlorar det kalla ytskiktet i ablationsområdet och blir successivt mer tempererad, medan Kårsaglaciären förlorar zonen med tempererad is i ablationsområdet och blir därmed kallare. Syftet med den här studien har varit att öka förståelsen för den termiska reaktionen hos polytermala glaciärer till ett förändrat klimat. Resultaten från Pårteglaciären i norra Sverige visar en volymreducering med 18% under de senaste 15 åren med en förväntad minskning på 35% av den nuvarande storleken under det kommande århundradet. Som en följd av det rådande klimatet och den reducerade volymen genomgår det kalla ytskiktet på Pårteglaciären en förtunning med en genomsnittlig hastighet av 1.13 m a-1. Volymförändringarna och förändringarna i kalla ytskiktet är i samma storleksordning, vilket tyder på att CTS anpassas relativt snabbt till de nuvarande förändringarna. Förutsatt en klimatisk effekt liknande den som observerats på Storglaciären, kan slutsatsen dras att förtunningen har påverkat den termiska regimen. Men i motsats till Kårsaglaciären har den termiska fördelningen på Pårteglaciären blivit mer tempererad som ett resultat av den omfattande massförlusten.