Syftet med studien är att undersöka och visa på det övergripande underhållsbehovet bland småhusfastigheterna i Jämtlands län samt identifiera ökade risker som fastigheterna har inför ett förändrat klimat. Data från 462 fastighetsvärderingar av småhusfastigheter i Jämtlands län under januari 2013-april 2020 har hämtats in och bearbetats. Vidare har denna data samkörts med offentliga fastighetsdata från SCB och Skatteverket samt med klimatdata från SMHI. Studien visar att länet har ett eftersatt underhåll på småhusfastigheterna. Jämtlands län har en majoritet av småhusbyggnader med byggår före 1980 samt, enligt studien, en stor del av ytskikten i slutet av sin tekniska livslängd. Ett eftersatt underhåll i kombination med ett förändrat klimat samt stora ekonomiska differenser inom länets kommuner riskerar att ytterligare försämra byggnaderna och därmed förkorta deras livslängd. Studien visar att 3% av småhusfastigheterna värms upp av olja vilket inte är en hållbar uppvärmningsmetod. 12% av småhusfastigheterna har bergvärme och även om andelen ökar så har visar studien att nästan 50% av småhusen har elpanna eller direktverkande el vilket innebär att många har oekonomiska äldre installationer för sin uppvärmning. Byggnadstekniskt visar studien att mer än en tredjedel av småhusfastigheterna har krypgrund. Ca 2% av fastigheterna har installationer med asbest eller problem med radon. Bara ca 30% av småhusfastigheterna har någon form av frånluftsfläktar/mekanisk ventilation. Länet har småhusfastigheter med ett bedömt marknadsvärde av ca 42,6 miljarder kronor. Fastigheter till ett värde av ca 19 miljarder kronor bedöms ha tydliga anmärkningar om eftersatt underhåll och fastigheter med ytterligare 6,7 miljarder i värde bedöms riskera konsekvenser om inte de får ett ökat underhåll. Även om fastighetsägaren själv är ansvarig för underhåll och därmed själv står risken för att byggnaden får en kortare livslängd, så blir problemen bara större om underhållsbehovet ökar. Låga fastighetspriser och fastigheter med hög befintlig underhållsskuld gör att möjligheterna till belåning för köp och renovering minskar. Detta innebär i sin tur att underhållsskulden riskerar att öka ännu mer och att fler fastigheter står övergivna. Problemet bedöms vara som störst i glesbygdskommuner som skulle behöva fler invånare. Detta är en ond spiral som riskerar att gå snabbare i Jämtlands län, framför allt vid ett förändrat klimat och med dagens befintliga skick på småhusfastigheterna.