No description available.

Uppsatsen ämnar undersöka den socioekonomiska boendesegregationens utifrån faktorerna Medianinkomst, Utrikes födda, Högstadieutbildning 9år samt Högskoleutbildning 3 år eller längre löst byggt på en metod av rumslig analys. Detta har gjorts utifrån ett geografiskt perspektiv där mönster och samband mellan de fyra tidigare nämnda faktorerna har gjorts utifrån och mellan årtalen 2012 samt 2016. Detta är något som gjorts utifrån det kartmaterial som tagits fram specifikt för uppsatsen där areabaserade data har använts utifrån kilometerrutor. Analysen som gjorts av dessa har i sin tur baserats på tidigare forskning och på statistik och de trender och utvecklingstendenser Region Örebro län själva har kartlagt. Tidigare forskning har berörts, där huvudkategorierna har varit segregation och begreppets innebörd, kort om segregation och dess vetenskapshistoria, olika metoder att mäta segregation samt segregationens konsekvenser och hur den kan motverkas. Resultatet har i huvudsak visat tre saker. Dels att segregationen inom Region Örebro län framförallt är ett fenomen knutet till tätorterna som finns inom regionen, vilket talar för att det framförallt är regionens tätorter som arenan för segregation som fenomen, men dess omfattning är något som uppsatsen inte har ämnat att undersöka. Den andra är relationen mellan stad och landsbygd utifrån utbildningsnivå, där andelen med lägre utbildningsnivå är koncentrerat till landsbygd, och andelen med hög utbildning till tätorterna. Den tredje slutsatsen är att det finns rumsliga samband mellan de negativa delarna av de utvalda faktorerna (såsom lägre utbildningsnivå och lägre medianinkomst) med områden där andelen utrikes födda är hög.

<p>Kusoffsky, Magnus (2010) <em>Spårväg eller trådbuss – Idéstudie om strukturerande kollektivtrafik i Örebroregionen</em> [Light rail or high-capacity trolleybus: A proposal for high-quality public transport in the Örebro area] Kulturgeografiska institutionen, avancerad nivå Masteruppsats för masterexamen i Samhällsplanering, 30 ECTS credits Handledare: Lennart Tonell Språk: Svenska</p><p>Den här uppsatsen handlar om samhällsplanering och kollektivtrafik i regionen omkring Örebro, Kumla och Hallsberg. Uppsatsens syfte är att presentera en vision för en långsiktigt hållbar Örebroregion, med ett hållbart transportsystem där kollektivtrafiken har en hög marknadsandel.</p><p>Visionen preciseras i två <em>scenarier</em>, som bygger på två olika trafiksystem, nämligen spårväg och duospårväg, respektive prioriterad busstrafik med trådbuss. Båda scenarierna bygger på det nuvarande busslinjenätet i Örebro, och båda innehåller en direkt anslutning från Örebro universitet till Kumla och Hallsberg.</p><p>Metoder som används i uppsatsen är scenarioplanering, backcasting, semi-struktrurerade intervjuer och deltagande observation.</p><p>Avhandlingen innehåller en litteraturstudie, som bygger på tre målbilder för samhällsplanering i Sverige: <em>integrerad trafik- och samhällsplanering med kollektivtrafik som norm</em>, <em>kollektivtrafik med strukturerande egenskaper</em>, och <em>integrering av lokal och regional kollektivtrafik</em>.</p><p>I två scenarierna beskrivs bland annat grundläggande tekniska specifikationer, linjenät, täckningsgrad, restider, kostnadsberäkningar, konsekvenser för stadsmiljö och samhällsplanering. Systemens för- och nackdelar jämförs, och rekommendationer lämnas för åtgärder på kortare sikt i kommunerna Örebro, Kumla och Hallsberg. Med hjälp av backcasting presenteras ett förslag på tidsplan för att förverkliga visionen inom 20 år.</p><p>Nyckelord: <em>Kollektivtrafik</em>, <em>Integrerad planering</em>, <em>Backcasting, Spårväg</em>,<em> Duospårväg</em>,<em> Trådbuss</em>, <em>Bus rapid transit</em>, <em>Örebro län.</em></p>

Kusoffsky, Magnus (2010) Spårväg eller trådbuss – Idéstudie om strukturerande kollektivtrafik i Örebroregionen [Light rail or high-capacity trolleybus: A proposal for high-quality public transport in the Örebro area] Kulturgeografiska institutionen, avancerad nivå Masteruppsats för masterexamen i Samhällsplanering, 30 ECTS credits Handledare: Lennart Tonell Språk: Svenska Den här uppsatsen handlar om samhällsplanering och kollektivtrafik i regionen omkring Örebro, Kumla och Hallsberg. Uppsatsens syfte är att presentera en vision för en långsiktigt hållbar Örebroregion, med ett hållbart transportsystem där kollektivtrafiken har en hög marknadsandel. Visionen preciseras i två scenarier, som bygger på två olika trafiksystem, nämligen spårväg och duospårväg, respektive prioriterad busstrafik med trådbuss. Båda scenarierna bygger på det nuvarande busslinjenätet i Örebro, och båda innehåller en direkt anslutning från Örebro universitet till Kumla och Hallsberg. Metoder som används i uppsatsen är scenarioplanering, backcasting, semi-struktrurerade intervjuer och deltagande observation. Avhandlingen innehåller en litteraturstudie, som bygger på tre målbilder för samhällsplanering i Sverige: integrerad trafik- och samhällsplanering med kollektivtrafik som norm, kollektivtrafik med strukturerande egenskaper, och integrering av lokal och regional kollektivtrafik. I två scenarierna beskrivs bland annat grundläggande tekniska specifikationer, linjenät, täckningsgrad, restider, kostnadsberäkningar, konsekvenser för stadsmiljö och samhällsplanering. Systemens för- och nackdelar jämförs, och rekommendationer lämnas för åtgärder på kortare sikt i kommunerna Örebro, Kumla och Hallsberg. Med hjälp av backcasting presenteras ett förslag på tidsplan för att förverkliga visionen inom 20 år. Nyckelord: Kollektivtrafik, Integrerad planering, Backcasting, Spårväg, Duospårväg, Trådbuss, Bus rapid transit, Örebro län.

No description available.

No description available.

District heating is an environmentally friendly heating principle that is widely used in Sweden. A problem that has arisen is that while district heating dominates heating of apartment buildings, the district heating companies have difficulties competing in single-family houses. In Örebro, the 7th largest city in Sweden, this problem causes some worries because of the environmental benefits with district heating compared to electricity-based heating alternatives which are more commonly used. The goal of this study has been to calculate the life cycle costs for district heating in Örebro from the house owner’s perspective and to compare these with the life cycle costs for heating by geothermal heat pumps. The study also examines the potential of a few proposed solutions for improved economy for district heating in areas with single-family houses. The calculations estimate the life cycle costs during 30 years for district heating to 697 kkr and 562 kkr for geothermal heat pumps. High energy costs being the primary reason for the district heating’s expensive outcome. A possible solution to improve the situation for district heating is the development of low temperature distribution.This could decrease the heat losses and thereby make district heating less expensive. Another solution that will make district heating more profitable in the future is district heating powered machines such as washing machines, dryers and dishwashers. The use of these machines replaces electricity consumption with heating consumption. For the use of these machines in houses with conventional district heating a separate pipe is needed which makes them not profitable at the moment. In Västerås, a city comparable to Örebro, low temperature grids are being developed with district heated machines in areas with newly built low energy houses. This solution uses a secondary grid with only one pipe for heating, heating of water and the district heated machines. The life cycle costs for this solution is 653 kkr, much less expensive than the conventional district heating in Örebro. An introduction of a similar solution in Örebro could make district heating in one-family houses more profitable, for both producer and consumer.

The first aim of this thesis is to descriptively identify and chart the activities of the strategic intelligence and environmental scanning that take place at the regional collaboration network Regionförbundet Örebro. This identification is essential in reaching the comprehensive and primary aim of the thesis: to discuss, through normative discourse, what the options of improvement are and in which ways systematic operations can be integrating parts in the organization. In order to offer guidance of development from the perspectives of environmental scanning, the question at issue has emanated from activities concerning the present methods of working at Regionförbundet Örebro.During the creation of this thesis, several interviews have been made with people who are regarded to be key roles within the regional collaboration network. An analysis has been made, based on governing documents and answers from the interviews, where possible improvements of the business have been identified. The inferences become parts of a greater potential of amelioration since they are presented as active solutions and proposals that can be directly adaptable to the organization.Our proposals of improvements/ameliorations are constituted by a number of concrete/explicit points such as: a wider public information supply and an introduction of several annual routines and methods.

Den här uppsatsen studerar processerna bakom den regionala planeringsprocessen. I ljuset av förändringsmönster såsom globalisering och urbanisering har det uppstått ett behov eller en vilja att samverka på en överkommunal nivå. I svallvågorna av den här debatten har regionen och en regional samverkan inom planering fått ett stort uppsving. Vad som dock är oklart är för vem den regionala planeringen egentligen genomförs. Eftersom det rör sig om ett förhållandevis nytt sätt att arbeta går det även att ställa frågan vem som har makten att styra processerna? Uppsatsen syftar till att undersöka de här frågorna men även vad som är en regional fråga och hur den konstrueras. Uppsatsen är utformad som en fallstudie. Det studerade fallet är Region Örebro län med tillhörande kommuner. Metoder för datainsamling har varit dokumentstudier där kommunala och regionala planer ingått, samt semi-strukturerade intervjuer med kommunala och regionala planeringstjänstemän. En kvalitativ innehållsanalys har genomförts på det empiriska materialet. Det teoretiska perspektivet har haft sin grund i governance, soft spaces och strategiskapande. Den studie som genomförts i uppsatsen pekar på att det finns två skilda sätt att se på regionen, både avseende syfte och roller men även avseende intresset i planeringen. Kommunerna och regionen har olika intressen i den regionala planeringsprocessen där kommuntjänstemännen ser processen utifrån den egna kommunen och hur de kan dra nytta av den. Regiontjänstemännen ser däremot regionen som en enda enhet där nyttan ska gå till enheten och inte vissa utpekade delar. Att de två aktörsgrupperna har olika intressen får konsekvenser även i andra delar av processen. De har bland annat mycket skilda uppfattningar om hur rollfördelningen ska se ut, vad syftet med regionen är samt vem regionen är till för. Kommunerna anser att regionen är till för dem, att det är en arena där de och andra aktörer kan komma samman i regionala frågor. Regiontjänstemännen anser däremot att regionen är till för regionens bästa. De två olika perspektiven på regionen skapar konflikter. De problem som upplevs handlar i mångt och mycket om att det inte finns en tydlig förutbestämd process som arbetet ska följa. Den regionala planeringen befinner sig i ett soft space och är således fri att utformas så som aktörerna önskar. Även om det här leder till en stor flexibilitet bidrar det även till en osäkerhet och ett läge där aktörernas skilda bilder av hur processen ska gå till leder till svårigheter att komma överens. En intressant upptäckt är att det finns en splittring även mellan de två intervjuade regionala tjänstemännen angående vad regionen är och ska syfta till. En av dem utgår från kommunernas behov medan den andra av dem har ett ovanifrånperspektiv i vilket kommunerna ska ta hänsyn till den regionala planeringen och inte tvärt om. Från den genomförda studien framkommer även att makt är ett centralt begrepp inom den regionala planeringsprocessen. Aktörsgrupperna försöker båda hävda sig gentemot varandra i ett försök att kontrollera processen. Hur regionala frågor konstrueras är således en process definierad av vem som har makten att styra. De båda aktörsgrupperna har olika maktresurser som de använder för att hävda sig mot varandra. Kommunerna har sitt planmonopol och regionen har ekonomiska medel. Dessutom har regionen makten att bestämma över delar av processen, något som visat sig ha en betydelse i det perspektiv som tillåts råda.