Idag kastas eller bränns majoriteten av den svenska ullen upp, på grund av att det inte finns någon efterfrågan eller logistik för att ta tillvara på den. Samtidigt utgörs majoriteten av allstoppningsmaterial syntet, som utvinns från fossila bränslen vilket är ett stort miljöhot på jorden. Syftet med den här undersökningen var att ta reda på om det gick att tillämpa svensk ull som stoppning i en barnvagn, där det nuvarande materialet är av syntet, för att förädla den redan existerande ullen. För att utvärdera vilken typ av ull som skulle lämpa sig bäst för detta ändamål samt hur en produktionsprocess skulle kunna se ut, så har en omfattande litteraturstudie samt intervjuer genomförts. Resultatet har framställts genom den kunskap som den empiriska studien har gett om ullensfiberuppbyggnad och beredningsprocess samt om olika ullsorter och dess unika egenskaper, för att stärka resultatet av vilken ulltyp som lämpar sig till stoppning. Intervjuerna med kunniga personer har dessutom gett nya upptäckter om ullens status i Sverige idag. Efter att ha fastställt resultatet kunde slutsatserna dras att ull lämpar sig mycket bra som ett ersättande material för syntet i stoppning i en barnvagn. Texel, Suffolk och Gotlandsfår är treullsorter som lämpar sig bra för detta ändamål. Genom Ullkontoret och andra verksamheter inom ullindustrin kan en produktionsprocess för denna produkt utforskas. / Today, the majority of the Swedish wool is being thrown away or burned up, due to the fact that there is no demand or logistics to utilize it. At the same time, the majority of all padding material is made of synthetics, which is extracted from fossil fuels and represents a major environmental threat to the earth. The purpose of this study was to find out if it was possible to apply Swedish wool as padding inside a stroller, where the current material is made of synthetic, in order to refine the Swedish wool. To evaluate the type of sheep that would be best suitable for this purpose and how a production process for this aim might look like, there has been a thoroughgoing literature study and interviews conducted. The result has been produced by the knowledge that the empirical study has provided regarding the wool's fiber structure and preparation process as well as different types of wool with its unique properties, to strengthen the result of which wool type is best suitable as padding. In addition, the interviews with knowledgeable people have enlightened new discoveries regarding the status of wool in Sweden today. After re-establishing the result, it was concluded that wool is very much suitable as a substitute for synthetic padding in a stroller. Texel, Suffolk and Gotland Sheep are three different kinds of wool, suitable for this purpose. Through Ullkontoret and other operations in the wool industry, a production process for this product can be explored.

Majoriteten av den ull som produceras av svenska får har under flera år slängts eller bränts upp. Samtidigt importerar svenska textilföretag tonvis med ull för miljoner kronor varje år. Detta problem uppmärksammades för några år sedan och ett antal svenska företag har sedandess börjat producera produkter av den svenska ullen. I denna kvalitativa studie har en undersökning gjorts för att sammanställa för- och nackdelar med att producera textilprodukter i svensk ull. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tio olika företag som idag jobbar med materialet. Resultatet av studien visar att det största problemet med ullproduktion inom Sverige är bristen på en strukturerad infrastruktur inom inköp och produktion. Fördelar med att producera textila produkter i svensk ull är att det är ett materialmed goda egenskaper för flera användningsområden. Det är ett hållbart materialval då ullen annars går till spillo. Närheten till materialet underlättar även kontrollen över att helavärdekedjan sköts på ett etiskt och hållbart sätt. / The majority of the wool produced by Swedish sheep has been discarded or burned for several years. At the same time, Swedish textile companies import tons of wool for millions of swedish crowns each year. This problem was brought to attention a few years ago and a number of Swedish companies have since started to produce products from the Swedish wool. In this qualitative study, an investigation was conducted to compile the pros and cons of producing textile products in Swedish wool. Semi-structured interviews have been conducted with ten different companies that are currently working with the material. The results of the study show that the biggest problem with wool production in Sweden is the lack of an organized infrastructure in purchasing and production. The advantage of producing textile products in Swedish wool is that it is a material with good properties for several applications. It is a sustainable choice of material as the wool is otherwise wasted. The proximity to the material also facilitates the control of the entire value chain being managed in an ethical and sustainable way.

Produktionen av textila fibrer ökar varje år och domineras idag av bomull och polyester. Denna industri innebär en stor miljöpåverkan, inte bara genom användandet av kemikalier tidigt i värdekedjan utan även utsläpp vid transport av råvaror och textila produkter över långa sträckor. Ett alternativ till denna globala värdekedja, och ett steg mot en mer förnyelsebar textilindustri, är att i större utsträckning utnyttja de lokalt producerade råvaror som i dagsläget förbises. Idag slängs ca 54% av den ull som årligen produceras i Sverige. Flera projekt för att använda mer av den svenska ullen, bland annat Swedish Wool Initiative, har genomförts. Detta har resulterat i att ett par olika företag har börjat sälja plagg av svensk ull, men då grövre stickade plagg. Här finns en kunskapslucka kring hur tunna garn och sedermera tyg som kan tillverkas och hur deras egenskaper skiljer sig från garn och tyg av importerad merinoull. Detta arbete jämför därför svensk jämtlandsull och finull med importerad merinoull genom karakterisering av fibrer, garn och tyg. Testerna visar att fibrerna av jämtlandsull har större diameter och kortare längd än de andra sorterna, men det färdiga garnet visade ingen signifikant skillnad i styrka utan alla tre hade en styrka kring 3-4 cN/tex. Garnet av finull kunde inte användas till stickning då det var för ojämnt och hade för stor variation i styrka. Av jämtlands- och merinogarnen producerades stickade tyger med en kvadratmetervikt kring 270 g/m2. Arbetet visade således att den svenska finullen inte lämpar sig för produktion av finstickade plagg. Dock har jämtlandsullen potential att användas i något grövre plagg än det väldigt tunna tyget som var arbetets målbild. Detta då garnet av jämtlandsull hade väldigt lika egenskaper som det av merinoull. / The production of textile fibres increases each year and is today dominated by cotton and polyester. This industry causes a large environmental impact, not only through the use of chemicals early in the values chain but also emissions from transports of raw materials and textile products over long distances. An alternative to this global value chain, and a step towards a more renewable textile industry, is to a greater extent use locally produces raw materials that currently are overlooked. Today, about 54% of the wool produced in Sweden is thrown away. Several projects aimed to increase the use of the wool have been done, for example Swedish Wool Initiative. This resulted in a couple of companies starting to sell garments made of Swedish wool, but only coarser knitted garments. Here a knowledge gap exists around how thin yarns and subsequently fabrics that can be produced and how their characteristics differ from the ones of yarn and fabric made of imported Merino wool. Therefore, this study compares wool from the Swedish Jämtlands sheep and Finulls sheep with imported merino wool through characterization of fibres, yarn, and fabric. The tests showed that the fibres from the Jämtlands sheep have a larger diameter and shorter length than the other fibres, but the final yarn didn’t show any significant difference in strength. All three yarns had a strength around 3-4 cN/tex. The yarn made from the wool from the Finull sheep was not possible to knit because of irregularities and variation in strength. The yarn made from Merino and Jämtlands wool was knitted into fabrics with a square metre weight of about 270 g/ 2 m . Thus, the work shows that wool from the Finull sheep isn’t suited for production of fine knitted clothing. The Jämtlands wool on the other hand, has potential to be used in slightly coarser garments than the very thin ones that was the aim of this work. This is thought possible because of the similar characteristics between the yarn made from Merino wool and the one made from Jämtlands wool.

Trots att svensk ull är ett biobaserat, lokalt producerat och återvinningsbart material med stor cirkulär potential, kasseras mer än hälften av den svenska ullen som en biprodukt från köttindustrin. Den främsta orsaken är bristen på infrastruktur för inköp, produktion och storskalig insamling samt avsaknaden av standardiserade klassificerings- och kvalitetssäkringsmetoder. År 2023 publicerades den första svenska ullstandarden som en del av The Swedish Wool Initiative för att etablera ett nationellt klassificeringssystem som bygger på tio olika kvalitetstyper från A till I och syftar till att skapa ett gemensamt språk, möjliggöra storskalig insamling och kvalitetssäkring av svensk ull. Trots införandet av denna standard kvarstår flera utmaningar, såsom bristen på praktisk validering och standardens träffsäkerhet vilket leder till osäkerhet längs värdekedjan och produktionskomplikationer. Syftet med studien är att undersöka om ullen från tre svenska ullinsamlingar korrekt kan klassificeras enligt deras egen bedömning. Genom att noggrant granska och analysera ullen utvärderas hur väl den överensstämmer med den nya ullstandarden och hur ull från samma kvalitetstyp skiljer sig mellan leverantörerna. Analysen omfattar fiberkarakerisering baserad på parametrar som fiberlängd, finhet, krusighet, färg, vegetabiliskt material och tvärsnitt. Slutligen används statistiska metoder, inklusive ANOVA, för att identifiera spridning och signifikanta skillnader mellan de undersökta ullsorterna. Resultaten visade på att samtliga ullsorter faller under kvalitetstyp E enligt standardens intervall, men vissa resultat sträcker sig utanför intervallen. En ullsort (Ö1) avvek betydligt i krusighet och kunde potentiellt klassificeras annorlunda om krusighet var en parameter i standarden. Trots stora spridningar i parametrar som finhet, krusighet och fiberlängd, samt färg och vegetabiliskt material, visade ANOVA-analyser ingen signifikant skillnad mellan de olika ullinsamlingarna. Den observerade variationen inom insamlingarna var större än mellan dem, vilket tyder på stor variation i svensk ull utan tydliga skillnader mellan insamlingarna. / Despite being a bio-based, locally produced, and recyclable material with significant circular potential, more than half of Swedish wool is discarded as a byproduct of the meat industry. The main reasons for this are the lack of infrastructure for procurement, production, and large-scale collection, as well as the absence of standardized classification and quality assurance methods. In 2023, the first Swedish wool standard was published as part of The Swedish Wool Initiative to establish a national classification system based on ten different quality types from A to I. This initiative aims to create a common language, enable large-scale collection, and ensure the quality of Swedish wool. Despite the introduction of this standard, several challenges remain, such as the lack of practical validation and the accuracy of the standard, leading to uncertainty along the value chain and production complications. The purpose of this study is to investigate whether the wool from three Swedish wool collections can be correctly classified according to their own assessment. By carefully examining and analyzing the wool, the study evaluates how well it conforms to the new wool standard and how wool of the same class differs between suppliers. The analysis includes fiber characterization based on parameters such as fiber length, fineness, crimp, color, vegetable matter, and cross-section. Finally, statistical methods, including ANOVA, are used to identify the distribution and significant differences between the wool types studied. The results showed that all wool types fall under quality type E according to the standard's intervals, but some results extend beyond these intervals. One wool type (Ö1) deviated significantly in crimp and could potentially be classified differently if crimp was a parameter in the standard. Despite large variations in parameters such as fineness, crimp, fiber length, color, and vegetable matter, ANOVA analyses showed no significant difference between the different wool collections. The observed variation within collections was greater than between them, indicating a large variation in Swedish wool without clear differences between the collections.

Syntetiska material står idag för merparten av produktionskedjan för textilmaterial globalt. Behovet av biobaserade regenererade fibrer ligger i framkant när det gäller framtida val för produktion av textilmaterial i samband med målen för hållbar utveckling. I Sverige produceras upp till ca 1000 ton ull per år där endast 46% av ullen faktiskt bearbetas. Svensk gotland- och leicester ull har tidigare ansetts vara svåra att spinna till garn på grund av dess långa fibrer och låg filtbarhet. I och med att en stor del av textilindustrin förflyttades utomlands i slutet av 1960-talet försvann också delar av värdekedjan som då fanns tillgängliga för att möjliggöra förädling av den svenska ullen. Flera delar av den textila värdekedjan för svensk ull som saknats håller idag på att återuppbyggas och initiativ och projekt pågår för att utveckla och återupprätta den svenska ull- industrin. I detta arbete jämförs de två svenska ullkvaliteterna gotlands- och leicesterull och karakteriseras på fiber- och garnnivå utifrån sina textila egenskaper för tillverkning av vävt ulltyg, i syfte att användas som möbeltyg. Detta utförs genom att studera beteendet hos olika typer av bindningar i avseende på dess nötningsbeständighet, samt upphov till pilling och luddighet. Resultaten kopplas till de olika garnens styrkeegenskaper, där garner som innehåller leicesterull uppvisade en styrka på över 3000 cN vid brott, vilket visade sig vara högre än motsvarande resultat som erhållits av gotlandsullen. Vikten av bindningstyp som bör användas vid vävning av ulltyger belyses såväl som analysering av de effekterna som slutbehandlingar ger. Vid val av de olika bindningstyperna satin med olika stigningstal - varprips och halvpanama - som testats för sin prestanda, visade sig varprips och halvpanama vara väl lämpade för vävt möbeltyg av ull. Varpripsbindningens konstruktion visade att varptrådarna slits ut vid nötning medan väfttrådarna skyddas underifrån, vilket spelar roll för produktion och utveckling av tyger utifrån ekonomiska aspekter. Alla provkroppar klarade nötningsbeständighet upp till 50 000 varv enligt Martindale-metoden, med undantag för ytliga skador där satinen bildade noppor i ett tidigt skede och påvisade en högre risk till slitage. Dekatering som utfördes visade sig bidra till att ullväven erhöll en högre glans och högre dimensionsstabilitet och anses därmed vara en relevant slutberedning för ullväven. Svedning bidrog till en minskad ytluddighet som önskat. Tvättning i foulard gav bindningarna i väven högre stabilitet till följd av filtningsprocessen men resulterade däremot i en viss oönskad nyansskillnad. / Synthetic materials currently account for the majority of the textile material production chain globally. The need for bio-based regenerated fibers is at the forefront of future choices for the production of textile materials in the context of the Sustainable Development Goals. In Sweden, up to about 1000 tons of wool are produced per year where only 46% of the wool is actually processed. Swedish Gotland and Leicester wool has previously been considered difficult to spin into yarn due to its long fibers and low feltability. With the relocation of a large part of the textile industry abroad in the late 1960s, parts of the value chain that were then available to enable the processing of Swedish wool also disappeared. Several parts of the textile value chain for Swedish wool that were missing are now being rebuilt, and multiple initiatives and projects are underway to develop and restore the Swedish wool industry. In this work, the two Swedish wool qualities Gotland and Leicester wool are compared and characterized at the fiber and yarn level based on their textile properties for the production of woven wool fabric, with the aim of being used as upholstery fabric. This is done by studying the behavior of different types of bindings in terms of their abrasion resistance, pilling and linting. The results are linked to the strength properties of the different yarns, with yarns containing leicester wool exhibiting a strength of over 3000 cN at break, which proved to be higher than the corresponding results obtained from Gotland wool. The importance of the bonding type that should be used in the weaving of wool fabrics is highlighted as well as analyzing the effects of finishing treatments. In selecting the different types of satin weave with different pitches, warp faced rep and half-panama, which were tested for their performance, warp faced rep and half-panama proved to be well suited for woven wool upholstery fabrics. The design of the warp binding showed that the warp threads are worn out by abrasion while the weft threads are protected from below, which is important for the production and development of fabrics from an economic point of view. All specimens passed abrasion resistance up to 50 000 revolutions according to the Martindale method, with the exception of superficial damage where the satin formed nubs at an early stage and showed a higher risk of wear. Decatizing was found to contribute to a higher gloss and higher dimensional stability of the wool fabric and is thus considered a relevant final preparation for the wool fabric. Singeing contributed to a reduction in surface fuzziness as desired. Washing in the foulard gave the bonds in the fabric higher stability as a result of the felting process but also left a certain shade difference.

As a counterpoint to globalisation, I wanted to see how locally a sofa can be produced and investi- gate how outsourcing affects Swedish production. The project is set in the Swedish region Skåne and shaped around three themes: locality, the consumer’s relationship to the product and ”design for disassembly”. The result is a deconstructable sofa made of Skåne wool, pine from the local lumber- man and linen from the last active weavery in Skåne. In this thesis I elaborate on the friction between profit-making, sustainability and consumerism and try to find answers to what production should look like in the future. / Som en motpol till globaliseringen ville jag se hur lokalt en soffa kan produceras och undersöka hur outsourcing påverkar svensk produktion. Projektet ugår ifrån Skåne och formades efter tre teman: lokalitet, konsumentens relation till möbeln och “design for disassembly". Resultatet är en isärtagbar soffa av skånsk ull, furu från bygdens sågverk och linne från det sista väveriet i Skåne. I min uppsats resonerar jag vidare kring friktionen mellan vinstintresse, hållbarhet samt konsumtionsbehov, och försöker hitta svar på hur framtidens produktion bör se ut.