SammanfattningUppsatsen är utformad efter ett förslag från Anders Ryberg vid Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Förslaget var att lokalisera användningsområden för den ull som i dagsläget kasseras i Sverige. I början beskriver vi grundläggande fakta om ullfibern för att ge dig som läsare ett bättre begrepp om ullfiberns användningsområden som senare tas upp i arbetet. Detta följs av en beskrivning av de miljöaspekter som ullanvändningen medför, vilket dessutom är viktigt ur en marknadsföringssynpunkt. De ullkvalitéer vi har i Sverige beskrivs därefter kortfattat, följt av en presentation av svenska företag och projekt som arbetar med svensk ull. Därefter beskrivs Australiens, Storbritanniens och Norges ullindustrier. Deras marknadsfringsstrategier och infrastrukturer för ullhantering är viktiga att ta del av om den svenska ullindustrin ska kunna konkurrera i framtiden. Vi har även funnit många intressanta användningsområden för den svenska ullen. Däribland finner vi geotextil, isolering och ull i avfallshantering enklast att producera utifrån de förutsättningar vi har i Sverige. Våra slutsatser är att det krävs en hel del initiativ, framförallt från fårägarna i Sverige, för att skapa en större efterfrågan på svensk ull. Tillvägagångssättet är att skapa infrastruktur för uppsamling och sortering av ullen runtom i landet, sedan marknadsföra ullen med hjälp av information om dess unika egenskaper och positiva miljöaspekter. / <p>AbstractThe thesis is developed from a proposition by Anders Ryberg at the county administration board of Västra Götaland. The proposition was to evaluate new fields of utility for the Swedish wool which today is disregarded. First off we give a basic description of the facts concerning the wool fiber in order for you as a reader to better comprehend how the wool fiber applies in different fields of utility, which is brought up later in the thesis. This is followed by a description of the environmental aspects which comes with the usage of wool, which also is important from a marketing point of view. The different types of wool we have in Sweden are then briefly described, followed by a presentation of Swedish companies and projects who are working with Swedish wool. Thereafter we describe the wool industries of Australia, Great Britain and Norway. Their marketing strategies and infrastructures for wool handling are important to acknowledge if the Swedish wool industry are to be able to compete in the future. We have also found many interesting fields of utility for the Swedish wool. Among many we have found geotextile, isolation and wool in waste management the easiest ones to produce looking at the prerequisites we have in Sweden. Our conclusions are that a lot of initiative will be needed, especially from the Swedish sheep owners, to be able to create a larger demand for Swedish wool. The way to go about it is by creating an infrastructure for collecting and sorting of the wool around the country, then implicate marketing with information about the unique abilities of wool and its positive environmental aspects.</p><p>Program: Textil produktutveckling med entreprenörs- och affärsinriktning</p>

Svensk ull har länge blivit behandlad som en biprodukt. I dagsläget nyttjas ungefär 30 procent av den svenska ullen och resterande mängd antas slängas eller brännas på grund av ett bristande ekonomiskt incitament. Norge å andra sidan har sedan länge en väletablerad ullindustri som sköts med hjälp av statliga subventioner. Därtill sorteras och klassificeras norsk ull utifrån en ullstandard vilket gör att de lyckas nyttja 80 procent av sin råvara. En svensk motsvarighet av en standard finns inte i nuläget. I denna studie blandas kvalitativa intervjuer med en kvantitativ enkätundersökning för att undersöka svenska textil- och modeföretags inställning till att införa en ullstandard. Studien undersöker även möjliga åtgärder som kan vara nödvändiga att vidta för att svensk ull ska kunna nyttjas mer än vad den idag gör. Enkätundersökningen behandlar svenska textil- och modeföretag och efterfrågar deras vanor i hantering av ull samt deras inställning till en eventuell svensk ullstandard. Intervjuundersökningen delger information från respondenter längs ullens textila värdekedja. Resultatet av studien visar att det finns en positiv inställning till en svensk ullstandard, dock kan en tveksamhet synas hos vissa respondenter som bland annat menar att det blir för komplext. Vidare visar studien att en otillräcklig infrastruktur, bristande kunskap i ullhantering och låg efterfrågan är problem som svensk ullindustri har. Vid åtgärdade problem kan svensk ull som resurs förväntas nyttjas i större omfattning. / Swedish wool is being put aside as a by-product. At present, approximately 30 percent of Swedish wool is utilized, where the remainder is assumed to be burnt or discarded due to a lack of economic incentive. Norway, on the other hand, has a well-established wool industry that is managed with help from government subsidies. In addition, Norwegian wool is sorted and classified through a wool standard, helping them to utilize 80 percent of their raw material. A Swedish equivalent to a standard does not currently exist. In this study, qualitative interviews are mixed with a quantitative survey to examine Swedish textile and fashion companies’ attitudes towards implementing a wool standard. The study also examines potential measures that may be necessary to take in order for Swedish wool to be utilized more than it does today. The survey is addressed to swedish companies and asks about their habits in wool and attitudes towards a potential swedish wool standard. The interviews provide information from respondents along the wool’s textile value chain. The results of the study show that there is a positive attitude towards a wool standard, however, a hesitation can be seen in some respondents who, among other factors, think the entire process becomes too complex. Furthermore, the study shows that inadequate infrastructure, lack of knowledge in woolhandling and low demand are problems that the Swedish wool industry has. By addressing these issues, Swedish wool as a resource can be expected to be utilized more.

Majoriteten av den ull som produceras av svenska får har under flera år slängts eller bränts upp. Samtidigt importerar svenska textilföretag tonvis med ull för miljoner kronor varje år. Detta problem uppmärksammades för några år sedan och ett antal svenska företag har sedandess börjat producera produkter av den svenska ullen. I denna kvalitativa studie har en undersökning gjorts för att sammanställa för- och nackdelar med att producera textilprodukter i svensk ull. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tio olika företag som idag jobbar med materialet. Resultatet av studien visar att det största problemet med ullproduktion inom Sverige är bristen på en strukturerad infrastruktur inom inköp och produktion. Fördelar med att producera textila produkter i svensk ull är att det är ett materialmed goda egenskaper för flera användningsområden. Det är ett hållbart materialval då ullen annars går till spillo. Närheten till materialet underlättar även kontrollen över att helavärdekedjan sköts på ett etiskt och hållbart sätt. / The majority of the wool produced by Swedish sheep has been discarded or burned for several years. At the same time, Swedish textile companies import tons of wool for millions of swedish crowns each year. This problem was brought to attention a few years ago and a number of Swedish companies have since started to produce products from the Swedish wool. In this qualitative study, an investigation was conducted to compile the pros and cons of producing textile products in Swedish wool. Semi-structured interviews have been conducted with ten different companies that are currently working with the material. The results of the study show that the biggest problem with wool production in Sweden is the lack of an organized infrastructure in purchasing and production. The advantage of producing textile products in Swedish wool is that it is a material with good properties for several applications. It is a sustainable choice of material as the wool is otherwise wasted. The proximity to the material also facilitates the control of the entire value chain being managed in an ethical and sustainable way.

Produktionen av textila fibrer ökar varje år och domineras idag av bomull och polyester. Denna industri innebär en stor miljöpåverkan, inte bara genom användandet av kemikalier tidigt i värdekedjan utan även utsläpp vid transport av råvaror och textila produkter över långa sträckor. Ett alternativ till denna globala värdekedja, och ett steg mot en mer förnyelsebar textilindustri, är att i större utsträckning utnyttja de lokalt producerade råvaror som i dagsläget förbises. Idag slängs ca 54% av den ull som årligen produceras i Sverige. Flera projekt för att använda mer av den svenska ullen, bland annat Swedish Wool Initiative, har genomförts. Detta har resulterat i att ett par olika företag har börjat sälja plagg av svensk ull, men då grövre stickade plagg. Här finns en kunskapslucka kring hur tunna garn och sedermera tyg som kan tillverkas och hur deras egenskaper skiljer sig från garn och tyg av importerad merinoull. Detta arbete jämför därför svensk jämtlandsull och finull med importerad merinoull genom karakterisering av fibrer, garn och tyg. Testerna visar att fibrerna av jämtlandsull har större diameter och kortare längd än de andra sorterna, men det färdiga garnet visade ingen signifikant skillnad i styrka utan alla tre hade en styrka kring 3-4 cN/tex. Garnet av finull kunde inte användas till stickning då det var för ojämnt och hade för stor variation i styrka. Av jämtlands- och merinogarnen producerades stickade tyger med en kvadratmetervikt kring 270 g/m2. Arbetet visade således att den svenska finullen inte lämpar sig för produktion av finstickade plagg. Dock har jämtlandsullen potential att användas i något grövre plagg än det väldigt tunna tyget som var arbetets målbild. Detta då garnet av jämtlandsull hade väldigt lika egenskaper som det av merinoull. / The production of textile fibres increases each year and is today dominated by cotton and polyester. This industry causes a large environmental impact, not only through the use of chemicals early in the values chain but also emissions from transports of raw materials and textile products over long distances. An alternative to this global value chain, and a step towards a more renewable textile industry, is to a greater extent use locally produces raw materials that currently are overlooked. Today, about 54% of the wool produced in Sweden is thrown away. Several projects aimed to increase the use of the wool have been done, for example Swedish Wool Initiative. This resulted in a couple of companies starting to sell garments made of Swedish wool, but only coarser knitted garments. Here a knowledge gap exists around how thin yarns and subsequently fabrics that can be produced and how their characteristics differ from the ones of yarn and fabric made of imported Merino wool. Therefore, this study compares wool from the Swedish Jämtlands sheep and Finulls sheep with imported merino wool through characterization of fibres, yarn, and fabric. The tests showed that the fibres from the Jämtlands sheep have a larger diameter and shorter length than the other fibres, but the final yarn didn’t show any significant difference in strength. All three yarns had a strength around 3-4 cN/tex. The yarn made from the wool from the Finull sheep was not possible to knit because of irregularities and variation in strength. The yarn made from Merino and Jämtlands wool was knitted into fabrics with a square metre weight of about 270 g/ 2 m . Thus, the work shows that wool from the Finull sheep isn’t suited for production of fine knitted clothing. The Jämtlands wool on the other hand, has potential to be used in slightly coarser garments than the very thin ones that was the aim of this work. This is thought possible because of the similar characteristics between the yarn made from Merino wool and the one made from Jämtlands wool.

Syntetiska material står idag för merparten av produktionskedjan för textilmaterial globalt. Behovet av biobaserade regenererade fibrer ligger i framkant när det gäller framtida val för produktion av textilmaterial i samband med målen för hållbar utveckling. I Sverige produceras upp till ca 1000 ton ull per år där endast 46% av ullen faktiskt bearbetas. Svensk gotland- och leicester ull har tidigare ansetts vara svåra att spinna till garn på grund av dess långa fibrer och låg filtbarhet. I och med att en stor del av textilindustrin förflyttades utomlands i slutet av 1960-talet försvann också delar av värdekedjan som då fanns tillgängliga för att möjliggöra förädling av den svenska ullen. Flera delar av den textila värdekedjan för svensk ull som saknats håller idag på att återuppbyggas och initiativ och projekt pågår för att utveckla och återupprätta den svenska ull- industrin. I detta arbete jämförs de två svenska ullkvaliteterna gotlands- och leicesterull och karakteriseras på fiber- och garnnivå utifrån sina textila egenskaper för tillverkning av vävt ulltyg, i syfte att användas som möbeltyg. Detta utförs genom att studera beteendet hos olika typer av bindningar i avseende på dess nötningsbeständighet, samt upphov till pilling och luddighet. Resultaten kopplas till de olika garnens styrkeegenskaper, där garner som innehåller leicesterull uppvisade en styrka på över 3000 cN vid brott, vilket visade sig vara högre än motsvarande resultat som erhållits av gotlandsullen. Vikten av bindningstyp som bör användas vid vävning av ulltyger belyses såväl som analysering av de effekterna som slutbehandlingar ger. Vid val av de olika bindningstyperna satin med olika stigningstal - varprips och halvpanama - som testats för sin prestanda, visade sig varprips och halvpanama vara väl lämpade för vävt möbeltyg av ull. Varpripsbindningens konstruktion visade att varptrådarna slits ut vid nötning medan väfttrådarna skyddas underifrån, vilket spelar roll för produktion och utveckling av tyger utifrån ekonomiska aspekter. Alla provkroppar klarade nötningsbeständighet upp till 50 000 varv enligt Martindale-metoden, med undantag för ytliga skador där satinen bildade noppor i ett tidigt skede och påvisade en högre risk till slitage. Dekatering som utfördes visade sig bidra till att ullväven erhöll en högre glans och högre dimensionsstabilitet och anses därmed vara en relevant slutberedning för ullväven. Svedning bidrog till en minskad ytluddighet som önskat. Tvättning i foulard gav bindningarna i väven högre stabilitet till följd av filtningsprocessen men resulterade däremot i en viss oönskad nyansskillnad. / Synthetic materials currently account for the majority of the textile material production chain globally. The need for bio-based regenerated fibers is at the forefront of future choices for the production of textile materials in the context of the Sustainable Development Goals. In Sweden, up to about 1000 tons of wool are produced per year where only 46% of the wool is actually processed. Swedish Gotland and Leicester wool has previously been considered difficult to spin into yarn due to its long fibers and low feltability. With the relocation of a large part of the textile industry abroad in the late 1960s, parts of the value chain that were then available to enable the processing of Swedish wool also disappeared. Several parts of the textile value chain for Swedish wool that were missing are now being rebuilt, and multiple initiatives and projects are underway to develop and restore the Swedish wool industry. In this work, the two Swedish wool qualities Gotland and Leicester wool are compared and characterized at the fiber and yarn level based on their textile properties for the production of woven wool fabric, with the aim of being used as upholstery fabric. This is done by studying the behavior of different types of bindings in terms of their abrasion resistance, pilling and linting. The results are linked to the strength properties of the different yarns, with yarns containing leicester wool exhibiting a strength of over 3000 cN at break, which proved to be higher than the corresponding results obtained from Gotland wool. The importance of the bonding type that should be used in the weaving of wool fabrics is highlighted as well as analyzing the effects of finishing treatments. In selecting the different types of satin weave with different pitches, warp faced rep and half-panama, which were tested for their performance, warp faced rep and half-panama proved to be well suited for woven wool upholstery fabrics. The design of the warp binding showed that the warp threads are worn out by abrasion while the weft threads are protected from below, which is important for the production and development of fabrics from an economic point of view. All specimens passed abrasion resistance up to 50 000 revolutions according to the Martindale method, with the exception of superficial damage where the satin formed nubs at an early stage and showed a higher risk of wear. Decatizing was found to contribute to a higher gloss and higher dimensional stability of the wool fabric and is thus considered a relevant final preparation for the wool fabric. Singeing contributed to a reduction in surface fuzziness as desired. Washing in the foulard gave the bonds in the fabric higher stability as a result of the felting process but also left a certain shade difference.