SammanfattningUppsatsen är utformad efter ett förslag från Anders Ryberg vid Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Förslaget var att lokalisera användningsområden för den ull som i dagsläget kasseras i Sverige. I början beskriver vi grundläggande fakta om ullfibern för att ge dig som läsare ett bättre begrepp om ullfiberns användningsområden som senare tas upp i arbetet. Detta följs av en beskrivning av de miljöaspekter som ullanvändningen medför, vilket dessutom är viktigt ur en marknadsföringssynpunkt. De ullkvalitéer vi har i Sverige beskrivs därefter kortfattat, följt av en presentation av svenska företag och projekt som arbetar med svensk ull. Därefter beskrivs Australiens, Storbritanniens och Norges ullindustrier. Deras marknadsfringsstrategier och infrastrukturer för ullhantering är viktiga att ta del av om den svenska ullindustrin ska kunna konkurrera i framtiden. Vi har även funnit många intressanta användningsområden för den svenska ullen. Däribland finner vi geotextil, isolering och ull i avfallshantering enklast att producera utifrån de förutsättningar vi har i Sverige. Våra slutsatser är att det krävs en hel del initiativ, framförallt från fårägarna i Sverige, för att skapa en större efterfrågan på svensk ull. Tillvägagångssättet är att skapa infrastruktur för uppsamling och sortering av ullen runtom i landet, sedan marknadsföra ullen med hjälp av information om dess unika egenskaper och positiva miljöaspekter. / <p>AbstractThe thesis is developed from a proposition by Anders Ryberg at the county administration board of Västra Götaland. The proposition was to evaluate new fields of utility for the Swedish wool which today is disregarded. First off we give a basic description of the facts concerning the wool fiber in order for you as a reader to better comprehend how the wool fiber applies in different fields of utility, which is brought up later in the thesis. This is followed by a description of the environmental aspects which comes with the usage of wool, which also is important from a marketing point of view. The different types of wool we have in Sweden are then briefly described, followed by a presentation of Swedish companies and projects who are working with Swedish wool. Thereafter we describe the wool industries of Australia, Great Britain and Norway. Their marketing strategies and infrastructures for wool handling are important to acknowledge if the Swedish wool industry are to be able to compete in the future. We have also found many interesting fields of utility for the Swedish wool. Among many we have found geotextile, isolation and wool in waste management the easiest ones to produce looking at the prerequisites we have in Sweden. Our conclusions are that a lot of initiative will be needed, especially from the Swedish sheep owners, to be able to create a larger demand for Swedish wool. The way to go about it is by creating an infrastructure for collecting and sorting of the wool around the country, then implicate marketing with information about the unique abilities of wool and its positive environmental aspects.</p><p>Program: Textil produktutveckling med entreprenörs- och affärsinriktning</p>

Dagligen bedömer människan sin omgivning utifrån sina fem sinnen. Då ett intryck ges från omgivningen sker en process, signaler skickas till hjärnan via nerver ifrån det sinne som stimulerats. På grund av den olika uppsättningen nervceller upplevs samma intryck skilt bland människor. I textilproduktion används visuell bedömning genom hela produktionsprocessen, från garn till färdig vara där tyget slutligen kontrolleras i sin helhet vid avsyningen. Avsyningsprocessen sker vid ett avsyningsbord där en operatör matar fram tyg på bordet. Frammatningen stoppas då fel upptäcks och de märks ut med hjälp av felkoder. Att avsyna och bedöma fel kan vara mycket svårt då uppfattningen om hur något ser ut är individuellt och således tolkas det som granskas olika. AB Ludvig Svensson har utformat uppdraget som går ut på att studera företagets bedömningsgrunder för tyg och utveckla dem för att kunna hantera svårbedömda fel. Företaget sorterar in svårbedömda fel i något de kallar en gråzon. Gråzon är oftast en benämning för ett svårdefinierat område.För att få en förståelse för var och hur fel uppstår i produktionen har observationer gjorts på företaget där hela textilprocessen studerats. Genom samtal med berörd personal och analyser av felvaror har bedömningsunderlag utvecklats. Bedömningsunderlaget går ut på att ge avsyningspersonalen så mycket information och kunskap som möjligt för en enklare bedömning. Studien har visat att gråzonen kan delas in i två delar, gråzon 1 och gråzon 2. Gråzon 1 behandlar tydliga fel där felkällan är okänd och gråzon 2 behandlar otydliga fel där den eventuella felkällan är känd. För att eliminera gråzon 1 ligger fokus på att ge avsyningspersonalen så mycket information om varan och dess processer som möjligt. Gråzon 2 kan minskas med hjälp av designbeskrivning om hur varan ska upplevas vid avsyningen. Beskrivningen placeras på ett textilt referensprov som avsynaren alltid använder vid syning av en vara.Daily man&apos;s surroundings are evaluated based on their five senses. When an impression is given from the surroundings a process starts, signals are sent to the brain via nerves from the stimulated sense. Due to the different set of neurons the same impression is experienced differently among people. In textile production visual evaluation is used throughout the entire production process, from yarn to finished product, in which the fabric finally is checked in its whole at the inspection. The inspection process occurs at an inspection table where an operator feeds the fabric on to the table. The feeding is stopped when defects are discovered which are marked by defect codes. To inspect and evaluate defects can be very difficult when the perception of how something looks is individual and therefore what is examined is interpreted differently.AB Ludvig Svensson has designed the mission that is to study the company&apos;s evaluation criteria’s for fabric and develop them to be able to deal with imponderable defects. The company sorts imponderable defects into what they call a gray zone. Gray zone is usually a term used to describe an elusive area.To gain an understanding of where and how defects occurs in the production observations have been made at the company where the whole textile process has been studied. Through conversations with concerned staff and analysis of products with defects, evaluation material has been developed. The evaluation material is meant to give the inspection staff as much information and knowledge as possible for an easier evaluation. The study has shown that the gray zone can be divided into two parts, gray zone 1 and gray zone 2. Gray zone 1 process clear defects where the defect source is unknown and gray zone 2 process unclear defects where the possible defect source is known. To eliminate gray zone 1, focus lays on providing the inspection staff with as much information about the product and its processes as possible. Gray zone 2 can be reduced with the help of a description from the designer of how the product should be experienced at the inspection. The description is placed on a fabric reference sample that the inspector always uses during the inspection process. / Program: Textilingenjörsutbildningen