Syfte: Mobbning har en tendens att uppträda inom skolverksamheten, vilket har resulterat i ett arbete mot mobbning. Undersökningens syfte är att klargöra mobbningens förekomst inom högskolans IT – stödda textkommunikations undervisning och vilka uttryck den ter sig i. Metod: Denna uppsats har en hermeneutisk ansats. Här studeras delarna för att få en bättre förståelse och kunskap om helheten. Textmaterial tolkas för att finna vilka delar som mobbningen består av och utifrån dessa finna och klargöra helheten. Vilka uttryck mobbningen tar sig inom den IT – stödda textkommunikationen. De datainsamlingsmetoder som används är; e- post enkät, intervju och en observation, där en grupp kursdeltagares textkommunikation följts upp under en termin. Urvalet bestod av tre klasser på högskola. Resultat: Undersöknings resultat klargörs i text. Utifrån termer av vad mobbningen består av, framgår det att mobbning förekommer och på vilket sätt mobbningen kan påvisas inom den IT – stödda textkommunikationen på högskolenivå.

Vår studie handlar om vad mobbning är, hur mobbare och mobboffer kan kännetecknas samt hur arbetet i skolan kan se ut för att förebygga mobbning. Undersökningen vi använde oss avvar kvalitativ med semistrukturerad intervju.Den semistrukturerade intervjun valde vi för att få en fördjupad studie.Studien visar att definitionen av mobbning är när en person blir utsatt för kränkande behandling vid flera tillfällen under en längre period. Denvisarocksåatt det finns olika synsätt på hur kännetecken för mobbare och mobbofferkan se ut. Värdegrundsövningar på olika sätt visar vara en betydelsefull del i det förebyggande arbetet mot mobbning. Eleven får genom värdegrundsövningar tillfälle att sätta sig in i andra människors situationer. Studien pekar också på värdet med samtal och diskussioner om ett gott bemötande med andra människor.

Den här uppsatsen handlar om mobbing ur elevers perspektiv. Jag har valt att intervjua barn i åldrarna 8-12 år, och barnen kom från två olika grundskolor i mellan Sverige. Den litteratur som används är mestadels baserad på nordisk forskning. I studien redogörs för barnens uppfattning om vilka personligheter som mobbar och vilka som offren är. Hur ser barnen på fenomenet mobbing och hur kan lärare och elever, enligt dem, arbeta tillsammans för att förebygga mobbing i skolan. Vilka blir konsekvenserna för de som deltar i dessa handlingar och för dem som blir utsatta? I undersökningen redogörs det också för fem av de antimobbningsprogram som är vanligt förekommande i landets skolor. Studien visar att alla eleverna visste vad mobbing är för dem, att det kan vara fula ord, slag och sparkar. Eleverna tror att de som mobbar är arga eller ledsna av sig, och de som blir mobbade kan vara vilka ersoner som helst. Dessa barn som drabbats av mobbing kommer troligtvis drabbas av huvudvärk, magont, dåligt självförtroende, huvudvärk och magont. Dom vill inte gå till skolan, och i värsta fall får de självmordstankar. / This essay is about bullying from the students point of view. I`ve chosen to interview children between 8-12 years old, in two schools from the central part of Sweden. The main part of the literature I´ve used is based on Nordic researches. The study reads up on children`s perception of what personalities the bullies have and who their victims are. What is bullying for them, the children I interviewed, and how can we work together to prevent bullying in schools. What are the consequences for those who participate in these acts and for those who are being abused? The investigation also reads up on five of the most common bullying programs used in scholls around Sweden. The study shows that every one of the students knew what bullying is, that  it can be nasty words, punches and kicks. The students belive that those who bully are angry and sad, and those who are being subjected can be anyone. These children most likely will get low self esteem, headache and stomach problems. They don`t want to go to school, and in worse cases they´ll get suicidal thoughts.

The purpose of the study is to study how pupils define bullying and what they perceive their school’s preventive work against bullying to be. Another purpose is to then illustrate and analyze how the pupils perceptions and the school’s preventive work correspond to the school law/ Skolverkets publications. The method applied was semi-structured focus group interviews where the pupils were able to express their own thoughts and reflections on the subject. The interview material was then compared and analyzed to literature on the subject bullying, to publications by the school law and Skolverket and to the school’s own publication on the preventive work applied by the school. The result shows that pupils are very much aware of what constitutes bullying and their definitions of bullying correspond to a high degree to the definitions found in literature about bullying. Something that becomes evident through the study is that bullying nowadays changes the arena where it takes place. A lot of the bullying takes place on the internet and through social media where school staff are not able to prevent the bullying from happening in the same way. The pupils are well aware of how the school’s preventive work against bullying and it does correspond to the school’s preventive plan. The school’s prevention plan does also measure up to Skolverkets own directions on how a school should work against bullying in a preventive way.

SammanfattningMitt syfte med det här arbetet är att utveckla förståelse för hur barn vill att man i skolan ska arbeta mot mobbning. Jag vill även försöka få en förståelse om hur barnen tror att mobbaren samt mobboffret känner sig och vilka känslor som uppstår hos dem när de antingen mobbar eller blir mobbade. Arbetet är skrivet ur barnens perspektiv.Mina frågeställningar är:•Hur beskriver barnen nätmobbning?•Hur tror barnen att det känns för mobbaren och mobboffret vid nätmobbning?•Hur ska skolan arbeta mot nätmobbning?Jag använde mig av kvantitativ metod i form av enkäter. Dessa utfördes på en skola i fem klasser på mellanstadiet i åk 4-6, jag fick in totalt 45 enkäter.Undersökningen visar att barnen har en klar definition av vad mobbning är samt att barnen är mycket medvetna om mobbarens/mobboffrets känslor. Om mobbarens samt mobboffrets känslor svarade majoriteten av barnen att mobbaren tror att han är cool och tuff men vissa skrev även att han/hon säkert mådde dåligt själv, och om mobboffret skrev majoriteten att han/hon är ledsen och tänker på vad denne gjort för fel. Undersökningar visar även att barnen vill att man ska prata om nätmobbning i skolan och att nätmobbning även ska hanteras genom att man pratar om det gemensamt i klassen.Nyckelord: arbeta mot mobbning, barns perspektiv, mobbaren, mobboffer, nätmobbning.

<p>Den här uppsatsen handlar om mobbning på gymnasiet. Syftet med uppsatsen är att studera vilka faktorer som kan leda till mobbning för att förstå hur man kan förebygga mobbning. Vidare undersöks rektors, studie- och yrkesvägledares och lärares föreställningar om mobbning, faktorer som leder till mobbning och hur de arbetar för att förebygga mobbning. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med rektorer, studie- och yrkesvägledare och lärare på två gymnasieskolor i Stockholmsområdet. Resultatet av undersökningen visar sammanfattningsvis att det förekommer mobbning på gymnasiet, som exempelvis tyst mobbning. Tyst mobbning är den vanligaste typen av mobbning och den som är svårast att upptäcka. Faktorer som leder till mobbning är språksvårigheter, dålig kommunikation, dåligt hemförhållande, svordomar, kränkande ord, bristande respekt, främlingsfientlighet, intolerans, ett aggressivt beteende, yttre avvikelser, en stor konkurrens, maktposition och kulturellt kapital. Skolan som vi har undersökt arbetar med förebyggande åtgärder mot mobbning enligt Farstametoden, som innebär att arbetet sker diskret, snabbt, effektivt och att uppföljningssamtal sker i nära anslutning. Alla som arbetar på skolan skall aktivt motverka förtryck av och trakasserier mot individer och grupper. Skolan skall sträva efter att varje elev förstår andra kulturer och respekterar andra folk. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap och öppen diskussion.</p>

Den här uppsatsen handlar om mobbning på gymnasiet. Syftet med uppsatsen är att studera vilka faktorer som kan leda till mobbning för att förstå hur man kan förebygga mobbning. Vidare undersöks rektors, studie- och yrkesvägledares och lärares föreställningar om mobbning, faktorer som leder till mobbning och hur de arbetar för att förebygga mobbning. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med rektorer, studie- och yrkesvägledare och lärare på två gymnasieskolor i Stockholmsområdet. Resultatet av undersökningen visar sammanfattningsvis att det förekommer mobbning på gymnasiet, som exempelvis tyst mobbning. Tyst mobbning är den vanligaste typen av mobbning och den som är svårast att upptäcka. Faktorer som leder till mobbning är språksvårigheter, dålig kommunikation, dåligt hemförhållande, svordomar, kränkande ord, bristande respekt, främlingsfientlighet, intolerans, ett aggressivt beteende, yttre avvikelser, en stor konkurrens, maktposition och kulturellt kapital. Skolan som vi har undersökt arbetar med förebyggande åtgärder mot mobbning enligt Farstametoden, som innebär att arbetet sker diskret, snabbt, effektivt och att uppföljningssamtal sker i nära anslutning. Alla som arbetar på skolan skall aktivt motverka förtryck av och trakasserier mot individer och grupper. Skolan skall sträva efter att varje elev förstår andra kulturer och respekterar andra folk. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap och öppen diskussion.