<p>Mobbning är när någon eller några, vid upprepade tillfällen blir illa behandlad/e psykiskt och/eller fysiskt. Verbal mobbning, är den vanligaste förekommande mobbningsformen på svenska skolor. De två andra formerna av mobbning som man brukar tala om är fysisk och psykisk. Pojkar är de vanligaste förövarna när det gäller fysisk mobbning. Den psykiska mobbningen står främst flickor för. </p><p>Familjeförhållanden och maktobalans mellan barn är två faktorer som forskare och lärare pekar på som bidragande upphovskällor till mobbning. En annan är bristen på en stark vuxen ledare och förebild. Mobbare har ofta bra självförtroende medan offer visar upp blygsel och rädsla. Det sistnämnda gäller främst det så kallade passiva offret. Man brukar också tala om det provocerande mobboffret. Det är vanligare med passiva offer än provocerande. Intervjuade lärare visade att de hade större kännedom om det passiva offret. </p><p>Jag har låtit 162 elever svara på en enkät. Enligt de barn som sa sig vara mobbade trivdes de dåligt i skolan. De har även få, om några kamrater i skolan. Mobbare beskrev sig själva som någon som lätt att bli arg. Enligt undersökningen har i stort sett alla barn sett någon form av mobbning och alla kunde beskriva vad som menas med mobbning. De lärare som jag talat med visar på en stor inblick i mobbningsproblem.</p>

Mobbning är när någon eller några, vid upprepade tillfällen blir illa behandlad/e psykiskt och/eller fysiskt. Verbal mobbning, är den vanligaste förekommande mobbningsformen på svenska skolor. De två andra formerna av mobbning som man brukar tala om är fysisk och psykisk. Pojkar är de vanligaste förövarna när det gäller fysisk mobbning. Den psykiska mobbningen står främst flickor för. Familjeförhållanden och maktobalans mellan barn är två faktorer som forskare och lärare pekar på som bidragande upphovskällor till mobbning. En annan är bristen på en stark vuxen ledare och förebild. Mobbare har ofta bra självförtroende medan offer visar upp blygsel och rädsla. Det sistnämnda gäller främst det så kallade passiva offret. Man brukar också tala om det provocerande mobboffret. Det är vanligare med passiva offer än provocerande. Intervjuade lärare visade att de hade större kännedom om det passiva offret. Jag har låtit 162 elever svara på en enkät. Enligt de barn som sa sig vara mobbade trivdes de dåligt i skolan. De har även få, om några kamrater i skolan. Mobbare beskrev sig själva som någon som lätt att bli arg. Enligt undersökningen har i stort sett alla barn sett någon form av mobbning och alla kunde beskriva vad som menas med mobbning. De lärare som jag talat med visar på en stor inblick i mobbningsproblem.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det bör finnas skillnader i skolornas arbete med att motverka mobbning och nätmobbning. Den empiriska data samlades in genom intervjuer med de fyra olika kommunala högstadieskolors personal och genom en enkätstudie med skolornas elever. Personalen som intervjuades var antingen en rektor eller en biträdande rektor tillsammans med en kurator eller en elevassistent. Eleverna som deltog i undersökningen var från årskurs sju eller åtta från varje skola. Enligt svensk lag måste skolor arbeta mot mobbning i alla dess former. Mobbning kan resultera till negativa effekter och bör därför motverkas. Teorin definierar mobbning med tre kriterier: upprepande, avsiktlighet och obalans i maktförhållande. De här kriterierna uttrycks annorlunda för nätmobbning. Förutom teorier om mobbning och nätmobbning innehåller uppsatsen teorier om mobbningsorsaker och förebyggande åtgärder. Enligt respondenterna är det ingen skillnad mellan mobbning och nätmobbning. Genom det här tycker de att det inte bör vara någon skillnad i det motverkande arbetet. Resultatet från enkätstudien visade att fler elever tycker att deras skola hade ett mer framgångsrikt förebyggande arbete mot mobbning än mot nätmobbning. Slutsatsen som vi drar i diskussionen är att skolorna gör skillnad i processen när mobbning eller nätmobbning har uppstått, i form av bevissamlande. Vi skulle däremot vilja se att det främjande arbetet i framtiden bör involvera information om konsekvenserna av nätmobbning, till exempel påföljderna för den som mobbar och utsattheten för den mobbade. / The purpose of this essay is to research if there should be any difference between how schools prevent bullying and cyberbullying. The empirical data was gathered through interviews with four different public secondary school staff and through surveys with each schools’ pupils. The staff that were interviewed were either a principal or a vice principal together with either a school counsellor or a teaching assistant. The students that participated in the survey were from seventh or eighth grade of each school. According to Swedish law, schools have to work against bullying in all their forms. Bullying can eventuate to negative effects and should therefore be prevented. Theories define bullying with three criteria: repeating, intentionality and an imbalance of power. These criteria are different when it comes to cyberbullying. Besides the theories about bullying and cyberbullying, this essay also includes theories about bullying causes and preventions of it. According to the respondents, there is no difference between bullying and cyberbullying. Due to this, they mean that there should not be any difference in the schools’ preventive work either. The results from the survey showed that more students think their school has a more successful preventive work against bullying than cyberbullying. The conclusion that we draw in the discussion is that the schools make a difference in the process when bullying or cyberbullying has occurred, in sense of evidence gathering. We would, however, like to see that the supportive work in the future will involve information about the consequences of cyberbullying, for example the penalties for the bully and how the victim is affected.