Syftet med denna studie är att analysera spoken word texter för att undersöka vardagsproblem i dagens svenska förorter och vetenskapliggöra de sociala kontexterna till de olika vardagsverkligheterna som beskrivs i texterna. Vidare syfte är även att se vilken betydelse poesi och spoken word kan ha för människor i utsatta områden, samt på vilket sätt kan spoken word öka dessa människors känslor av delaktighet och erkännande. För att uppnå syfte har det genomförts narrativ metod för tolkandet av sju spoken word texter. Vid tolkning av texterna har det använts en intersektionell analys. Även en intervju har genomförts för att få djupare förståelse för studiens bakgrund. Analysen av empirin kommer att ha sin teoretiska utgångspunkt i begreppet vardagsverklighet och de olika strukturerna som formar ramarna till de olika vardagsverkligheterna. Mikropolitiska aktiviteter kommer även att analyseras som ett sätt att göra motstånd i det vardagliga livet, och för att förstå motstånd i relation till makt så har denna studie utgått ifrån Foucaults maktperspektiv. Resultatet visar att poeternas vardagsverkligheter präglas av postkoloniala samhällsstrukturer och att de jämnt bemöter fördomar från det övriga samhället. Intersektionell analys på maktstrukturer blir användbar då det visar sig att tjejerna inte känner sig hörda och sedda i förort som för killar symboliserar trygghet. Spoken word ökar inte bara självreflektion och känslan av empowerment men kan även bli ett sätt att göra motstånd mot dessa strukturer och visa en motbild till den bilden av förorter som resten av samhället har.

<p>Objektet för min studie är Pow-Wow, en grupp som arbetar mot rasism och mobbning på en svensk grundskola. Syftet med uppsatsen är att genom en kvalitativ undersökning titta närmare på hur Pow-Wow, har startats, genomförts och utvecklats. Utgångspunkten är att liknande grupper som arbetar mot rasism är sällsynta i svenska skolor. Därför är det speciellt intressant att titta närmare på hur det kommer sig att Pow-Wow startades på skolan och varför verksamheten har kunnat överleva så länge. </p><p>För att kunna besvara dessa frågor har jag intervjuat skolans nuvarande rektor, skolans före detta rektor, de två lärare som arbetar med Pow-Wow och en elev som var med under Pow-Wows första år. Vid analysen av intervjuerna har jag använt mig av ett mikropolitiskt perspektiv som ser på skolan som en organisation där maktkamp och konflikter mellan olika grupper och individer ständigt pågår. </p><p>De två faktorer som i störst utsträckning påverkar Pow-Wow är dels Kajsa och Bengt, de två eldsjälarna som driver verksamheten och dels att Pow-Wow, medvetet eller omedvetet, undviker att försöka förändra skolan och därigenom undviker att hamna i konflikter.</p>

Objektet för min studie är Pow-Wow, en grupp som arbetar mot rasism och mobbning på en svensk grundskola. Syftet med uppsatsen är att genom en kvalitativ undersökning titta närmare på hur Pow-Wow, har startats, genomförts och utvecklats. Utgångspunkten är att liknande grupper som arbetar mot rasism är sällsynta i svenska skolor. Därför är det speciellt intressant att titta närmare på hur det kommer sig att Pow-Wow startades på skolan och varför verksamheten har kunnat överleva så länge. För att kunna besvara dessa frågor har jag intervjuat skolans nuvarande rektor, skolans före detta rektor, de två lärare som arbetar med Pow-Wow och en elev som var med under Pow-Wows första år. Vid analysen av intervjuerna har jag använt mig av ett mikropolitiskt perspektiv som ser på skolan som en organisation där maktkamp och konflikter mellan olika grupper och individer ständigt pågår. De två faktorer som i störst utsträckning påverkar Pow-Wow är dels Kajsa och Bengt, de två eldsjälarna som driver verksamheten och dels att Pow-Wow, medvetet eller omedvetet, undviker att försöka förändra skolan och därigenom undviker att hamna i konflikter.