Syftet med denna studie är att analysera spoken word texter för att undersöka vardagsproblem i dagens svenska förorter och vetenskapliggöra de sociala kontexterna till de olika vardagsverkligheterna som beskrivs i texterna. Vidare syfte är även att se vilken betydelse poesi och spoken word kan ha för människor i utsatta områden, samt på vilket sätt kan spoken word öka dessa människors känslor av delaktighet och erkännande. För att uppnå syfte har det genomförts narrativ metod för tolkandet av sju spoken word texter. Vid tolkning av texterna har det använts en intersektionell analys. Även en intervju har genomförts för att få djupare förståelse för studiens bakgrund. Analysen av empirin kommer att ha sin teoretiska utgångspunkt i begreppet vardagsverklighet och de olika strukturerna som formar ramarna till de olika vardagsverkligheterna. Mikropolitiska aktiviteter kommer även att analyseras som ett sätt att göra motstånd i det vardagliga livet, och för att förstå motstånd i relation till makt så har denna studie utgått ifrån Foucaults maktperspektiv. Resultatet visar att poeternas vardagsverkligheter präglas av postkoloniala samhällsstrukturer och att de jämnt bemöter fördomar från det övriga samhället. Intersektionell analys på maktstrukturer blir användbar då det visar sig att tjejerna inte känner sig hörda och sedda i förort som för killar symboliserar trygghet. Spoken word ökar inte bara självreflektion och känslan av empowerment men kan även bli ett sätt att göra motstånd mot dessa strukturer och visa en motbild till den bilden av förorter som resten av samhället har.