Denna studie syftar till att undersöka chefers attityder gentemot invandrare. En negativ syn på invandrare bland chefer skulle kunna bidra till diskriminering av invandrare inom rekrytering på arbetsmarknaden. Studien är kvantitativ och grundar sig på data- materialet European Social Survey (2002), där den beroende variabeln mäter om respondenterna anser att invandrare gör landet till ett bättre eller sämre ställe att leva på. Jag jämför: 1. Chefers attityder med attityder bland de anställda 2. Attityder bland chefer inom större organisationer med attityder bland egenföretagare/ familjeföretagare 3. Chefers attityder i förhållande till grupphot och kontakt.Resultaten pekar på att chefer är mindre främlingsfientliga än anställda, men detta samband beror i stor utsträckning på utbildning. Egenföretagare/famileföretagare är mer främlingsfientliga än chefer inom större organisationer, vad detta beror på är fortfarande ett frågetecken.Sedan testades påverkan av kontakt, och där undersöktes betydelsen av att ha invandrarvänner för huruvida chefer tycker att invandrare gör landet till ett bättre eller sämre ställe att leva på. Grupphotsteorin undersöktes också, och då analyserades påverkan av att man tycker att invandrare kommer till landet och tar arbeten eller skapar nya, och till sist testades de två teorierna tillsammans. Resultaten visade att både kontaktteorin och grupphotsteorin kan bidra till att förklara främlingsfientliga attityder.

Den här uppsatsens syfte är att undersöka om främlingsfientlighet är olika stark i staden och på landsbygden. Vi tittar även på effekten av nationalism, om det kan förklara den eventuella skillnaden mellan stad och landsbygd. Vi har använt oss utav teorier så som kontakthypotesen, grupphotsteorin, det minimala paradigmet och grupprelationer. För att besvara vårt syfte har vi använt oss utav ISSP datamaterial från 2003 – National Identity II, vi har valt att använda datamaterialet för Sverige och Norge. Vår beroende variabel är främlingsfientlighet och på våra oberoende variabler så har vi främst fokus på känslor och attityder för nationalism samt stad och landsbygd. De viktigaste resultaten är att man både i Sverige och i Norge är mer främlingsfientliga på landsbygden än vad man är i staden. I Norge kan skillnaderna förklaras med nationalism, medan nationalism inte kunde förklara skillnaderna mellan stad och landsbygd för Sverige. Med hjälp av våra teorier kunde vi delvis förklara resultatet, som går i linje med kontakthypotesen; ju mer kontakt desto mindre främlingsfientlighet. På samma sätt med grupphotsteorin så påverkar tillgången till resurser främlingsfientliga attityder. Med resurser så menas tillgång till arbete, boende och socialt stöd. Grupprelationer har en stark påverkan på hur vi ser den egna gruppen i jämförelse med de andra grupperna.

Studien syftar till att undersöka vad som påverkar ungdomars homofoba ochfrämlingsfientliga attityder samt att jämföra dessa för att finna eventuellalikheter och skillnader. Socialisation-, kontakt- och grupphotteori har använtssom teoretisk grund för att förstå de möjliga mekanismerna bakom resultaten.Det är en kvantitativ studie där datamaterialet består av 4674 svenskagymnasieungdomars svar på enkäter. Datamaterialet är lånat från Forum förlevande historia och analyserat i SPSS. Analyserna är multivariata regressionersom med hjälp av det teoretiska ramverket tolkats. De viktigaste resultat somframkommit är att socialisation-, kontakt- och grupphotteori samtliga är teoriersom fungerar för att finna faktorer som leder till homofobi ochfrämlingsfientlighet. Kvinnor är i hög utsträckning mindre homofoba än män.Däremot har kön inte lika stor effekt för främlingsfientlighet. Föräldrarsbakgrund och utbildningsnivå har ingen effekt, varken för ungdomarsfrämlingsfientlighet eller homofobi. Det har även framkommit att kontakt medhomosexuella eller människor av annan etnicitet minskar negativa attityder tilldessa grupper markant.

Political tolerance is defined as the willingness to tolerate political ideas, actions, or practices of others that one disapproves of or finds objectionable. Tolerance is considered an indispensable democratic virtue. Contemporary debate in liberal, pluralistic societies covers a variety of controversies regarding tolerance as a concept, its exact meaning as well as its practical boundaries. Other factors such as different perceived threats by the majority group lower tolerance towards minority groups even in democratically stable countries. Sweden as a state rest on a strong liberal democratic foundation with emphasis on individual freedom and dignity as well as to the idea of political equality. Meanwhile, Sweden is confronted with increasing intolerant attitudes and public expressions of intolerance towards immigrants as well as other minority groups. Another consequence is hesitation among citizens to publicly express their opinions and a sense of self-censorship. Thus, the state fails to guarantee all individuals their equal right to political freedom and self-determination.  Although previous research has recognized the challenge of balancing political tolerance with other democratic values such as equality and autonomy, no such study has yet been conducted. This thesis is a contribution to the field of research. The aim is to empirically study how tolerance is expressed from a liberal democratic perspective on freedom of expression and thought towards three minority groups in Sweden: Jews, the Saami people, and Muslims. Applying a qualitative, comparative method, the thesis analyses how tolerance is expressed in media based on three liberal democratic core values: participation, autonomy, and equality. The chosen method provides a deeper understanding of how toleration is expressed towards each minority group. It also shows how the minority groups equal right to freedom of expression and thought is perceived. The results show that each minority group provides a different perceived threat in which toleration towards them are affected. The results therefore questions if there is an indication of a difference in the perception of citizens equal right to freedom of expression and thought in Sweden as a liberal democratic, pluralistic state.