Skolan har ett viktigt uppdrag när det kommer till extra anpassningar. Både svensk och internationell forskning lägger fokus på samarbete bland alla skolans professioner i utformningen av olika stödåtgärder (Scherp & Scherp, 2007; Hernandez, 2013; m.fl.). Lärare i denna studie utrycker vikten av att ett sådant samarbete. Detta samarbete ska enligt dem inte bara gälla lärare emellan, utan samtlig personal på skolan. I denna studie framkommer det att de intervjuade lärarna hade en mer bred uppfattning av begreppet extra anpassningar, än vad som anges i Skolverkets allmänna råd på området (Skolverket, 2014a). Denna mer breda uppfattning handlade inte bara om elever i svårigheter utan kan snarare kopplas samman med begrepp som allmänna anpassningar, eller individuella anpassningar. De ser anpassningar i allmänna ordalag som extremt viktiga för att alla elevers möjligheter till utveckling och lärande. Exempel på mer allmänna anpassningar var anpassningar för elevernas intresse och anpassningar för studiemotiverade elever. I denna studie framträder även läraryrkets dubbla uppdrag tydligt. Detta dubbla uppdrag handlar om att få eleverna att utvecklas mot kunskapskraven och ett demokratiskt fostrande uppdrag. Det framkommer att lärarna upplever båda dessa uppdrag som drivande i deras anpassningsarbete, vilket blir särskilt tydligt inom ämnet samhällskunskap. / The school has an important assignment when it comes to additional adaptations. Both Swedish and international research focuses on cooperation among all the schools' professions in the making of various support measures (Scherp & Scherp, 2007; Hernandez, 2013; m.fl.). Teachers in this study emphasize the importance of such cooperation. According to them, this cooperation should not only apply to teachers, but to all staff active within the school organisation. In this study, it is found that the interviewed teachers had a broader idea of the concept of additional adaptations then what is stated in Skolverkets Education's general advice on the subject in question (Skolverket, 2014). This broader view was not only about students with difficulties, but could rather be linked to concepts such as general adaptations, or individual adaptations. They see adaptations in general terms as extremely important for all pupils' opportunities for development and learning. Examples of more general adaptations were adaptations for student interests and adaptations for more study motivated students. In this study, the dual mission of the teaching profession becomes apparent. This dual mission is about getting students to evolve toward the knowledge requirements and a democratically fostering mission. It appears that the teachers experience both of these missions as a driving force in their adaptation work, which becomes particularly clear in the field of social sciences.

Beteckningen särskola etablerades 1955 och har sedan 1985 varit inskriven i Skollagen. Särskoleverksamheten är en skolform vid sidan av den ordinarie skolverksamheten och är avsedd för elever med intellektuella funktionsnedsättningar som inte bedöms klara av att följa den ordinarie undervisningen. Undervisningen i särskoleverksamheten ska i största mån motsvara den som bedrivs inom den ordinarie skolverksamheten. Denna studies syfte är att undersöka verksamma speciallärares subjektiva upplevelser av olika delar av arbetet inom särskolan. Syftet är vidare att besvara de frågeställningar som ligger till grund för arbetet, som berör hur lärare i sitt arbete förhåller sig till styrdokumenten, hur de arbetar kunskapsutvecklande samt hur samhällskunskapsämnet kommer till uttryck inom verksamheten. Studien antar en teoretisk utgångspunkt ur fenomenologisk teori då den undersöker verksamma speciallärares subjektiva upplevelser av olika situationer relaterat till lärande inom särskolan. Metoden som antas för att genomföra undersökningen är en kvalitativ intervjustudie med en induktiv metodansats. Det som framkommer ur intervjuerna är en gemensam positiv inställning till rådande styrdokument och dess kunskapsfokusering. Respondenterna har även uppfattningen att samhällskunskapen är väldigt viktig för eleverna att få möta men att kan vara problematiskt på grund av abstrakt innehåll som ska brytas ner till en lämplig nivå. Vidare framkommer en generell uppfattning att lärarna i stor utsträckning använder styrdokumenten som förankring för sin undervisning. Även detta upplevs stundvis som problematiskt då styrdokumenten och dess bedömningskriterier upplevs diffusa. Det kunskapsutvecklande arbetet upplevs som en stor utmaning, men likväl en viktig del av arbetet. Utmaningar ligger i att motivera enskilda elever, hitta en nivå i undervisningen som är lämplig för eleverna, formulera uppnåbara, bedömningsbara och tidsbegränsade mål. Det är vidare viktigt att få med sig eleverna i utvecklingen genom ständigt kommunikation i form av formativ bedömning, återkoppling och positiv förstärkning vid framsteg i utvecklingen. / The term Special school [särskola] was established in 1955 in Sweden and has been registered in the Education Act since 1985. The special school is a form of education in addition to the regular schools and is intended for students with intellectual disabilities who are not considered to be able to follow the regular teaching. The teaching in the special school shall to the greatest extent correspond to that which is conducted within the regular school. The purpose of this study is to research active special teachers' subjective perceptions and experiences in different parts of their work within the special school. The purpose is also to answer the questions that form the basis of this study, which covers how teachers in their teaching relate to the curriculum, how they work to encourage the students’ knowledge development and how the Social Studies subject [samhällskunskap] is expressed within the special school. The study assumes a theoretical starting point from phenomenological theory as it examines active special teachers' subjective experiences and perceptions of different situations related to learning within the special school. The method adopted for conducting the survey is a qualitative interview study with an inductive methodical approach. What emerges from the interviews is a shared positive attitude towards the prevailing curriculum and its focus on knowledge. The respondents also have the opinion that the social studies subject is very important for the students but that it can be problematic due to abstract content that must be broken down to an appropriate level. Furthermore, there is a general perception that teachers to a large extent use the curriculum as an anchor for their teaching. This is also sometimes perceived as problematic as the curriculum and its evaluation criteria are perceived as diffuse. The knowledge development work is perceived as a great challenge, but still an important part of the work. Challenges lie in motivating individual students, finding a balance in the teaching that is suitable for all students and formulating achievable, assessable and time-limited goals. The teachers also emphasize that it is also important to involve the students in the development through constant communication in the form of formative assessment, feedback and positive reinforcement in the process of their development.

Det källkritiska förhållningssättet utgör en viktig del inom samhällskunskapsämnet (Skolverket, 2019). I takt med den snabba digitala utvecklingen har mängden information ökat i omfattning, vilket fått som konsekvens att desinformation och konspirationer blivit allt vanligare (Önnerfors, 2021). En viktig motåtgärd är undervisning inom informationssökning och källkritik, eftersom det utvecklar det källkritiska förhållningssättet. Undervisningen utformning inom informationssökning och källkritik är därför intressant och viktigt att belysa och undersöka. Syftet med intervjustudien är att lyfta fram tankar från samhällskunskapslärare 7–9 kring informationssökning och källkritik inom samhällskunskapsämnet. Därtill ämnas faktorer för framgångsrik undervisning kring det källkritiska området behandlas liksom framtida utmaningar och utvecklingspunkter. Studiens teoretiska grund är fenomenologisk, vilket ger en inblick i lärarnas tankar och uppfattningar. Baserat på ett strategiskt urval utgör fem samhällskunskapslärare 7–9 underlaget i denna intervjustudie, vilken kan ses som ett bidrag till den fortsatta forskningen inom området. Intervjustudien visar på att de intervjuade samhällskunskapslärarna besitter goda kunskaper inom informationssökning och det källkritiska området. En viktig faktor är att behandla informationssökning och källkritik som både ett separat och ett enhetligt område. Vidare är det av vikt att utgå ifrån elevnära exempel, eftersom det främjar lärandet. Andra faktorer som påverkar är styrning av resurser såsom fortbildning och möjligheter till ämnesövergripande samarbeten, vilket denna studie visar behov av att utveckla. Det är av vikt att elever får en allsidig undervisning inom området. Förmågan till ett källkritiskt förhållningssätt är en viktigt för att kunna verka som en aktiv samhällsmedborgare. I förlängningen är ett källkritiskt förhållningssätt en viktig förutsättning för att fortsatt upprätthålla förtroende för demokrati, demokratiska institutioner och vetenskapen och dess forskning. / The source-critical approach constitutes an important part in civics (Skolverket, 2019). Alongside with the rapid digital development, the amount of information has increased in scope, which has had the consequence that disinformation and conspiracies have become increasingly common (Önnerfors, 2021). Teaching in information retrieval and source criticism is an important countermeasure, as it develops the source-critical approach. The teaching design in information retrieval and source criticism is therefore interesting and important to illuminate and investigate. The aim of the interview study is to highlight thoughts from teachers in civics in grade 7–9 about information retrieval and source criticism in civics.  In addition, factors for successful teaching around the source-critical area are addressed, as well as future challenges and development points. The theoretical basis of the study is phenomenological, which gives an insight into the teachers' thoughts and perceptions. Based on a strategic selection, five civic teachers in grade 7–9 form the basis of this interview study which can be seen as a contribution to the ongoing research in information retrieval and source criticism.  The interview study shows that the interviewed civic teachers possess good knowledge in information retrieval and the source-critical area. An important factor is to treat information retrieval and source criticism both as a separate and a uniform area. Furthermore, it is important to start from student-friendly examples, as it promotes learning. Other factors that influence is the management of resources such as continuing education and opportunities for interdisciplinary collaborations, which this study points out a need to develop. It is important that students receive a comprehensive education in the area. The ability to meet different types of information is important to act as an active citizen. In the long run, a source-critical approach is an important prerequisite for continuing to maintain confidence in democracy and science.

No description available.

Samhällskunskapsämnet har sedan dess uppkomst präglats av stoffträngsel till följd av dess breda och tvärvetenskapliga karaktär. Transformeringen av ämnet från styrdokument till undervisning är komplex och påverkas av flera faktorer, inklusive styrdokumentens utformning. Lärarna arbetar inom ett friutrymme som möjliggörs av styrdokumentens generella formuleringar, vilket är nödvändigt för att anpassa undervisningen efter olika omständigheter och elevernas behov. För att säkerställa likvärdighet måste styrdokumenten vara tillräckligt detaljerade för att undvika alltför varierande tolkningar, men inte så detaljerade att de inskränker på lärarnas professionalitet. De senaste styrdokumenten, Gy 11, är mer detaljerade och innehållsrika än sina föregångare och har enligt tidigare forskning upplevts som mer krävande av lärare.  Syftet med denna studie är att kartlägga och analysera lärares planering av innehåll i samhällskunskapsundervisningen i relation till ämnets styrdokument. Studien, som är en kvantitativ innehållsanalys av grovplaneringar för kursen Samhällskunskap 1b, syftar till att bidra till en diskussion om likvärdighet i samhällskunskapsämnets innehåll. Resultaten visar att lärarna huvudsakligen prioriterar undervisning om statsvetenskap och ekonomi. Även om en innehållslig kärna kan identifieras, förekommer också variationer i hur mycket undervisningstid som ägnas åt olika innehållsområden samt i vilka områden som inkluderas i grovplaneringarna. Dessa resultat pekar på en diskrepans mellan styrdokument och lärares praxis, vilket kan bero på de nuvarande styrdokumentens detaljerade karaktär. Detta kan i sin tur innebära en risk för likvärdigheten i samhällskunskapsämnets innehåll i de fall variationerna mellan olika lärares val och prioriteringar av innehåll blir alltför stora. / Since its inception, the school subject of civics has been characterized by content congestion due to its broad and interdisciplinary nature. The transformation of the subject from steering documents to classroom teaching is complex and is affected by several factors, including the steering documents’ design. Teachers have an autonomy enabled by the general formulations of the curriculum, which is necessary for them to adapt their teaching to various circumstances and the needs of the students, thereby ensuring equity. The steering documents must be sufficiently detailed to avoid overly varying interpretations but not so detailed that they infringe on the teachers' professionalism. The latest curriculum documents, Gy 11, are more detailed and content-rich than their predecessors and have been perceived by teachers as more demanding according to previous research.  The purpose of this study is to map and analyze teachers' planning of content in civics education in relation to the subject's steering documents. The study, which is a quantitative content analysis of teachers’ outlines for the course Samhällskunskap 1b, aims to contribute to a discussion about equity in the subject of civics. The results show that teachers mainly prioritize teaching about political science and economics. Although a core content can be identified, variations occur in how much teaching time is devoted to different content areas and in which areas are included in the course outlines. These results point to a discrepancy between steering documents and teachers' practice, which may be due to the detailed nature of the current curriculum documents. This, in turn, may pose a risk to equity regarding the content of the subject of civics when teachers choose and prioritize content in vastly different ways.

Denna samhällskunskapsdidaktiska studies syfte är att undersöka vad samhällskunskapslärare själva upplever som de viktigaste påverkansfaktorerna för transformeringen av samhällskunskap som skolämne till samhällskunskap som undervisning utifrån didaktiska frågor som Vad?, Hur? och Varför?, samt hur detta upplevs förändrats över en tidsperiod om cirka tjugo år eller mer. Studien bygger på hermeneutisk-fenomenologisk livsvärldsansats där fenomenologisk beskrivning och hermeneutisk tolkning är centralt. Empirin utgörs av intervjuer med tio samhällskunskapslärare med lång yrkeserfarenhet från högstadium, gymnasium eller vuxenutbildning. Resultatet tematiseras utifrån inspiration från ramfaktorteoretiska utgångspunkteri fyra dimensioner av påverkansfaktorer, vilka är Den personliga dimensionen, Den didaktiska dimensionen, Den styrande dimensionen och Den samhälleliga dimensionen. Var och en av dessa dimensioner delas upp i ett antal variationer. Dimensionerna är konstruerade utifrån principen om det personligt nära till det samhälleligt distanserade. Utöver dessa dimensioner har en aspekt på dessa lagts till. Det är Den elevnära aspekten vars innehåll utgörs av eleverna som påverkansfaktor för hur undervisningen blir. Lärarna i studien pratar aldrig om eleverna som påverkansfaktor utan att koppla detta till någon av de fyra dimensionerna. Slutsatser som dras i studien är att de tio lärarna alla har mycket olika berättelserom vad de uppfattar som viktigaste påverkansfaktorer. Några lägger mest fokus på sin personliga bakgrund eller personliga intressen. Andra fokuserar mer på didaktiska idéer, på styrdokument eller på organisatoriska ramar. Studien visar också att lärarna alla har en eller ett par dominerande dimensioner som dels syns mest i berättelsen, dels också påverkar hur de pratar om de andra dimensionerna. Lärarnas berättelser visar även att de upplever att undervisningen och vad som påverkar denna påtagligt förändras över tid. Studiens viktigaste bidrag är kanske att den exemplifierar teoretiska perspektiv. Inte minst genom att belysa att vad som påverkar undervisningen i ett ämne är så komplext att den ramfaktorteoretiska byggnadsställningen måste anpassas efter den specifika undersökningen med dess frågeställningar och undersökningsmaterial. / The purpose of this research in social studies didactics is to examine what teachers in social studies perceive as the most important influencing factors for the transformation from social studies as school subject to social studies as classroom teaching, based on didactic questions as; What?, How? and Why?, and how this is perceived has changed over a period of about twenty years or more. The study is based on the hermeneutic-phenomenological life-world approach, where phenomenological description and hermeneutic interpretation are central. The empirical data consist of interviews with ten teachers in social studies with extensive professional experience in lower secondary school, upper secondary school or adult education. The result is thematically based on inspiration from frame factor theory in four dimensions of influencing factors, which are; The personal dimension, The didactic dimension, The governing dimension and The societal dimension. Each of these dimensions is divided into a number of variations. The dimensions are designed on the principle of the personally close to the societal distanced. In addition to these dimensions, an aspect of these is added. It is The pupil aspect, whose content pupils as influencing factor. The teachers in the study never talk about pupils and their influence on the teaching without connection to any of the four dimensions. Conclusions drawn in the study is that the ten teachers all have very different stories about what they perceive as the most important influencing factors. Some places the greatest emphasis on their personal background or personal interests. Others focus more on didactic ideas, on policy documents or on the economical and organizational framework. The study also shows that all the teachers have one or two dominant dimensions as most visible, that also affects the way they talk about the other dimensions. The teachers’ stories also show that they perceive that the teaching and what impact this change appreciably over time. The study’s most important contribution is perhaps that it exemplifies theoretical perspectives, for an example highlighting that the frame factor theoretical scaffolding must be adapted to the specific study and its issues and research materials.

This study aims to investigate how a number of students who are at the end of a teachers’ educations program in social studies, geography, religion and history interpret that the national curriculums states that every teacher is responsible for students language development and should be supportive of language backgrounds. In the light of the curriculums the study explores how the teacher education students feel that the education has prepared them for teaching children with Swedish as a second language. The study also examines how the teacher education students think that the teacher education could improve in matters like preparing future teachers to teach social studies, geography, religion and history to second language children. The study is based on interviews with seven university students and shows that they feel a responsibility to develop their future students’ language. It also shows that the teacher education students don’t experience that their education has addressed these challenges. The study also reveals that the participants understand the difficulties with teaching second language students. A lot of their thoughts on the subject are similar to what previous research stresses as central to teaching these students despite that the teacher education students don’t feel prepared. The question of possible improvement in the teacher education shows that the participants in the study believe that there is room for improvement in the teacher education regarding second language students.

Denna studie syftar till att undersöka hur elever i årskurs 1 på gymnasiet uppfattar att de, inom ramen för kursen Samhällskunskap 1b, kan använda en samhällsvetenskaplig analysmodell för att analysera ett samhällsproblem. Studien utgår från två forskningsfrågor: Hur uppfattar elever på gymnasiets högskoleförberedande program att de ska använda analysmodellen? Vilka olika kvaliteter kan skilja mellan en utvecklad och en mindre utvecklad uppfattning av hur analysmodellen ska användas? Undersökningen tar sin utgångspunkt i en yrkeserfarenhet av att elever ofta undrar hur de ska bli bättre på att analysera. Metoden som använts är att 50 elever besvarat en analysuppgift som syftade till att analysera varför ungdomar inte engagerar sig i det formella, demokratiska arbetet. Till hjälp att utreda frågan hade elevgruppen tillgång till analysmodell och källmaterial från den senaste demokratiutredningen, Låt fler forma framtiden! De svar som samlades in analyserades med en fenomenografisk metod, som syftar till att kategorisera olika uppfattningar som undersökningsgruppen har kring hur analysmodellen ska användas. Resultatet, utfallsrummet, är 6 beskrivningskategorier som skiljer sig avseende hur analysmodellen behandlas, strukturell aspekt, och i vad som behandlas i svaret, referentiell aspekt. Den mest avancerade hanteringen av analysmodellen ser dess delar som en helhet och som en struktur, samt väver in material från källor som stöd för sin argumentation. Den minst avancerade hanteringen behandlar, utan koppling till källor, endast en enstaka del av analysmodellen. I analysarbetet kartläggs också de kritiska aspekter som undervisning behöver fokusera på för att hjälpa eleven från en mindre avancerad uppfattning till en mer avancerad uppfattning, det vill säga för att lära sig att analysera med mer kvalité. Den mest centrala kritiska aspekten visar sig vara att se hur källmaterial är bas för en mer vetenskaplig analys. / It is the writer’s professional experience that upper secondary students often wonder how to improve their skills in analytic reasoning. The aim of this study is to examine conceptions of Swedish upper secondary school-students when it comes to use a model for analytical reasoning in the course Social studies 1b. The research questions are: How do upper secondary student perceive the usage of a model for analytic reasoning? Which qualitative differences can there be between a less complex and a complex conception of the model for analytic reasoning? The research method has been to give an analytic task to 50 upper secondary students aiming to analyze the problem with the diminishing engagement among Swedish youth in the formal democracy process. The participantswere asked to analyze this problem by using the analytic model and a number of sources originating from the Commission on Democracy Report (2014). The student´s answers where analyzed by a Phenomenographic method aiming to find categories of student´s conceptions of the skill of analyzing according to the model. The result, called the learning outcome, was 6 hierarchically structured categories of conceptions, differing from one another in how the analytic model was perceived, the structural aspect, and of how the content of the analysis was handled, the referential aspect. The most complex conception of the analytic model was to perceive it parts as a whole and also use its disposition as a model for the structure of their answers. The least complex conception only handle singular parts of the analytic model and does not use the source material as a factual base for their reasoning. The most central critical aspect to consider when designing teaching for improving the student´s analytic skills is to make them discern the need for source based reasoning if the aim is to develop a more scientific approach.

Denna forskningsöversikt syftade till att undersöka vad som kan utgöra kognitiva hinder i lärandeprocessen under samhällskunskapsundervisning, med målet att finna implikationer för undervisning och examinationsformer som kan nå och engagera fler elever. Arbetet utgick ifrån ett teoretiskt ramverk för universellt utformade lärandesituationer, för att bidra till proaktiv och preventiv planering utifrån elevers funktionsvariation. Målet var att om möjligt reducera behovet av speciallösningar i efterhand, samt stödja samhällskunskapslärare i att möta eleverna såväl kollektivt som individuellt. Översikten inkluderar 48 peer-review-granskade artiklar publicerade i utvalda vetenskapliga tidskrifter, vilka bygger på antingen metaanalyser eller primärforskning som har utförts i skolmiljö med elever i årskurs 4 upp till och med gymnasiet. Särskild uppmärksamhet riktas mot de kognitiva krav som ställs när elever i takt med ökad ålder självständigt förväntas kunna bearbeta och skapa mening av samhällskunskapligt innehåll. Utifrån en kombinatorisk analys rekommenderar jag sammantaget mer explicit undervisning – i synnerhet litteracitetsutvecklande sådan sett till betydelsen av läs- och skrivförmåga för att lyckas inom samhällskunskapsämnet – samt mer kognitiv vägledning och modellering från samhällskunskapsläraren, dels för att utveckla elevens samhälleliga och akademiska litteracitet, dels för att på sikt möjliggöra självständig tillämpning av samhällskunskapliga tankeredskap. Vidare rekommenderas mer kognitiv validering av examinationer, för att synliggöra vilka kognitiva krav som bör ställas, vilka som faktiskt ställs och huruvida eleven använder sig av de förväntade kognitiva processerna. I ämnesdidaktisk forskning som hittills har genomförts i skandinavisk kontext framstår elevernas funktionsvariation som anmärkningsvärt osynliggjord, sett till den centrala roll som eleven spelar i många didaktiska modeller. När samhällkunskapsdidaktiken fokuserar på relationen mellan elev och innehåll är det utifrån en relativt homogen syn på gruppen nybörjare. Specialpedagogisk och språkvetenskaplig forskning däremot uppmärksammar i högre utsträckning “startsträckan” som elever har innan de når ämnesinnehållet och kan börja öva på ämnesspecifika förmågor.

Intercultural learning is an aspect in all matters of teaching, including civics. Although it is not specified “how” intercultural learning should be included or defined in civics. In the curriculum LGR 11 for the elementary school the concept of intercultural learning is explicitly included but in GY 11 for the upper secondary school its excluded, at least explicitly. Furthermore, there is ambiguities about the definition of intercultural teaching. Although tolerance, equality, and social justice are aspects that intercultural teaching strives to develop. In relation to the report ICCS 2016 attributes such as tolerance, values and understanding norms in other cultures indicated to be somewhat lacking in students, attributes that intercultural learning is supposed to develop. The purpose of this master thesis is to interview upper secondary school teachers in civics about their perception of intercultural learning, in what ways intercultural learning occurs in teaching and how the teachers perceive support for intercultural learning in GY 11. To study this, I have used semi-structured interviews. Their answers were later analysed through three theoretical aspects based on Lahdenperäs (2004) definition of intercultural learning. These are student-active and experience-based teaching, culture contrastive perspective and emotionally process one’s own ethnocentrism. The result show that intercultural learning is unusual when the interviewed teachers reflect upon their teaching planning. The teachers did not or only barely understood the concept of intercultural learning. After the interviews were analysed, it showed a mixed result about how teachers reflect and understand intercultural learning and how they include it in their teaching. Sometimes the teachers mentioned aspects that indicate the use of intercultural learning and at other times responses indicated otherwise, even aspects that intercultural learning is supposed to oppose. Perceived support about intercultural teaching in the curriculum GY 11 deemed to be somewhat lacking and could be improved upon. Although the teachers mentioned that it might be difficult to include more aspects in the curriculum due to the overload in work it might cause. The results also showed that intercultural teaching might be an area to study further upon because of the interesting reflections by the teachers, that might aid the understanding of how intercultural teaching could be included in teaching. / Interkulturellt lärande är en aspekt som ska ingå i all undervisning, däribland i samhällskunskapsdidaktiken men hur det ska inkluderas och definieras är inte tydligt. I läroplanen LGR 11 finns interkulturellt lärande explicit inkluderat, dock i GY 11 saknas begreppet trots att det är ett ämne som ska inkluderas i all undervisning. Interkulturellt lärande är ett otydligt, brett begrepp som det råder osäkerheter kring i forskning. Interkulturellt lärande ska dock inkludera moment som utvecklar kunskaper kring tolerans, social rättvisa, jämlikhet med elevers olika erfarenheter och utbytet av perspektiv. I relation med egenskaperna interkulturellt lärande ska utveckla så kan betydelsen av interkulturellt lärande ställas mot ICCS 2016 som visade brister hos elevers kunskaper inom områden berörande tolerans, värderingar och normer. Examensarbetets syfte är att ta reda på aktiva samhällskunskapslärares uppfattningar om interkulturellt lärande, hur lärarna inkluderar det i sin undervisning och vilket uppfattat stöd i GY 11 erbjuder, genom semistrukturerade intervjuer. Svaren analyseras med hjälp av tre teoretiska aspekter skapade genom Lahdenperäs (2004) definition av begreppet interkulturellt lärande. Dessa utgångspunkter är: Studentaktiv och erfarenhetsbaserad undervisning, kulturkontrastivt perspektiv och känslomässig bearbetning av sin egen etnocentrism. Resultatet visar att interkulturellt lärande är ett ovanligt begrepp att ta hänsyn till i samhällskunskapsundervisningen. Endast en av lärarna kände till begreppet ”interkultur” och kunde ge en generell förklaring av dess definition, dock inte ”interkulturellt lärande”. Analysen visar ett blandat resultat över huruvida lärare reflekterar kring interkulturellt lärande i undervisning. Samtliga lärare gav respons som indikerar på att de emellanåt hade aspekter som berör interkulturellt lärande dock samtidigt gavs aspekter som interkulturellt lärande ska motverka såsom bearbetningen av etnocentrism. Upplevt stöd från läroplanen om interkulturellt lärande kan utvecklas, då det ansågs som ett viktigt ämne men att det finns annan problematik, såsom tidsbrist för ytterligare tillägg i undervisningen. Dock utifrån analysen kunde en slutsats dra att det är ett område som är av värde att studeras vidare inom då intressanta uppfattningar av lärarna visade på faktorer som kan vara användbart i reflektioner om interkulturellt lärande i undervisning.