Kursplanering är en av lärarens viktigaste arbetsuppgifter. Uppsatsen har undersökt hur fem olika lärare har planerat kursen Teknik 1 som är ny i och med GY11. Uppsatsen utgår och analyserar ingående läroplanen och de nya läroböcker som kommit ut anpassade för kursen. Studien visar att det är svårt att få med alla moment som ska ingå i kursen. Studien definierar också elva kunskapsområden och fem förhållningssätt som ingår i målen för kursen. Dessa kan användas vid kursplanering för att se till att alla moment inkluderas. Uppsatsen ger slutligen ett förslag på kursplanering som kan användas i kursen.

<p>Högskolepedagogik, högskolepedagogisk utbildning, BHU</p>

<p>Blivande historielärare kommer att ställas inför utmaningen att för första gången lägga upp historieundervisningen. Frågor som hur undervisningen kan läggas upp, vilket stoff ska användas och hur undervisningen kan genomföras, kommer säkerligen att ställas. Syftet med denna uppsats är således att bland annat utifrån en intervjustudie med fem verksamma historielärare inom gymnasieskolan, utveckla kunskap om hur undervisningen kan läggas upp i en Historia A-kurs på gymnasiet. Ännu ett syfte är att vi vill ta del av några historielärares synpunkter på historia som ett blivande kärnämne 2007.</p><p>Vår undersökning visar bland annat att det finns många faktorer som lärare måste ta hänsyn till när de lägger upp sin undervisning. Till exempel är tiden en av de faktorer som man måste ta hänsyn till när man planerar, att vara flexibel och inte planera för ”tajt”. Det visar sig också att lärare undervisar olika, väljer olika arbetsmetoder, examinationsformer och olika stoff. En central åsikt bland de intervjuade lärarna är att det är viktigt att man är engagerad, visar sitt intresse för ämnet och försöka variera arbetssätt och examinationsformer för att göra historia ett intressant ämne. Att skolämnet historia blir ett kärnämne tycker lärarna är bra, men de ser samtidigt svårigheter med att kursen endast omfattar 50 poäng.</p>

Blivande historielärare kommer att ställas inför utmaningen att för första gången lägga upp historieundervisningen. Frågor som hur undervisningen kan läggas upp, vilket stoff ska användas och hur undervisningen kan genomföras, kommer säkerligen att ställas. Syftet med denna uppsats är således att bland annat utifrån en intervjustudie med fem verksamma historielärare inom gymnasieskolan, utveckla kunskap om hur undervisningen kan läggas upp i en Historia A-kurs på gymnasiet. Ännu ett syfte är att vi vill ta del av några historielärares synpunkter på historia som ett blivande kärnämne 2007. Vår undersökning visar bland annat att det finns många faktorer som lärare måste ta hänsyn till när de lägger upp sin undervisning. Till exempel är tiden en av de faktorer som man måste ta hänsyn till när man planerar, att vara flexibel och inte planera för ”tajt”. Det visar sig också att lärare undervisar olika, väljer olika arbetsmetoder, examinationsformer och olika stoff. En central åsikt bland de intervjuade lärarna är att det är viktigt att man är engagerad, visar sitt intresse för ämnet och försöka variera arbetssätt och examinationsformer för att göra historia ett intressant ämne. Att skolämnet historia blir ett kärnämne tycker lärarna är bra, men de ser samtidigt svårigheter med att kursen endast omfattar 50 poäng.

Trots att mycket tyder på världens miljöproblematik och kan tala för relevansen att elever ska få möta och bearbeta miljöfrågor i skolan, är det enligt mig inte tillräckligt stort fokus kring detta i styrdokumenten för ämnet Design på gymnasiet. Istället är det till exempel ett stort fokus på produktutveckling, designprocessens olika delar, marknadsundersökning, idégenerering och presentation av idéer, utan ett ord om miljö, hållbarhet eller ekologi. I mitt arbete har jag därför valt att själv agera elev och praktiskt gestalta en ekologiskt hållbar kursplanering i kursen Design 1 för gymnasiet. Syftet till att jag praktiskt prövat dem själv var med en förhoppning om att kunna utarbeta ett konkret material och besvara min frågeställning om hur en alternativ kursplanering i Design 1 med fokus på hållbar utveckling kan ta form och användas. Genom ifrågasättande frågor kopplade till momenten, genom att utmana och begränsa materialvalen och genom att visa på mångfaciteten inom designfältet kom jag fram till att arbetet med att möta ett hållbarhetsperspektiv i Design 1 kan underlättas. Som en del av mitt arbete med min ekologiskt hållbara kursplanering genomfördes en workshop tillsammans med 16 gymnasieelever där jag prövade ett av momenten i kursplaneringen. Med avsikt att hjälpa människor att minska deras klädkonsumtion fick eleverna formge framtidens förvaringsmöbler. Förvaringsmöblerna var inte tänkta att nå handeln, utan kan verka som “diskussionsobjekt”. Eleverna blev introducerade för begreppen hållbar utveckling, minimalism, capsule wardrobe och kritisk design och skapade därefter sex olika modeller. Modellerna visades avslutningsvis på Konstfacks vårutställning 2019. Workshopens syfte var att få visuella och verbala utsagor om hur elever bemöter ett ekologiskt hållbarhetsfokus. De temat som framkom under workshopen var att genom att synliggöra, begränsa och tillgängliggöra genom teknik i designarbetet kan syftet med att minska klädkonsumtionen enligt eleverna uppnås.

Hede Wilkens, Julia & Helena Nilsson. (2005). Blommor och bild. Ett fördjupningsarbete om tolkning av kursplaner i ämnena Hantverksteknik och Rörlig bild. (Flowers and images. A in-depth study of the interpretation of the curriculums for the subjects manual crafts and moving images). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med följande arbete är att se hur olika lärare beskriver att de tolkar en och samma kurs, med samma kursmål som utgångspunkt. Arbetet ger en bakgrund till hur dagens kursmål kommit till. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville vi se vilka eventuella skillnader det fanns i tolkningen av kursmålen på olika skolor. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att tolkningen av kurserna skiljer sig mer på kursen Rörlig bild än på hantverksteknik. Tillgången till teknisk utrustning är en avgörande faktor. Det visade sig också att skolorna skilde sig åt vad det gäller möjligheter att exponera sitt arbete inom skolan och för allmänheten. / Flowers and images A in-depth study of the interpretation of the curriculums for the subjects manual crafts and moving images.

Syftet är att undersöka vilken inverkan gymnasielärares kursstart har på elevernas motivation och delaktighet. Vad är det som händer i klassrummet och vilka faktorer påverkar elevernas motivation och delaktighet? Fokus ligger på relationen lärare – elev och elevernas inflytande. Utifrån en kvalitativ metod har två klassrumsobservationer, två lärarintervjuer samt sex elevintervjuer uförts. Resultatet visar på en viss skillnad mellan lärare och elevers uppfattningar om vad som inverkar på kursstarten och i sin tur påverkar eleverna. Lärarna betonar betydelsen av kommunikation med eleverna medan eleverna uttrycker behovet av en tydlig kursgenomgång och en möjlighet att påverka arbetsformerna. Dessutom visar studien att elevernas motivation påverkas av om och hur eleverna blir sedda och görs delaktiga i kursen.

Följande uppsats är en studie av skuggsystem (shadow systems, eng.) där ansatsen var att införskaffa insikter om varför en användare väljer att utveckla och använda ett skuggsystem istället för det av organisationen sanktionerade informationssystemet. Ett skuggsystem är ett datoriserat system som är utvecklat av en slutanvändare i en organisation vid sidan av det sanktionerade systemet med syftet att kringgå detsamma. Vid Uppsala Universitets institutioner utvecklas och används en rad skuggsystem för kursplanering, administration och ekonomisk planering. För att ta reda på varför dessa uppkommit byggdes ett teoretiskt ramverk bestående av teorier från den vetenskapliga expertisen på området skuggsystem. Sedan genomfördes kvalitativa intervjuer med ett antal personer vid några institutioner av varierande storlek. Svaren jämfördes sedan med det teoretiska ramverket och analyserades därefter. En oförutsedd faktor gav oväntade slutledningar angående universitetsvärldens organisationsstruktur och dess ovanliga typ av styre. Uppsala Universitets avsaknad av centralt stött resurshanteringssystem och institutionernas kollegiala styre medför stort ansvar för studierektorer att på egen hand ta fram fullgoda system, antingen internt vid institutionen eller ta in kunskap utifrån.

The objectives of this paper are to discuss experiences from in-service courses, INSET, in the new school subject Technology. / Med Lpo 94 fick Sverige ett nytt skolämne, Teknik, med egen kursplan och egna betygskriterier. I denna uppsats diskuteras erfarenheter från fortbildningskurser i ämnet.

Samhällskunskapsämnet har sedan dess uppkomst präglats av stoffträngsel till följd av dess breda och tvärvetenskapliga karaktär. Transformeringen av ämnet från styrdokument till undervisning är komplex och påverkas av flera faktorer, inklusive styrdokumentens utformning. Lärarna arbetar inom ett friutrymme som möjliggörs av styrdokumentens generella formuleringar, vilket är nödvändigt för att anpassa undervisningen efter olika omständigheter och elevernas behov. För att säkerställa likvärdighet måste styrdokumenten vara tillräckligt detaljerade för att undvika alltför varierande tolkningar, men inte så detaljerade att de inskränker på lärarnas professionalitet. De senaste styrdokumenten, Gy 11, är mer detaljerade och innehållsrika än sina föregångare och har enligt tidigare forskning upplevts som mer krävande av lärare.  Syftet med denna studie är att kartlägga och analysera lärares planering av innehåll i samhällskunskapsundervisningen i relation till ämnets styrdokument. Studien, som är en kvantitativ innehållsanalys av grovplaneringar för kursen Samhällskunskap 1b, syftar till att bidra till en diskussion om likvärdighet i samhällskunskapsämnets innehåll. Resultaten visar att lärarna huvudsakligen prioriterar undervisning om statsvetenskap och ekonomi. Även om en innehållslig kärna kan identifieras, förekommer också variationer i hur mycket undervisningstid som ägnas åt olika innehållsområden samt i vilka områden som inkluderas i grovplaneringarna. Dessa resultat pekar på en diskrepans mellan styrdokument och lärares praxis, vilket kan bero på de nuvarande styrdokumentens detaljerade karaktär. Detta kan i sin tur innebära en risk för likvärdigheten i samhällskunskapsämnets innehåll i de fall variationerna mellan olika lärares val och prioriteringar av innehåll blir alltför stora. / Since its inception, the school subject of civics has been characterized by content congestion due to its broad and interdisciplinary nature. The transformation of the subject from steering documents to classroom teaching is complex and is affected by several factors, including the steering documents’ design. Teachers have an autonomy enabled by the general formulations of the curriculum, which is necessary for them to adapt their teaching to various circumstances and the needs of the students, thereby ensuring equity. The steering documents must be sufficiently detailed to avoid overly varying interpretations but not so detailed that they infringe on the teachers' professionalism. The latest curriculum documents, Gy 11, are more detailed and content-rich than their predecessors and have been perceived by teachers as more demanding according to previous research.  The purpose of this study is to map and analyze teachers' planning of content in civics education in relation to the subject's steering documents. The study, which is a quantitative content analysis of teachers’ outlines for the course Samhällskunskap 1b, aims to contribute to a discussion about equity in the subject of civics. The results show that teachers mainly prioritize teaching about political science and economics. Although a core content can be identified, variations occur in how much teaching time is devoted to different content areas and in which areas are included in the course outlines. These results point to a discrepancy between steering documents and teachers' practice, which may be due to the detailed nature of the current curriculum documents. This, in turn, may pose a risk to equity regarding the content of the subject of civics when teachers choose and prioritize content in vastly different ways.