The aim of this study is to explore and analyze experienced teachers understanding, as well as transformation, of the school subject civics. The study has focused on the content, methods, and evaluation of the education taking place in the class room as described by the teachers themselves. Teachers’ autonomy, within the education setting, and their knowledge base is the point of departure when assessing teachers understanding and transformation of the subject. A further aim of the study has also been to make visible, where possible, the role of a personal knowledge base in this transformation process. The findings of this study are based on interviews with teachers teaching civics at upper secondary level in various parts of Sweden. These findings show that it is possible to discern that teachers’ general dictum about content, methods, and evaluation are very much alike. The findings further show that when teachers describe their daily transformation of civics the most visible knowledge is their pedagogical content knowledge, knowledge of learner and their characteristics and knowledge of educational context. One conclusion that can be drawn from this study is that when autonomy and knowledge base is combined, then it is here one find that teachers’ general comprehension about the school subject civics seems to be very similar. However, when it comes to daily transformation within the classroom, then the subject transformation is modified to fit the learners, the school context, and sometimes to the teachers’ well-being. From this one can draw the conclusion that comprehension and transformation need not always go hand-in-hand.

Det källkritiska förhållningssättet utgör en viktig del inom samhällskunskapsämnet (Skolverket, 2019). I takt med den snabba digitala utvecklingen har mängden information ökat i omfattning, vilket fått som konsekvens att desinformation och konspirationer blivit allt vanligare (Önnerfors, 2021). En viktig motåtgärd är undervisning inom informationssökning och källkritik, eftersom det utvecklar det källkritiska förhållningssättet. Undervisningen utformning inom informationssökning och källkritik är därför intressant och viktigt att belysa och undersöka. Syftet med intervjustudien är att lyfta fram tankar från samhällskunskapslärare 7–9 kring informationssökning och källkritik inom samhällskunskapsämnet. Därtill ämnas faktorer för framgångsrik undervisning kring det källkritiska området behandlas liksom framtida utmaningar och utvecklingspunkter. Studiens teoretiska grund är fenomenologisk, vilket ger en inblick i lärarnas tankar och uppfattningar. Baserat på ett strategiskt urval utgör fem samhällskunskapslärare 7–9 underlaget i denna intervjustudie, vilken kan ses som ett bidrag till den fortsatta forskningen inom området. Intervjustudien visar på att de intervjuade samhällskunskapslärarna besitter goda kunskaper inom informationssökning och det källkritiska området. En viktig faktor är att behandla informationssökning och källkritik som både ett separat och ett enhetligt område. Vidare är det av vikt att utgå ifrån elevnära exempel, eftersom det främjar lärandet. Andra faktorer som påverkar är styrning av resurser såsom fortbildning och möjligheter till ämnesövergripande samarbeten, vilket denna studie visar behov av att utveckla. Det är av vikt att elever får en allsidig undervisning inom området. Förmågan till ett källkritiskt förhållningssätt är en viktigt för att kunna verka som en aktiv samhällsmedborgare. I förlängningen är ett källkritiskt förhållningssätt en viktig förutsättning för att fortsatt upprätthålla förtroende för demokrati, demokratiska institutioner och vetenskapen och dess forskning. / The source-critical approach constitutes an important part in civics (Skolverket, 2019). Alongside with the rapid digital development, the amount of information has increased in scope, which has had the consequence that disinformation and conspiracies have become increasingly common (Önnerfors, 2021). Teaching in information retrieval and source criticism is an important countermeasure, as it develops the source-critical approach. The teaching design in information retrieval and source criticism is therefore interesting and important to illuminate and investigate. The aim of the interview study is to highlight thoughts from teachers in civics in grade 7–9 about information retrieval and source criticism in civics.  In addition, factors for successful teaching around the source-critical area are addressed, as well as future challenges and development points. The theoretical basis of the study is phenomenological, which gives an insight into the teachers' thoughts and perceptions. Based on a strategic selection, five civic teachers in grade 7–9 form the basis of this interview study which can be seen as a contribution to the ongoing research in information retrieval and source criticism.  The interview study shows that the interviewed civic teachers possess good knowledge in information retrieval and the source-critical area. An important factor is to treat information retrieval and source criticism both as a separate and a uniform area. Furthermore, it is important to start from student-friendly examples, as it promotes learning. Other factors that influence is the management of resources such as continuing education and opportunities for interdisciplinary collaborations, which this study points out a need to develop. It is important that students receive a comprehensive education in the area. The ability to meet different types of information is important to act as an active citizen. In the long run, a source-critical approach is an important prerequisite for continuing to maintain confidence in democracy and science.

Samhällskunskapsämnet har sedan dess uppkomst präglats av stoffträngsel till följd av dess breda och tvärvetenskapliga karaktär. Transformeringen av ämnet från styrdokument till undervisning är komplex och påverkas av flera faktorer, inklusive styrdokumentens utformning. Lärarna arbetar inom ett friutrymme som möjliggörs av styrdokumentens generella formuleringar, vilket är nödvändigt för att anpassa undervisningen efter olika omständigheter och elevernas behov. För att säkerställa likvärdighet måste styrdokumenten vara tillräckligt detaljerade för att undvika alltför varierande tolkningar, men inte så detaljerade att de inskränker på lärarnas professionalitet. De senaste styrdokumenten, Gy 11, är mer detaljerade och innehållsrika än sina föregångare och har enligt tidigare forskning upplevts som mer krävande av lärare.  Syftet med denna studie är att kartlägga och analysera lärares planering av innehåll i samhällskunskapsundervisningen i relation till ämnets styrdokument. Studien, som är en kvantitativ innehållsanalys av grovplaneringar för kursen Samhällskunskap 1b, syftar till att bidra till en diskussion om likvärdighet i samhällskunskapsämnets innehåll. Resultaten visar att lärarna huvudsakligen prioriterar undervisning om statsvetenskap och ekonomi. Även om en innehållslig kärna kan identifieras, förekommer också variationer i hur mycket undervisningstid som ägnas åt olika innehållsområden samt i vilka områden som inkluderas i grovplaneringarna. Dessa resultat pekar på en diskrepans mellan styrdokument och lärares praxis, vilket kan bero på de nuvarande styrdokumentens detaljerade karaktär. Detta kan i sin tur innebära en risk för likvärdigheten i samhällskunskapsämnets innehåll i de fall variationerna mellan olika lärares val och prioriteringar av innehåll blir alltför stora. / Since its inception, the school subject of civics has been characterized by content congestion due to its broad and interdisciplinary nature. The transformation of the subject from steering documents to classroom teaching is complex and is affected by several factors, including the steering documents’ design. Teachers have an autonomy enabled by the general formulations of the curriculum, which is necessary for them to adapt their teaching to various circumstances and the needs of the students, thereby ensuring equity. The steering documents must be sufficiently detailed to avoid overly varying interpretations but not so detailed that they infringe on the teachers' professionalism. The latest curriculum documents, Gy 11, are more detailed and content-rich than their predecessors and have been perceived by teachers as more demanding according to previous research.  The purpose of this study is to map and analyze teachers' planning of content in civics education in relation to the subject's steering documents. The study, which is a quantitative content analysis of teachers’ outlines for the course Samhällskunskap 1b, aims to contribute to a discussion about equity in the subject of civics. The results show that teachers mainly prioritize teaching about political science and economics. Although a core content can be identified, variations occur in how much teaching time is devoted to different content areas and in which areas are included in the course outlines. These results point to a discrepancy between steering documents and teachers' practice, which may be due to the detailed nature of the current curriculum documents. This, in turn, may pose a risk to equity regarding the content of the subject of civics when teachers choose and prioritize content in vastly different ways.

This study examines the subject civics (social studies) in interaction with other subjects in interdisciplinary projects. By studying three different integrated projects in the grades 7-9, the study examines how subjects interact with one another. The aim of the study is to describe and analyze the character and function of civics in interdisciplinary projects. The results are used to discuss the relationship between subject and integration. In the world of education, there are two endeavors that may seem to counteract each other: on the one hand, focus on more clearly subject-specific knowledge and, on the other, the pursuit of cooperation and interaction between subjects in different forms of interdisciplinary organization of teaching and learning. Integration between subjects can be seen as an opportunity to address the complex problems and challenges of today's citizens in a changing global world. The results of the study describe three dynamic interdisciplinary projects that all contain a movement between different types of interaction between subjects with various degrees of integration. These types are predisciplinary, helping, correlated, shared and reconstructed. In addition, the study shows that civics in the three projects is emerging as an obvious main subject that aims to develop the pupils’ abilities to orientate (facts and concepts), analyze and discuss. So far integrated teaching appears to result in both what subject-specific teaching reaches and, moreover, it seems to form a synthesis knowledge that can be difficult to measure, but that relates to the main goals of the curriculum beyond subjects. These abilities to act can be used to describe the synthesized knowledge citizens need in order to act in the world. / Baksidestext I denna studie av hur samhällskunskapsämnet tar sig uttryck i ämnesintegrerade projekt i grundskolans årskurs 7-9, undersöks de till synes motstående strävandena att dels fokusera ämnesspecifika kunskaper, dels ge utrymme för samspel och integration mellan ämnen.  Resultaten visar en ömsesidig relation där ämne och ämnesintegration förutsätter varandra. Projekten innehåller en rörelse mellan olika typer av ämnessamspel – förvetenskapligt, hjälpande, sammankopplande, förenande, omskapande – med olika grad av integration mellan ämnen. Delar av projekten domineras av ämnesspecifika kunskaper där samhällskunskapsämnet framträder som tydligt huvudämne utifrån de ämnesdidaktiska profilerna orienteringsämne, analysämne och diskussionsämne. Andra delar av projekten domineras istället av integrerade synteskunskaper som relaterar till övergripande läroplansmål. Begreppet handlingsämne används för att beskriva denna syntetiserade kunskap medborgare behöver för att kunna agera i världen. Licentiatuppsatsen har skrivits inom CSD-FL, Forskarskolan för lärare i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap, en särskild fortbildningssatsning för yrkesverksamma lärare. Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (CSD) vid Karlstads universitet har ansvarat för forskarskolan.