Syftet med studien är att undersöka tre lärares digitala kompetens i arbetet med att utveckla ett källkritiskt förhållningssätt hos elever i årskurs 3–4. Den teoretiska ut- gångspunkten för studien är den sociokulturella teorin och studiens variant av TPACK-modellen som föreställer lärares digitala kompetens. Data samlas in genom observationer och semistrukturerade intervjuer och analyseras utifrån modellen. I analysen urskiljs lärarnas ämneskompetens, pedagogiska kompetens och tekniska kompetens. Resultaten tyder på en osäkerhet hos lärare, hur de skall tolka kursplanen i ämnet svenska i årskurs 1–3 för att utveckla elevens källkritiska förhållningssätt. För att skapa optimala förutsättningar i undervisningen för att utveckla det källkritiska förhållningssättet hos elever i årskurs 1–3, bör kunskapskraven för godtagbara kun- skaper i slutet av årskurs 3 skrivas fram tydligare i läroplanen. Studiens resultat visar också vikten av att skolorna förse lärarna med stöd och fortbildning för att de skall kunna utveckla sin digitala kompetens.

Det källkritiska förhållningssättet utgör en viktig del inom samhällskunskapsämnet (Skolverket, 2019). I takt med den snabba digitala utvecklingen har mängden information ökat i omfattning, vilket fått som konsekvens att desinformation och konspirationer blivit allt vanligare (Önnerfors, 2021). En viktig motåtgärd är undervisning inom informationssökning och källkritik, eftersom det utvecklar det källkritiska förhållningssättet. Undervisningen utformning inom informationssökning och källkritik är därför intressant och viktigt att belysa och undersöka. Syftet med intervjustudien är att lyfta fram tankar från samhällskunskapslärare 7–9 kring informationssökning och källkritik inom samhällskunskapsämnet. Därtill ämnas faktorer för framgångsrik undervisning kring det källkritiska området behandlas liksom framtida utmaningar och utvecklingspunkter. Studiens teoretiska grund är fenomenologisk, vilket ger en inblick i lärarnas tankar och uppfattningar. Baserat på ett strategiskt urval utgör fem samhällskunskapslärare 7–9 underlaget i denna intervjustudie, vilken kan ses som ett bidrag till den fortsatta forskningen inom området. Intervjustudien visar på att de intervjuade samhällskunskapslärarna besitter goda kunskaper inom informationssökning och det källkritiska området. En viktig faktor är att behandla informationssökning och källkritik som både ett separat och ett enhetligt område. Vidare är det av vikt att utgå ifrån elevnära exempel, eftersom det främjar lärandet. Andra faktorer som påverkar är styrning av resurser såsom fortbildning och möjligheter till ämnesövergripande samarbeten, vilket denna studie visar behov av att utveckla. Det är av vikt att elever får en allsidig undervisning inom området. Förmågan till ett källkritiskt förhållningssätt är en viktigt för att kunna verka som en aktiv samhällsmedborgare. I förlängningen är ett källkritiskt förhållningssätt en viktig förutsättning för att fortsatt upprätthålla förtroende för demokrati, demokratiska institutioner och vetenskapen och dess forskning. / The source-critical approach constitutes an important part in civics (Skolverket, 2019). Alongside with the rapid digital development, the amount of information has increased in scope, which has had the consequence that disinformation and conspiracies have become increasingly common (Önnerfors, 2021). Teaching in information retrieval and source criticism is an important countermeasure, as it develops the source-critical approach. The teaching design in information retrieval and source criticism is therefore interesting and important to illuminate and investigate. The aim of the interview study is to highlight thoughts from teachers in civics in grade 7–9 about information retrieval and source criticism in civics.  In addition, factors for successful teaching around the source-critical area are addressed, as well as future challenges and development points. The theoretical basis of the study is phenomenological, which gives an insight into the teachers' thoughts and perceptions. Based on a strategic selection, five civic teachers in grade 7–9 form the basis of this interview study which can be seen as a contribution to the ongoing research in information retrieval and source criticism.  The interview study shows that the interviewed civic teachers possess good knowledge in information retrieval and the source-critical area. An important factor is to treat information retrieval and source criticism both as a separate and a uniform area. Furthermore, it is important to start from student-friendly examples, as it promotes learning. Other factors that influence is the management of resources such as continuing education and opportunities for interdisciplinary collaborations, which this study points out a need to develop. It is important that students receive a comprehensive education in the area. The ability to meet different types of information is important to act as an active citizen. In the long run, a source-critical approach is an important prerequisite for continuing to maintain confidence in democracy and science.

I detta examensarbete genomförs en studie för att se hur barnböcker användsvid högläsning i förskolan. Syftet med denna studie är att undersöka hurpedagoger i förskolan arbetar med källkritik i kombination med bilderböckerunder högläsningen.Studien vill därmed se hur tio pedagoger agerar i förskolan under högläsningenför att uppmuntra barnen till reflektion och kritiskt granskande avbilderböckers innehåll som i efterföljande steg blir att pedagogerna planerarför ett källkritiskt förhållningssätt.Hur resonerar verksamma pedagoger kring ett källkritiskt förhållningssätt medfokus på lässtunder med bilderböcker? Studien utgår från 10 intervjuer medförskollärare på 10 olika förskolor. Studien genomförs utifrånsemistrukturerade, kvalitativa intervjuer med utgångspunkt från ett källkritisktförhållningssätt som i denna kontext innebär att pedagoger utmanar barnen tillreflektion.Vår slutsats är att reflektion i kombination med bilderböcker i förskolan ansesviktigt av de 10 informanter som deltagit i denna studie. Denna slutsats baserarvi på att alla informanter anser sig tillämpa detta arbetssätt. Dock kan vi, utifrånvåra intervjuer, utläsa att informanternas arbetssätt kring det källkritiskaförhållningssättet skiljer sig åt. Studiens resultat visar även på vikten av attprioritera rätt miljö samt rätt bilderbok för det lärande man vill uppnå medhögläsningen. Resultatet som vi ser det utifrån intervjuerna bygger därmedhuvudsakligen på vilken planering pedagogerna väljer att göra införhögläsningen, och i vilken utsträckning pedagogerna väljer att arbeta medreflektion samt vid vilket tillfälle högläsningen genomförs. / n this thesis, a study has been carried out to see how children's books are usedfor reading aloud in preschool. The purpose of this study is to investigate howeducators in preschool incorporate a source critical approach in combinationwith picture books during read aloud.The study aims to investigate how 10 educators act to encourage children ofreflection and a critical mindset when it comes to the content of picture booksduring the read aloud. As a subsequent step educators can plan for a sourcecritical approach. How do active educators reason about a source-criticalapproach with a focus on reading sessions with picture books?The study is based on 10 interviews with preschool teachers at 10 differentpreschools. The study is conducted on the basis of semi-structured qualitativeinterviews based on a source-critical approach. Based on a source-criticalapproach which in this contextual setting leads to educators encouragingchildren to reflect.Our conclusion is that source-critical work combination with picture books inpreschool is considered important by the 10 informants who participated in thisstudy. We base this conclusion on the fact that all informants considerthemselves to apply this approach. However, we can deduce from ourinterviews that the informants' working methods regarding the source-criticalapproach differ. The results of the study also show the importance ofprioritizing the right environment and the right picture book for what thelearning lesson wants to achieve. As we see it, the result based upon theinterviews, mainly builds upon to what extent the educators chose to plan priorto the read aloud, as well as to what extent the educators in fact chose to work reflection as well as the contextual setting of when the read aloud shouldoccur.

Source criticism and information search is a major part of digital competence according to Skolverket (2018). The purpose of this study is to reach a deeper understanding in how education about source criticism and information search look like in grade F-3. By interviewing six teachers (F-3), an increased understanding has been reached about how these teachers treat source criticism and information search in education. This study has been made through a qualitative research method, and through a pragmatic perspective. The study shows that the teachers think that processing knowledge in source criticism and information search is part of daily education, and that these concepts should be highlighted at an early age. The study also shows that neither source criticism nor information search are bound to specific subjects, instead they are occurring in different learning activities. The teachers wish for competence development in source criticism and digital media to promote good teaching.