I detta examensarbete genomförs en studie för att se hur barnböcker användsvid högläsning i förskolan. Syftet med denna studie är att undersöka hurpedagoger i förskolan arbetar med källkritik i kombination med bilderböckerunder högläsningen.Studien vill därmed se hur tio pedagoger agerar i förskolan under högläsningenför att uppmuntra barnen till reflektion och kritiskt granskande avbilderböckers innehåll som i efterföljande steg blir att pedagogerna planerarför ett källkritiskt förhållningssätt.Hur resonerar verksamma pedagoger kring ett källkritiskt förhållningssätt medfokus på lässtunder med bilderböcker? Studien utgår från 10 intervjuer medförskollärare på 10 olika förskolor. Studien genomförs utifrånsemistrukturerade, kvalitativa intervjuer med utgångspunkt från ett källkritisktförhållningssätt som i denna kontext innebär att pedagoger utmanar barnen tillreflektion.Vår slutsats är att reflektion i kombination med bilderböcker i förskolan ansesviktigt av de 10 informanter som deltagit i denna studie. Denna slutsats baserarvi på att alla informanter anser sig tillämpa detta arbetssätt. Dock kan vi, utifrånvåra intervjuer, utläsa att informanternas arbetssätt kring det källkritiskaförhållningssättet skiljer sig åt. Studiens resultat visar även på vikten av attprioritera rätt miljö samt rätt bilderbok för det lärande man vill uppnå medhögläsningen. Resultatet som vi ser det utifrån intervjuerna bygger därmedhuvudsakligen på vilken planering pedagogerna väljer att göra införhögläsningen, och i vilken utsträckning pedagogerna väljer att arbeta medreflektion samt vid vilket tillfälle högläsningen genomförs. / n this thesis, a study has been carried out to see how children's books are usedfor reading aloud in preschool. The purpose of this study is to investigate howeducators in preschool incorporate a source critical approach in combinationwith picture books during read aloud.The study aims to investigate how 10 educators act to encourage children ofreflection and a critical mindset when it comes to the content of picture booksduring the read aloud. As a subsequent step educators can plan for a sourcecritical approach. How do active educators reason about a source-criticalapproach with a focus on reading sessions with picture books?The study is based on 10 interviews with preschool teachers at 10 differentpreschools. The study is conducted on the basis of semi-structured qualitativeinterviews based on a source-critical approach. Based on a source-criticalapproach which in this contextual setting leads to educators encouragingchildren to reflect.Our conclusion is that source-critical work combination with picture books inpreschool is considered important by the 10 informants who participated in thisstudy. We base this conclusion on the fact that all informants considerthemselves to apply this approach. However, we can deduce from ourinterviews that the informants' working methods regarding the source-criticalapproach differ. The results of the study also show the importance ofprioritizing the right environment and the right picture book for what thelearning lesson wants to achieve. As we see it, the result based upon theinterviews, mainly builds upon to what extent the educators chose to plan priorto the read aloud, as well as to what extent the educators in fact chose to work reflection as well as the contextual setting of when the read aloud shouldoccur.

Syftet med pilotstudien är att pröva hur rekommenderade metoder för att uppmuntra elevers metakognitiva tänkande kan användas. Metakognition handlar om ”att lära att lära” och är relaterat till begrepp såsom återkoppling, självreglering och formativ bedömning. Forskning visar att elever som får träning i metakognition ökar sina prestationer. Ett av skolans mål enligt läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011/2017 är att eleverna ska utveckla förmågan att bedöma sina resultat. Jag har undersökt hur elever i årskurs sju besvarar och uppfattar metakognitiva frågor i ämnena bild och svenska. Eleverna svarade på metakognitiva frågor vid tre olika tillfällen: vid planeringen, under genomförande samt vid utvärderingen av arbetsuppgiften. I samband med frågorna svarade de även på en enkät om hur de uppfattade de metakognitiva frågorna. Avsikten är att använda pilotstudiens resultat för att bereda mark för en större studie. I studien har en kvalitativ forskningsmetod använts. Resultatet visar att det är väsentligt att lärarna tar reda på elevernas olika förförståelse för de metakognitiva frågorna. Majoriteten av elever upplever de metakognitiva frågorna som oanvändbara, men av olika skäl. Om eleverna inte förstår frågorna tycker de att frågorna blir något utöver arbetsuppgiften. Om eleverna har en hög metakognitiv förförståelse kommer de att anse att frågorna är överflödiga. De flesta eleverna upplevde att de metakognitiva frågorna tog tid från den uppgift de skulle genomföra. Några elever uttryckte stort missnöje, stor frustration och irritation över frågorna. För att metakognitivt tänkande ska kunna tränas metodiskt med avsedd effekt, måste eleverna vara motiverade. En nyckelfaktor är att eleverna förstår vad träningen ska leda till. Detta behöver läraren arbeta med på olika sätt med olika grupper av elever. / This pilot study aims to test how recommended methods to promote students’ metacognitive thinking can be used. Metacognition is about “learning how to learn” and is related to conceptions like feedback, self-regulation and formative assessment. Research shows that students that get training in metacognition increase their performances. One of the goals according to the Swedish Curriculum for the compulsory school, preschool class and the recreation centre 2011/2017 is that students shall develop the ability to assess their results. I have examined how students in grade seven answer and apprehend metacognitive questions in the compulsory subjects Art and Swedish. The students answered metacognitive questions at three different times: when planning, when carrying through and when evaluating the task. In connection to answering the questions they also answered a questionnaire about their conception of the metacognitive questions. The intention is to use the result of the pilot study to prepare for a larger study. A qualitative research method has been used in this study. The result show that it’s substantial that the teachers find out about the students different preunderstanding of the metacognitive questions. The majority of the students find the metacognitive question useless, but for different reasons. If the students don’t understand the questions they think that the questions are something in addition to the task. If the students have a high metacognitive preunderstanding they will consider the questions as redundant. Most students thought that the metacognitive questions took time from the task they were supposed to do. Some students expressed great dissatisfaction, big frustration and irritation over the questions. To be able to train metacognitive thinking methodically with desired effect the students have to be motivated. A key factor is that the students understand what the training is supposed to leading. The teacher has to work in different ways with different groups of students with this.