I det här examensarbetet har jag valt att undersöka undervisningsmetoden "Grej of the Day" (GOTD) inom ramen för samhällsorienterande ämnen, SO, med fokus på mellanstadiet. Syftet med studien är att undersöka vilka kunskapsdimensioner i SO som lärare talar om när de talar om metoden GOTD. Studiens syfte besvaras med kvalitativ metod i form av intervjuer. Åtta lärare (främst på mellanstadiet) intervjuas om varför de använder metoden GOTD, vad de undervisar om och vilken typ av kunskap de menar att eleverna utvecklar inom ämnet SO. Det empiriska materialet analyseras med utgångspunkt i ett par olika teoretiska ramverk. Resultatet visar att lärarna är mycket positiva till metoden av olika skäl. De menar bland annat att eleverna utvecklar olika typer av kunskaper, inte bara inom SO. GOTD används till stor del ämnesövergripande i undervisningen. Lärarna uttrycker att eleverna utvecklar kunskaper om fakta och begrepp, något som i studien benämns som kunskaper av första ordningen. De menar också att eleverna tränar förmågor, kunskaper av andra ordningen; disciplinära och interdisciplinära. I studien konstateras även att den kunskap som eleverna utvecklar skulle kunna ses kraftfull kunskap. Lärarna talar alltså om olika kunskapsdimensioner eller olika typer av kunskap när de talar om GOTD; dels kunskaper av första och andra ordningen men möjligtvis också kraftfull kunskap (powerful knowledge). / <p>SO</p>

Studiens syfte är att ta reda på de tankar och förhållningssätt grundskollärare har om demokratifostran och språklig kompetens i sin undervisning, samt att undersöka ett samband mellan de två. Studien använder en metodkombination och datainsamlingen sker med hjälp av en online-enkät som sänts ut till 44 skolor. Data analyseras med hjälp av tre teoretiska utgångspunkter; Vygotskijs teori om zonen för den närmaste utvecklingen och hans teori om begreppsutveckling; Bernsteins teori om begränsad och utvecklad språkliga koder samt Biestas teori om utbildningens funktion i samhället. Lärarnas svar visar att de värderar demokratifostran högt i sin undervisning och är måna om sina elevers nuvarande och framtida möjligheter att delta aktivt i det demokratiska samhället, för att både bidra till samhället och att påverka den egna situationen. Svaren visar även att lärarna värderar språklig kompetens högt som tillgång till ett demokratiskt deltagande. De ser även ett meningsfullt samband mellan elevers socioekonomiska eller kulturella bakgrund och demokratiska deltagande, samt visar en hög användning av språkutvecklande undervisningsstrategier för att stötta eleverna. Studien visar att lärarna anser sig utföra ett viktigt och aktivt arbete i motarbetandet av segregation och utanförskap i samhället, dock återstår resultaten av deras arbete, att se.

I ett förslag till ny ämnesplan föreslår Skolverket att det historiska perspektivet i samhällskunskapen ska tonas ner, bland annat tas bort ur betygskriterierna. Mot bakgrund av detta formuleras föreliggande studies syfte, att bidra med kunskap om hur historien används som resurs i samhällsämnet. Detta undersöks genom intervjuer med fem gymnasielärare som undervisar i samhällskunskap i gymnasiet. Frågorna studien rör sig kring är vad det historiska har för funktion i ämnet, samt vilken betydelse det historiska har för elevernas medborgarbildning. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter utgörs av Johan Sandahls förslag till första och andra ordningens kunskaper i samhällskunskap samt Gert Biestas reflektioner kring utbildningens medborgarbildande dimensioner utifrån begreppen kvalificering, socialisation och subjektifiering. För lärarna i studien har det historiska bland annat funktionen att hjälpa eleverna att förstå innehållet genom att gå tillbaka i tiden och dess ursprung eller bakgrund. Det historiska används i både normativa och objektiva syften för att möjliggöra en viss förståelse men också på ett sätt att få eleverna att förstå samhället på ett djupare plan och att använda det som hänt då i analysen av fenomen relevanta för idag. Det är framförallt genom kvalificering som medborgarbildningen sker, där eleven tillägnar sig kunskaper om samhället samt som socialisation, där värden i samhället lyfts fram genom det historiska. Frågan om subjektifiering handlar mer om hur lärarnas didaktiska val och användning av det historiska potentiellt kan bidra till att väcka elevens egna tankar i relation till samhället och en vilja att delta eller i alla fall se sin egen roll i det.

This study examines the subject civics (social studies) in interaction with other subjects in interdisciplinary projects. By studying three different integrated projects in the grades 7-9, the study examines how subjects interact with one another. The aim of the study is to describe and analyze the character and function of civics in interdisciplinary projects. The results are used to discuss the relationship between subject and integration. In the world of education, there are two endeavors that may seem to counteract each other: on the one hand, focus on more clearly subject-specific knowledge and, on the other, the pursuit of cooperation and interaction between subjects in different forms of interdisciplinary organization of teaching and learning. Integration between subjects can be seen as an opportunity to address the complex problems and challenges of today's citizens in a changing global world. The results of the study describe three dynamic interdisciplinary projects that all contain a movement between different types of interaction between subjects with various degrees of integration. These types are predisciplinary, helping, correlated, shared and reconstructed. In addition, the study shows that civics in the three projects is emerging as an obvious main subject that aims to develop the pupils’ abilities to orientate (facts and concepts), analyze and discuss. So far integrated teaching appears to result in both what subject-specific teaching reaches and, moreover, it seems to form a synthesis knowledge that can be difficult to measure, but that relates to the main goals of the curriculum beyond subjects. These abilities to act can be used to describe the synthesized knowledge citizens need in order to act in the world. / Baksidestext I denna studie av hur samhällskunskapsämnet tar sig uttryck i ämnesintegrerade projekt i grundskolans årskurs 7-9, undersöks de till synes motstående strävandena att dels fokusera ämnesspecifika kunskaper, dels ge utrymme för samspel och integration mellan ämnen.  Resultaten visar en ömsesidig relation där ämne och ämnesintegration förutsätter varandra. Projekten innehåller en rörelse mellan olika typer av ämnessamspel – förvetenskapligt, hjälpande, sammankopplande, förenande, omskapande – med olika grad av integration mellan ämnen. Delar av projekten domineras av ämnesspecifika kunskaper där samhällskunskapsämnet framträder som tydligt huvudämne utifrån de ämnesdidaktiska profilerna orienteringsämne, analysämne och diskussionsämne. Andra delar av projekten domineras istället av integrerade synteskunskaper som relaterar till övergripande läroplansmål. Begreppet handlingsämne används för att beskriva denna syntetiserade kunskap medborgare behöver för att kunna agera i världen. Licentiatuppsatsen har skrivits inom CSD-FL, Forskarskolan för lärare i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap, en särskild fortbildningssatsning för yrkesverksamma lärare. Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (CSD) vid Karlstads universitet har ansvarat för forskarskolan.