I denna uppsats undersöks gymnasieelevers upplevda ekonomiska makt utifrån de tre dimensionerna; upplevd ekonomisk kunskap, självförtroende i ekonomiska frågor samt självtilltro till att vi kan påverka ekonomiska frågor. Utöver gymnasieelevers upplevda ekonomiska makt var syftet att undersöka om det förelåg skillnader i upplevd ekonomisk makt utifrån kön samt vilket gymnasieprogram eleverna läste, högskoleförberedande program eller yrkesprogram. Resultatet visade att eleverna generellt hade relativt låga kunskaper om ekonomi, lågt självförtroende i ekonomiska frågor samt låg tilltro till att de kan vara med och påverka ekonomiska frågor i framtiden. De som har bäst upplevd ekonomisk kunskap och självförtroende var män på högskoleförberedande program och de som hade lägst var kvinnor på yrkesförberedande program. Skillnader i upplevd ekonomisk makt kan vara ett demokratiskt problem och diskuteras i förhållande till skolans styrdokument i allmänhet och den nya läroplanen Gy2011 i synnerhet.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att presentera forskning som berör skolans roll och möjlighet till att fostra aktiva medborgare samt hur undervisningen bör utformas för att främja elevers vilja och förmåga till aktivt deltagande i samhällslivet. Kunskapsöversikten är framför allt kopplad till ämnesplanen i samhällskunskap på gymnasiet. För att hitta material som kunde besvara frågeställningen användes en systematisk litteratursökning genom sökningar i Swepub och Libsearch. Befintliga litteraturlistor har också använts i sökandet av relevant forskning.  Resultatet visar att skolans demokratiuppdrag är komplext och att innebörden av uppdraget måste förstås i rådande samhällelig kontext. Den presenterade forskningen belyser olika aspekter av den utmaning skolan står inför och de svårigheter som ligger i uppfyllandet av demokratiuppdraget, både på policynivå och i praktiken. Vidare visar resultatet också att en deliberativ undervisningsform kan vara fördelaktig för att fostra demokratiska, aktiva medborgare. Att arbeta med samhällsfrågor och ämnen som berör elevernas livsvärldar tycks också viktigt för att väcka ett engagemang hos eleverna. Andra faktorer så som upplevt inflytande och elevers självbild påverkar också viljan och förmågan till aktivt deltagande.  I diskussionen beskrivs hur mer forskning behövs på området, speciellt för att kunna dra slutsatser om vilken metod som är mest gynnsamt för fostrandet av aktiva medborgare. Även resultatets relevans för lärarprofessionen diskuteras.

No description available.

I ett förslag till ny ämnesplan föreslår Skolverket att det historiska perspektivet i samhällskunskapen ska tonas ner, bland annat tas bort ur betygskriterierna. Mot bakgrund av detta formuleras föreliggande studies syfte, att bidra med kunskap om hur historien används som resurs i samhällsämnet. Detta undersöks genom intervjuer med fem gymnasielärare som undervisar i samhällskunskap i gymnasiet. Frågorna studien rör sig kring är vad det historiska har för funktion i ämnet, samt vilken betydelse det historiska har för elevernas medborgarbildning. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter utgörs av Johan Sandahls förslag till första och andra ordningens kunskaper i samhällskunskap samt Gert Biestas reflektioner kring utbildningens medborgarbildande dimensioner utifrån begreppen kvalificering, socialisation och subjektifiering. För lärarna i studien har det historiska bland annat funktionen att hjälpa eleverna att förstå innehållet genom att gå tillbaka i tiden och dess ursprung eller bakgrund. Det historiska används i både normativa och objektiva syften för att möjliggöra en viss förståelse men också på ett sätt att få eleverna att förstå samhället på ett djupare plan och att använda det som hänt då i analysen av fenomen relevanta för idag. Det är framförallt genom kvalificering som medborgarbildningen sker, där eleven tillägnar sig kunskaper om samhället samt som socialisation, där värden i samhället lyfts fram genom det historiska. Frågan om subjektifiering handlar mer om hur lärarnas didaktiska val och användning av det historiska potentiellt kan bidra till att väcka elevens egna tankar i relation till samhället och en vilja att delta eller i alla fall se sin egen roll i det.